Vi ses i Uppsala!

Så mycket kul. Så lite tid. Knappt elva veckor till jul och kalendern rullar på. Nu är det högtryck och det håller ända fram till julafton, om du frågar mig.
 
I veckan arrangerade vi en workshop kring standardisering tillsammans med Vinnovaprojektets övriga partner, dvs SIO Grafen, RISE Bioekonomi och SIS. I projektet gör vi direkta nedslag i standardiseringsarbetet kring grafen och nanocellulosa. På mötet kom det upp många kloka tankar kring standardisering, standarders värde och hur vi jobbar med detta i Sverige. Flera företag har i intervjuer och på mötet sagt att de vill delta i arbetet, men att det är otydligt vilken expertis som arbetet kräver. Behoven och möjligheten att delta är så olika mellan de förhållandevis små företagen som dominerar grafenfältet och de stora cellulosabolagen. I projektets nästa steg ska vi undersöka om det kan finnas alternativa arbetssätt som kan fungera både för tillverkare/användare av nanomaterial och för SIS.
 
NanoForum Summit den 12 november i Uppsala är så nära julafton man kan komma när man ägnar arbetsdagarna åt monumentala stordåd på nanometerskalan. När kommer kvantdatorn från Wallenbergcentret på Chalmers? Vem blir första användaren på ESS? Affärsänglar – finns dom? Vad är nästa satsning för Saeid Esmaeilzadeh – kemisten, entreprenören och investeraren som kammat hem utmärkelser som Årets entreprenör, Biotech Builder Award och Innovative Pioneer Award? Det börjar bli trångt nu så säkra din plats direkt, innan du tar nästa kaffe.
 
Det har väl inte undgått någon att samarbetet mellan föreningen SwedNanoTech och branschorganisationen IKEM nu går in i en ny fas. Från årsskiftet sköts verksamheten av IKEM och det ger föreningen helt nya frihetsgrader och ett avsevärt större nätverk. Vi jobbar nu på detaljnivå och ser fram emot att lansera nystarten i januari.
 
Keep up the good work!

Åsalie Hartmanis,
VD, SwedNanoTech

NanoForum Summit, 12 nov 

NanoForum i Malmö i juli blev en succé och nu toppar vi nätverksåret med NanoForum Summit i Uppsala den 12 november.

Denna gång sätts strålkastarna på framtidens diagnostik och nanomedicin, på stora europeiska forskningssatsningar och på entreprenörens vardag. Bland talarna märks Dr Lorena Dieguez vid INL (Portugal) Dr Saeid Esmaeilzadeh från Serendipity Innovations, Dr Eric Johnston på Sigrid Therapeutics och Pia Kinhult, ESS. Missa inte årets sista chans att nätverka.

Program och anmälan finns här, www.nanoforum2019.com.

Ny metod kan ge bättre RNA-vacciner

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA.

Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Vacciner baserade på den genetiska molekylen budbärar-RNA, mRNA, är en relativt ny teknik som väckt stora förhoppningar för behandling av bland annat cancer och infektionssjukdomar. Principen är att mRNA som bär på instruktioner för att tillverka det protein immunförsvaret ska reagera mot, förs in i kroppen. När mRNA-molekylerna tas upp av cellerna tillverkas proteinet, som sedan visas upp för immunförsvaret och skapar ett specifikt immunsvar.

Koncept för miljövänligare batterier
​
En ny typ av aluminiumbatterier öppnar för storskalig lagring av solkraft och vindkraft.
Batterierna är dubbelt så energitäta som sina föregångare, görs av råvaror som det finns gott om och kan troligtvis minska både produktionskostnader och miljöpåverkan.
Bakom konceptet står forskare på Chalmers tillsammans med kollegor vid National Institute of Chemistry i Slovenien.​

– Vår batteriteknologi ger dubbelt så hög energitäthet jämfört med de aluminiumbatterier som är ”state of the art” idag. Dessutom är materialkostnaden betydligt lägre, liksom miljöbelastningen som vi ser den idag. Detta öppnar för storskaliga användningsområden som solcellsparker och lagring av vindkraft, säger Patrik Johansson som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers.

Aluminium är en metall som teoretiskt kan ge batterier högre energitäthet, samtidigt som det redan finns en etablerad industri för både tillverkning och återvinning. Konceptet skulle dessutom ge markant lägre råvarukostnader, jämfört med dagens litiumjonbatterier. I tidigare aluminiumbatterier har man använt aluminium som anodmaterial och grafit som katodmaterial, men grafit ger ett för lågt energiinnehåll för att skapa battericeller med praktiskt användbar prestanda.

*Illustration: Yen Strandqvist

Batteripionjärer delar på Nobels kemipris

Kemipriset går till de tre forskarna John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för att med litiumjonbatteriet ha skapat en laddningsbar värld, som Kungliga vetenskapsakademien uttrycker det.

Litiumjonbatterier har möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft. De har också bidragit till ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten, enligt Kungliga vetenskapsakademien.

