Hej,
Avtalsrörelsen rullar vidare, närmast med yrkandeväxling mellan SKR och dess fackliga avtalsparter. Läs intervjun med Medlingsinstitutets Irene Wennemo om avtalsrörelsen som varit och den som kommer samt om Teslakonflikten och konflikträtten. Med oss fortsätter du att följa utvecklingen från första parkett!
Nyheter
Intervjuer
Analyser
Referat
Omvärldskoll
Alla tidigare prenumeranter får detta, det första brevet på nya perioden. Under det kommande året utlovar vi minst 22 utgåvor. I genomsnitt ett varannan vecka (utom under sommaren) men tätare när det är redaktionellt motiverat.
Säkra ännu ett år med senaste nytt om avtalsrörelsen nu.
Rubriker i #51
Irene Wennemo: SKR-avtalen kan bli ettåriga
Irene Wennemo: Sympatirätten ger kortare konflikterDygnsvilan ännu olöst inom privat vård och omsorgIrene Wennemo: SKR-avtalen kan bli ettåriga
För ett år sedan hade många uppmärksamheten riktad mot den stundande märkessättande förhandlingen mellan industrins parter. Det fanns farhågor om en konfliktfylld avtalsrörelse, om en lönespiral som skulle elda på inflationen.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo har följt utvecklingen noga och hon ger avtalsrörelsen 2023 ett högt betyg.
– Man måste säga att den har varit anmärkningsvärt framgångsrik. Industriavtalet var till för att hantera inflationschocker, men det har ju aldrig kommit någon så modellen har aldrig testats på detta sätt förrän nu. Och Industriavtalet levererade.
Den
senaste statistiken från Medlingsinstitutet visar att reallönerna inte längre minskar. Det ser ut att kunna bli reallöneökningar under 2024, även om osvuret är bäst, som Irene Wennemo påpekar. Det verkar gå åt rätt håll och det är viktigt för tilltron till lönebildningsmodellen, säger hon.
– Det har stor betydelse. Att kräva löneökningar på en lägre nivå än inflationen, det var modigt av facken. Men man trodde ändå på att inflationen kommer att gå ner igen. Nu var det första gången på länge som vi inte noterade en reallöneminskning, oräknat räntorna. Så det går åt rätt håll om det inte händer något dramatiskt.
Irene Wennemo har mot slutet av det här året besökt ett stort antal organisationer, både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan för att höra sig för om deras bild av avtalsrörelsen. Hon har framför allt träffat alla parter som haft medling.
– Man är överraskande nöjd med nivån på märket, både arbetsgivare och arbetstagare. Att det blev ett tvåårigt avtal är naturligtvis arbetsgivarna nöjda med samt att det blev högre höjningar första året och lägre andra.
Från facklig sida har det kommit förvånansvärt lite kritik mot nivån på löneökningarna, säger hon.
– Det är mycket en fråga om förväntningar hos medlemmarna. Man tycker naturligtvis inte om höjda elpriser eller höjd ränta, men man ser inte höjda löner som lösningen. Medlemmarna verkar vara nöjda med den fackliga avvägningen och att man tänkt långsiktigt.
Nu riktar Medlingsinstitutets tjänstemän blickarna mot avtalsrörelsen 2024 där Sveriges Kommuner och Regioner spelar huvudrollen tillsammans med sina fackliga avtalsparter. Irene Wennemo noterar att SKR tydligt har deklarerat att industrins kostnadsmärke ska följas. Samtidigt kan hon konstatera att det finns grupper som känner sig felavlönade.
– På sina håll inom facken i offentlig sektor har man lite blandad syn på märket. Man ser det som en tvångströja, att det är svårt att göra de korrigeringar av relativlönerna som man vill göra. Men även bland dem finns en insikt om att det är märket som gäller, att det är svårt att ordna något annat. Tonläget från dem är balanserat.
Medlingsinstitutet följer utvecklingen av löneökningarna månadsvis. På den privata sidan ligger löneökningstakten väldigt nära märket just nu. Inom den offentliga sektorn verkar löneökningstakten vara lägre vilket kan förklaras av kommunernas dåliga ekonomi. Krav på kompensation är inget som kan uteslutas, enligt Irene Wennemo.
– Man kan komma att dra upp det i avtalsrörelsen. Men samtidigt har alla tjänstemännen utom läkarna ju själva valt sifferlösa avtal. Och man kan ju inte alltid tro att det är en evig uppsida med den avtalskonstruktionen.
Avtalskonstruktionen lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme skulle kunna bli mer ovanlig efter avtalsrörelsen 2024, tror Irene Wennemo.
