GÄSTKRÖNIKA: Måste vi prata om klimatförändringen?

Skapad:

2020-04-30

Senast uppdaterad:

2022-05-02

n Andersson är chef för SMHIs forskningsavdelning.

Larmrapporterna duggar tätt: Varmaste året som uppmätts. Nordpolen snart utan is på sommaren. Översvämningar, torka och skogsbränder. Är det inte för lite vatten så är det för mycket. Det är lätt att känna sig matt och undra om vi verkligen kan göra något åt det här. Borde vi i stället fokusera på svält, pandemier och annat?

Som forskare kan man känna sig lite uppgiven när man skall kommunicera ny kunskap från det forskningsområde man brinner för, när man vet att resultaten ofta upplevs som en extra börda på redan tyngda axlar.

SMHI jobbar vi med hela kedjan av klimatvetenskap. Vi vill göra vårt bästa för att det skall gå att välja rätt åtgärder för att minska människans klimatpåverkan. Vi skapar också förståelse för hur klimatförändringen kommer att påverka samhället så att det kan rusta för kommande konsekvenser.

Vi skapar förståelse för hur klimatförändringen kommer att påverka samhället så att det kan rusta för kommande konsekvenser.

SMHI är en del i det internationella samarbetet kring global klimatmodellering som bland annat bidrar till FN:s klimatpanels sammanställning av det vetenskapliga kunskapsläget. De globala klimatmodellerna har en grov geografisk upplösning och kan inte användas för att i detalj förstå hur klimatförändringen kommer att påverka Sverige. Till det använder SMHI regionala klimatmodeller, som också utvecklas och kvalitetssäkras i internationella samarbeten. De regionala modellerna kan förfina beräkningarna ner till kilometerskala. Sedan görs analyser av luft, vatten och hav. Nu kan man börja förstå hur till exempel Stockholm kan skydda sig mot framtida värmeböljor eller hur avloppsrör i Karlstad behöver anpassas för att klara högre flöden.

Är osäkerheterna i klimatsimuleringarna orimligt stora?

Men osäkerheterna i klimatsimuleringar, är de inte orimligt stora? Visst finns det fortfarande stora kunskapsluckor i hur jordens komplicerade klimatsystem fungerar. Vi vet inte allt om molnbildning eller havsströmmar. Fjärilen som flaxar med sina vingar i Mexiko och som kanske påverkar luftströmmar som sedan ger en storm i Sverige – går det alls att utveckla beräkningsmodeller som fångar det?

Analys av modellerna visar att vi lyckas fånga den historiska utvecklingen av klimatet väl och att vi har skapat oss en bra förståelse för de processer som styr utvecklingen. Beräknad klimatförändring är förändring av statistiken av klimatparametrar mellan två tidsperioder. Den typen av underlag kan tas fram för framtida perioder och kan användas för planering. Att säga hur vädret kommer att bli den 1 maj 2089 går däremot inte!

Forskningens strävan efter ökad kunskap är en ovärderlig bas i arbetet med att nå såväl klimatmål som andra mål inom Agenda 2030.

Utvecklingen av klimatet beror i hög grad på om, när och hur mycket vi lyckas minska utsläppen av växthusgaser. Därmed behöver underlagen uppdateras när vi har ny kunskap om processer och ny förståelse av utfallen av politiska beslut. Forskningens strävan efter ökad kunskap är en ovärderlig bas i arbetet med att nå såväl klimatmål som andra mål inom Agenda 2030. Så vi fortsätter oförtrutet att förstå mer om klimatsystemet och att kommunicera om vår forskning. Den behöver nå ut till samhället så att besluten som tas så långt det är möjligt står på vetenskaplig grund. Och för att visa att ett samhälle med hållbar klimatpåverkan är möjligt. För det är det!

Helén Andersson

SMHI


Helén Andersson är chef för SMHIs forskningsavdelning. Hon har jobbat på SMHI sedan 2009, främst på oceanografiska forskningsenheten där hon varit chef, koordinator, projektledare och forskare.

SMHIs forskningsavdelning tar fram kunskap för ett hållbart samhälle i en värld i förändring. Avdelningen jobbar inom forskningsområdena Hållbara samhällen, Hållbar miljö och Förändrat klimat. Verksamheten sker oftast i samarbete med forskare och slutanvändare, både nationellt och internationellt.

Läs mer om VAs medlemsorganisation SMHI här.

Kontakt

Vetenskap & Allmänhet

[email protected]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *