Frågan om hur vi ska stava ”de” och ”dem” har fått nytt liv – igen – efter att Språkrådets tillträdande chef Lena Lind Palicki uttalat sig. Hon tycker att tiden är mogen för en reform. Skälen hon anger är att många skriver fel, att de flesta inte gör skillnad på de och dem i talspråk, att många är engagerade och då brukar det tyda på att ett skifte kan vara nära.
Hon säger också att Språkrådet inte driver på. De rekommenderar fortfarande att man skriver ”de” och ”dem”. Men när något mediehus eller någon myndighet bestämmer sig för att rekommendera stavningen ”dom” så kan det gå fort, fler hänger på och då kan Språkrådets rekommendationer ändras.
Språkrådet kommer alltså inte att gå före. Men dess tillträdande chef verkar ändå vara väldigt sugen. I går debatterade hon med Björn Ranelid i SVT:s Aktuellt. Med sedvanlig ordsvada försökte Björn Ranelid försvara språkets vikt och storhet. Hans argument var lite oklart, men kan välvilligt tolkas som att språkets styrka är kopplat till en oföränderlig grammatik.
Lena Lind Palicki framförde sina argument, men det var svårt för henne att få en syl i vädret när Björn Ranelid energiskt försvarade språket. Även om tv-tittarna nog inte riktigt förstod hans skäl, är de flesta ändå eniga med honom: Ändra inte!
Språkbrukare är i regel konservativa. Den som kan skillnaden mellan ”de” och ”dem” är stolt och svårövertalad. Visst kan vi ta till oss av språkliga nymodigheter. Vi vill visa att vi hänger med. Nya ord och uttryck har lätt att få fäste. Engelska lånas friskt. Men när det kommer till grammatiska konstruktioner och färdigheter, allra helst sådana som vi tragglade i skolan, är vi benägna att vilja visa vad vi lärt oss. Vi vill visa att vi är bildade.
När Språktidningen lät Novus undersöka svenskarnas vilja att byta till dom-stavning var en majoritet emot: 39 procent föredrog att hålla fast vid ”de” och ”dem” och 26 procent ville gå över till ”dom”. 31 procent var varken negativa eller positiva till en dom-reform och 5 procent visste inte.
Björn Ranelids hållning, och den tredjedel som är uttalat konservativa, har i grunden rätt. Vi ska vara försiktiga när det gäller förändringar av skriftspråket. Varje reform riskerar att göra gamla texter ännu äldre. När vi vant oss vid ”dom” kommer texter med ”de” och ”dem” att uppfattas som lite daterade.
Ändå är jag anhängare av en dom-reform. Jag instämmer i Lena Lind Palickis analys av läget. När allt fler retar sig på felskrivna ”de” och ”dem”, och när debatten vevas igång om och om igen, då är det är dags. Jag tror inte risken att gamla texter känns mossiga är särskilt stor, eftersom övergångsperioden kommer att vara lång. Dessutom är det väl inte helt negativt att kunna notera tidens gång i en text. Varför vara så orolig för att något blir gammalt.
Som tur är bestämmer varken jag eller Lena Lind Palicki själva över detta. Det är det allra finaste med språkutveckling, att den är så demokratisk. Det är alla vi som skriver som bestämmer, tillsammans.
/Patrik
|