– Det finns sådana signaler. Lärarna har meddelat att de ser över sin lönepolitik. Det finns definitivt en rörelse i de frågorna.
Avtalen är färre men större 2024. Hur påverkar det Medlingsinstitutets beredskap att medla, om det skulle behövas?
– Vi har alltid en beredskap. I offentlig sektor har de förhandlingsordningsavtal så de utser själva medlare. Då brukar man i och för sig ofta välja medlare från Medlingsinstitutet. Men Läkarna och Kommunal ligger under oss. Vi får se, de brukar vara duktiga på att komma överens utan att vi behöver hjälpa till.
Vilken handlingsfrihet har parterna som förhandlar avtal nästa år? Löneökningarna för 2024 är redan bestämda till 3,3 procent. Men om det skulle bli tvååriga avtal eller längre, hur funkar det då?
– Det man brukar göra är att man säger att man ska följa det märke som ännu inte finns. Så brukar det gå till, men vi får se, det kan bli ett kort avtal också.
Varför skulle det bli ett ettårigt avtal?
– Parterna i den offentliga sektorn har hållit på med så många saker. De har förhandlat nytt pensionsavtal, de har haft frågan om dygnsvilan som varit jättekrävande. Så det finns kanske en del som pekar på att man kommer att välja att gå i takt med resten av partssystemet. Jag har hört sådana röster. Då skulle det betyda att man enades om ett kort avtal och hamnade i takt med Industriavtalet.
Då skulle 2025 kunna bli en superavtalsrörelse, om man ska tala i amerikanska termer?
– Ja, det skulle det bli. Vi får väl se, säger Irene Wennemo.
Irene Wennemo: Sympatirätten ger kortare konflikter
Medlingsinstitutet har en roll i den mycket uppmärksammade konflikten mellan IF Metall och elbilstillverkaren Teslas svenska dotterbolag TM Sweden AB. Medlare är Kurt Eriksson som tidigare var myndighetens chefsjurist. I Dagens Industri har Kurt Eriksson beskrivit läget som ”bottenfruset”. Den svenska företagsledningen saknar handlingsfrihet, enligt medlaren. Irene Wennemo skriver i ett av sina
blogginlägg att ”utmaningen jämfört med andra tvister är att det inte finns så mycket att förhandla om”.
– Det är en väldigt speciell situation jämfört med vanliga förhandlingar där man kan ha massor av frågor på bordet. Här är det mycket svårare, mycket mera på eller av. Men Kurt Eriksson jobbar ändå på med parterna för att se vad man kan hitta för lösning. Men det är en jättesvår situation.
Irene Wennemo säger att det i princip är omöjligt för IF Metall att backa ur konflikten.
– Vinner man inte den här segern blir det ett tecken på att man inte klarar att upprätthålla kollektivavtal. Modellen bygger på att facken kan få igenom avtal, kanske inte på varenda liten arbetsplats som finns, men på de där man har tillräckligt många medlemmar. Det är viktigt för modellen att TM Sweden börjar följa svenska kollektivavtal.
Teslakonflikten har spridit sig genom ett stort antal sympatiåtgärder. Många arbetsgivare i olika slags branscher får nu se delar av sin verksamhet försatt i blockad. Detta trots att man nyligen tecknat avtal och hade räknat med arbetsfred åtminstone fram till våren 2025. Redan under avtalsrörelsen 2023 kom en del
reaktioner från Svenskt Näringsliv om konflikträtten. Sympativarslen till stöd för Kommunal väckte kritik.
Samma slags invändningar har också kommit nu.
Svenskt Näringsliv saknar proportioner i stridsåtgärderna, säger man. Helst vill organisationen även se förbud mot sympatiåtgärder. Men Irene Wennemo känner sig skeptisk till att det är vägen framåt.
– Man måste väga saker mot varandra. Begränsar man fackens möjligheter så kan konflikterna bli ännu mer långdragna. Det är inte något självklart positivt. USA är ett exempel på ett land där facken har svaga konflikträttigheter, men den amerikanska arbetsmarknaden har ändå mycket konflikter. De blir ofta enormt utdragna. Hos oss blir konflikterna kortare, inte minst för att man får vidta sympatiåtgärder.
Irene Wennemo anser att så länge konflikterna inte leder till helt ansvarslösa och orimliga avtal så finns det en poäng med att de går fort.
– Man måste alltså väga för- och nackdelarna mot varandra. Men jag förstår irritationen hos arbetsgivare som just tecknat avtal och som ändå blir indragna i någon annans konflikt. Det har jag full respekt för. Men det betyder inte att vi får ett bättre system om man begränsar konflikträtten. Det kan till och med bli sämre.