Litiumjonbatteriet som utvecklades på 1980-talet är idag en baslinje för EUs flaggskeppsprogram Batteries 2030+, som leds ifrån Uppsala av professor Kristina Edström. Programmets mål är att ta fram morgondagens batterier för ett grönt samhälle och att Europa blir ledande i denna utveckling längs hela värdekedjan. Kristina Edström talade på förra årets NanoForum i Uppsala och är denna vecka på ett batterisymposium i Braga i Portugal.

Materialdesign i nanoskala för hållbarhet

Med skogsavfall som huvudsaklig råvara designar Aji Mathew nya funktionella material – ner på atomnivå. I arbete tar hon bland annat hjälp av en 3D-skrivare. Resultatet är olika nanomaterial med skräddarsydda egenskaper och tydlig hållbarhetsprofil.

Vad som ser ut som ett runt vitt papper är i själva verket ett membran av nanocellulosa, som har visat sig ha unika egenskaper för att rena gruvindustrins spillvatten. Membranet är ett av de funktionella material som professor Aji Mathew och hennes kollegor har designat och byggt från grunden.  

– Vi har testat materialet för att rena vatten från svensk gruvindustri med väldigt goda resultat, säger Aji Mathew, professor vid Institutionen för material- och miljökemi, Stockholms universitet.

Gruvindustrins spillvatten innehåller stora mängder metaller, exempelvis koppar och silver, som är svåra att rena med dagens metoder. Med nanocellulosa finns möjlighet att avskilja en högre andel metaller ur vattnet än idag. Dessutom kan både de avskilda metallerna och filtermaterialet återvinnas, konstaterar Aji Matthew.

– Filtermaterialet bidrar till en renare miljö, men också till ett bättre fungerande kretslopp av resurser.

Filtermaterialet, som ursprungligen togs fram inom ett EU-projekt, utvecklas nu vidare – bland annat med stöd av Wallenbergstiftelsen och inom forskningsprogrammet Mistra TerraClean.

Ny programchef för SIO Grafen

​Helena Theander som varit programchef för SIO Grafen sedan starten 2014 till september 2019 tackar för sig. Den 1 oktober lämnar hon över ansvaret för programmet till Elisabeth Sagström Bäck.

– Det är med blandade känslor jag tar farväl av SIO Grafen. Det har varit fantastiskt roligt att bygga upp nätverket och jobba tillsammans med er som är så kunniga, öppna, nyfikna, drivna människor. Det är tack vare att ni har bjudit på er själva och engagerat er i varandras utmaningar som vi har kommit så här långt, säger Helena Theander.

– Vi har överträffat alla förväntningar som jag personligen har haft och mål som vi tillsammans satt under de här uppbyggnadsåren. Jag tror fortfarande på grafenmaterial som en möjliggörare för en mängd olika tillämpningar och för att stärka konkurrenskraften i Sverige. Jag önskar er en fortsatt spännande och givande resa för att nå era mål. Jag kommer att följa er lite från sidan och hoppas att vi ses i något sammanhang framöver!

Helena Theander kommer att gå vidare till AI Innovation of Sweden på Lindholmen Science Park.

Graphene Battery Workshop

This is a Networking Day, where research and industry, as well as graphene and battery community meets. Learn about the state of the art of graphene battery research and innovation, and discuss future collaboration possibilities in round table discussions.

Date: Thursday 28 November 09:00-16:00
Where: Uppsala

Confirmed speakers so far:

- Kristina Edström, Uppsala University/Battery 2030+
- Vittorio Pellegrini,  IIT/Graphene Flagship
- Sven Forsberg, 2D fab
- Mamoun Taher, Graphmatec

The workshop is arranged by SIO Grafen in collaboration with Uppsala University and Battery 2030+ .

Nanosafety survey – have your say!

The EC4SafeNano project is aimed to build an open collaborative network gathering expertise in Risk Management and Safe Innovation in Nanomaterials & Nanotechnologies. The resulting EC4SafeNano Centre will be independent and science-based, and will support industry, safety service providers, regulators and other public or private stakeholders.

We are pleased to launch our second pan-European survey for (1) anticipated needs and the (2) current resources regarding nanosafety services, and we kindly ask for your contribution. The survey is addressed to Experts on Industrial Safety, Occupational Safety, Public Health, HSE Regulation etc. in EC or EC agencies, Industry and industrial associations/trade unions, Regulatory bodies, NGOs, Research organizations and Universities. 

1. The following link will direct you to the EC4SafeNano questionnaire for nanosafety needs. Answering all questions will take around 10 minutes. It would be greatly appreciated if you could complete the survey by Friday 25 October 2019.

2. If you are interested to join EC4SafeNano as an Associated Partner, please use the following link to register your expertise and equipment, by Friday 25 October 2019. 

Note: Current Associated Partners who provide nanosafety services are also kindly requested to go through the registration process.