Hej,
IF Metall vill tvinga Tesla Motors att teckna kollektiavtal. Förbundet har inget val, säger förbundsjurist Darko Davidovic (bilden) i en intervju. Också i detta nyhetsbrev: 2023 års avtalsrörelse i ett jämförande ljus. Detta är utgåva nr 49 av avtalsrörelsebrevet.

Rubriker i detta nyhetsbrev:
Darko Davidovic om Teslavarslet: ”IF Metall har inget val”
Tre nya kollektivavtal klara inom flygbranschen
Förbundsförhandlingar: I nästan vart fjärde varsel utlöses stridsåtgärderna
Staten: de oorganiserade hamnade efter lönemässigt
Därför lämnar TechSverige Almega


Darko Davidovic om Teslavarslet: ”IF Metall har inget val”
IF Metall varslade i tisdags bolaget TM Sweden AB (Tesla Motors) om blockad och strejk med start den 27 oktober. Fackförbundet och bolaget har förhandlat om att teckna kollektivavtal, men IF Metall anser att förhandlingarna varit resultatlösa.
IF Metall anser att TM Sweden AB, som främst har serviceverkstäder i Sverige, borde omfattas av Motorbranschavtalet som gäller för bilverkstäder med tillhörande lager- och förrådsavdelningar.
Varslet omfattar hela bolaget och alla dess tio arbetsplatser. Stridsåtgärderna utgörs av total arbetsnedläggelse samt blockad av allt förekommande arbete. Samma dag som varslet lades utsåg Medlingsinstitutet Kurt Eriksson till medlare mellan IF Metall och TM Sweden. På tisdag nästa vecka ska parterna träffas för förhandling, berättar IF Metalls förbundsjurist Darko Davidovic. Han säger att det är mycket ovanligt att IF Metall behöver gå så här långt.
– De flesta företag känner till den svenska modellen. De fattar att det är så här vi gör här. Så det är nästan aldrig ett problem. Någon enstaka gång, då det blir problem så handlar det inte om kollektivavtalet i sig, utan snarare om ideologisk övertygelse i företagsledningen.
Finns det inte en risk att facket framstår som Goliat, lite i stil med blockaden 2007 mot salladsbaren Wild'n Fresh, när ni försöker tvinga fram ett avtal?
– Absolut inte. Vi kan konstatera att till och med Teslafanatiker på sociala medier skriver att kollektivavtal är modellen som gäller. Och det är inte vi som är Goliat när vi ställer krav på en världsaktör som Tesla.
Om varslet skulle bli verklighet, vad kommer det att handla om för stridsåtgärder?
– Vi lägger ner allt arbete. Vår tanke är att Teslorna ska stå stilla tills ett kollektivavtal är på plats.
IF Metall kan bara ta ut de egna medlemmarna i strejken. Menar du att ni har en så hög organisationsgrad på TM Sweden?
– Vi har en bra organisationsgrad och vi har fått fler medlemmar sedan vi varslade.
Räknar ni med stöd från andra LO förbund?
– Ja, de har redan uttryckt att vi ska säga till vad vi behöver. I sociala medier har Kommunal, Transport och Elektrikerna uttalat stöd.
Med en sådan blockad kommer det knappast gå att driva företag?
– Alltså så här. Vi har inget val. Räcker inte det här, då får vi ta i mer tills det räcker. IF Metall söker naturligtvis inte konflikt. Vi har ingenting emot Tesla. För oss får de gärna bli hur stora som helst i Sverige, men precis som med vilket företag som helst så finns det bara ett sätt att reglera villkoren och det är genom kollektivavtal.
Ni har fått uppgifter om att TM Sweden försökt ta reda på vilka av de anställda som är medlemmar i IF Metall. Vad är det som hänt?
– Som vi förstår det har företaget först frågat muntligt och sedan gått ut med något papper som man ska fylla i. De vill veta om man kommer medverka i konflikten.
Hur ser du på det?
– För det första så tycker jag ju att naturligtvis att man får försöka hålla det här så rent som möjligt och inte gå på medlemmarna och skrämma dem. Det är inte medlemmarna som har bestämt om konflikten, det är förbundet. För det andra, rent rättsligt, så är facklig tillhörighet en skyddad uppgift, säger Darko Davidovic på IF Metall.
Lag&Avtal har sökt Tesla Motors.


Tre nya kollektivavtal klara inom flygbranschen
Tre riksavtal inom flygbranschen är klara. Det stod klart onsdagen den 11 oktober. Det handlar om kollektivavtalen för civilflyg, flygplansmekaniker respektive fraktflyg. Avtalstecknande parter är Svenska Flygbranschen, en arbetsgivarorganisation i Transportföretagen, och Transportarbetareförbundet.
De tre avtalen är alla tvååriga och håller sig inom industrins kostnadsmärke, enligt Svenska Flygbranschen. Civilflygsavtalet får en ny lönemodell som öppnar för individuell lönesättning. ”I framtiden kommer kompetens och erfarenhet att kunna premieras på ett helt annat sätt” kommenterar förhandlingschef Linda Räfsbäck på Svenska Flygbranschen.


Avtalsrörelsen 2023: färre arbetsstrider än genomsnittligt
I nästan en fjärdedel av förbundsförhandlingarna där det uppstår tvist och varsel om stridsåtgärder blir striden fullbordad genom blockader, strejk med mera.
Det visar Medlingsinstitutet som har tittat tillbaka på statistiken över förbundsförhandlingar där tvisten skärpts genom varsel om stridsåtgärder. Dessutom har Medlingsinstitutet räknat antalet sådana tvister där stridsåtgärderna faktiskt utlösts. Med förbundsförhandlingar avses när arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer förhandlar om nya kollektivavtal i en avtalsrörelse. Hit räknas alltså inte konflikter som bottnar i att fack försöker förmå arbetsgivare att teckna kollektivavtal.
Åren 2015 till 2022 utlöstes totalt 13 konflikter (strejker, blockader, lockouter mm) ur 56 varsel, det vill säga ett genomsnitt på 23 procent.
2015: antal tvister med varsel: 2, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 1 (50 procent)
2016 (märkessättande): antal tvister med varsel: 25, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 7 (28 procent)
2017 (märkessättande): antal tvister med varsel: 15, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 1 (7 procent)
2018: antal tvister med varsel: 0
2019: antal tvister med varsel: 2, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 2 (100 procent)
2020 (märkessättande): antal tvister med varsel: 7, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 0 (0 procent)
2021: antal tvister med varsel: 2, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 0 (0 procent)
2022: antal tvister med varsel: 3, antal tvister med utlösta stridsåtgärder: 2 (67 procent)
För 2023 (märkessättande) redovisar Medlingsinstitutet inga siffror. Året är inte över ännu. Men hittills räknar vi tio varsel om stridsåtgärder. Endast i en av dessa tvister har konflikt utbrutit. Med andra ord är det i tio procent av tvisterna med varsel som stridsåtgärderna utlösts.
Målarnas varsel i Måleriavtalet, strejk och blockad utbröt
I följande tvister enades parterna utan utlösta stridsåtgärder:
Seko Spårtrafikavtalet (Seko varslade)
Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl (Byggnads varslade)
Trädgårdsanläggningsavtalet (Kommunal varslade)
Bevaknings- och säkerhetsavtalet (Transport varslade)
Golfbanor (Kommunal varslade)
Trädgårdsodlingsavtalet (Kommunal varslade)
Kajavtalet (Hamnarbetarförbundet varslade)
Måltidsserviceavtalet (Kommunal varslade)
Hemserviceavtalet (Kommunal varslade)


Staten: de oorganiserade hamnade efter lönemässigt
De som står utan fackligt medlemskap på vissa statliga myndigheter fick lägre löneökningar under förra avtalsperioden 2020-2023. Det rapporterar Publikt, fackförbundet ST:s medlemstidning. Smärre variationer är inget konstigt. Exempelvis kan yngre medarbetare i högre grad än äldre välja att inte vara med i facket och samtidigt ha anställts nyligen på en så pass hög nivå att de i närmast påföljande lönerevisioner inte får särskilt höga påslag. Men på flera av myndigheterna som Publikt skriver om är skillnaderna påtagliga. På Sveriges Lantbruksuniversitet, exempelvis, fick oorganiserade arbetstagare i genomsnitt 0,83 procentenheter lägre löneökningar jämfört med fackligt organiserade. Motsvarande siffra på några andra myndigheter:
Lantmäteriet: 0,5 procentenheter lägre
Livsmedelsverket: 0,65 lägre
Riksarkivet: 0,6 lägre
Arbetsmiljöverket: minus 0,53 lägre
Statens servicecenter: 0,27 lägre
Karolinska institutet: 0,23 lägre
Publikt bad om lönestatistiken från 40 statliga myndigheter och fick svar från 19. På 13 av dessa hade gruppen oorganiserade haft lägre lönepåslag jämfört med fackligt organiserade. Det framgår inte av Publikts material hur många de oorganiserade är på de olika myndigheterna. De tre löneavtalen i staten har individuell lönesättning som grund. På många myndigheter är chef och arbetstagare fria att komma överens om ny lön. Arbetstagarorganisationerna bevakar revisionen och stödjer de medlemmar som ber om hjälp.
Naturligtvis råder grundlagsstadgad föreningsfrihet (såväl positiv som negativ) och en statlig myndighet får inte missgynna arbetstagare som valt att inte vara med i facket.


Därför lämnar TechSverige Almega
TechSveriges styrelse har beslutat att arbetsgivarorganisationen ska utträda ur Almega. Därmed tappar Almega en sjättedel av sin medlemsstyrka och 18 procent av sina intäkter. Läs mer om varför TechSverige tar detta steg med sina 1 450 medlemsföretag i Lag&Avtal.


Redaktör: Mattias Lahti Davidsson Foto: Daniel Roos
Vad vill du läsa i nyhetsbrevet? Tipsa!
Telefon och SMS: 0708-20 26 96
Mejl: mattias.lahti.davidsson@nyteknikgroup.se

Lag&Avtal har bevakat märkessättande avtalsrörelser med ett särskilt nyhetsbrev nio gånger i rad.