Irene Wennemo erinrar om att konfliktreglerna inte är något som ändras särskilt ofta. Konfliktlagstiftningen kom huvudsakligen till 1928.
– I stor utsträckning är det de reglerna vi lever med fortfarande. Sedan kunde man enas om förändringar 2019 efter hamnkonflikten.
Sveriges produktionsdagar förlorade till arbetskonflikt är väldigt få i en internationell jämförelse. Då och då, som nu, bränner det till och blir en mer omfattande strid kring tecknandet av avtal. Men Irene Wennemo understryker att det är sällan.
– Vi måste gå tillbaka 28 år till Toys ”R” Us för att hitta det senaste exemplet då det förlorades många konfliktdagar. Ändå lyckas vi upprätthålla en kollektivavtalstäckning på närmare 90 procent.
Tolkar du det som att parternas vågskålar väger förhållandevis jämnt?
– Ja, vi har ett system som leder till hög kollektivavtalstäckning varpå vi inte behöver lagstiftning och väldigt få konfliktdagar. Det här är ett unikt år. Vanliga år går inte många dagar förlorade. Det är längesedan vi hade ett så stort bortfall.
Riskerar den här typen av år att bli vanligare?
– Nej, det är på tjänstemannasidan det finns en del stora företag som saknar kollektivavtal. Men tjänstemännen är inte snabba på att varsla. På arbetarsidan har de större arbetsgivarna kollektivavtal. Det här som vi ser nu är väldigt ovanligt helt enkelt.
Vi har alltså ingen anledning att befara en lavin av uppslitande konflikter framöver?
– Nej, det skulle jag hävda. Vi kommer att ha den här typen av konflikter även framöver men inte i samma omfattning. Inget som liknar Tesla ligger i pipeline.
Svenskt Näringslivs Jan-Olof Jacke vill gärna ha samtal med arbetstagarparterna efter Teslakonflikten. Almegas Stefan Koskinen har talat om att det behövs påtryckningar från lagstiftaren, likt de som fanns i bakgrunden till huvudavtalsförhandlingarna. Om konflikträtten ska begränsas, hur bör det gå till?
– Ska man göra det så ska det ske i samtal mellan parterna. Mitt intryck är att det också är så regeringen ser på saken. Men det är verkligen inte självklart att tuffare konfliktregler skulle leda till färre konfliktdagar. Modellen har uppenbart fungerat väl i 28 år, sedan vi hade konflikten om Toys ”R” Us. Det måste man ha i åtanke om man ska börja fundera på hur reglerna i stället bör se ut, säger Irene Wennemo.
Dygnsvilan ännu olöst inom privat vård och omsorg
Frågan om dygnsvila har ännu inte funnit sin lösning i den privata vården och omsorgen. Vårdföretagarna och dess avtalsparter Kommunal, Vårdförbundet, Vision, akademikerförbunden och Läkarna löste ut frågan ur avtalsförhandlingarna och bestämde en särskild arbetsordning. En arbetsgrupp försökte under september och oktober enas om anpassningar av avtalen.
– Vi skulle ha varit klara sista oktober men konstaterade att vi inte var det och förlängde arbetet. Nu ska våra förbundsjurister träffas i mitten av december för att försöka hitta en lösning. Om de inte kommer framåt har vi bundit oss vid frivillig medling, säger Per Östlund, Vårdföretagarnas förhandlingschef.
Sannolikt kommer parterna att vända sig till Medlingsinstitutet. Per Östlund säger att facken vill ha in frågor i diskussionen som Vårdföretagarna inte anser hänger ihop med EU:s arbetstidsdirektiv eller frågan om dygnsvila.
– Men det är frågor jag inte vill gå in på i detalj nu. Jag hoppas fortfarande att vi ska bli sams.
Per Östlund ser inte dygnsvilan på elva timmar som svårigheten, säger han.
– Det är snarare kringbestämmelserna som blir för byråkratiska, som gör det svårt för oss. Våra förutsättningar är att vi inte kan sätta oss till doms över medlemsföretagen. Vi jobbar hellre med tydliga regler som alla måste följa, säger Per Östlund.
Men på arbetstagarsidan vill man att villkoren ska vara likadana som de som redan avtalats med SKR.
I utgåva #52 den 21 december:
- Allt om yrkandena för sjukvården, äldreomsorgen, skolan och kommunala verksamheter.
- Intervju med SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg
- Avtalen som försvann: en djupdykning i avtal som upphört under 2023 och varför.
Redaktör: Mattias Lahti Davidsson Foto: Janerik Henriksson / TT
Vad vill du läsa i nyhetsbrevet? Tipsa!
Telefon och SMS: 0708-20 26 96
Mejl: mattias.lahti.davidsson@nyteknikgroup.se