Principen om nätneutralitet blev lag i USA 2015 och beslutet innebar att bredbandsnät skulle regleras på samma sätt som telenäten, eftersom dessa ansågs vara allmännyttig infrastruktur. Det har inneburit att ingen har kunnat köpa sig före i kön på andras bekostnad så att vissa tjänster går fortare, medan andras hastighet sänks eller kanske till och med blockeras. Ur affärssynpunkt har syftet varit att skydda små företag, så att de kan konkurrera på samma villkor som de stora jättarna. Allt detta ställs nu på ända.
– Detta är en teknikpolitisk fråga av större vikt än media verkar förstå, av den bristande bevakningen av detta att döma. Det berör i grunden vår yttrandefrihet och pressfrihet. USA-jättarna har som bekant ganska stort inflytande över det svenska medielandskapet, säger Björn Regnell.
Förvånad
Han är mycket förvånad över att riksmedia inte har uppmärksammat beslutet mer än vad som hittills skett.
– Jag tycker alla som använder och bidrar till internettrafiken aktivt borde ta ställning för demokrati och mot mäktiga företags underminering av yttrandefriheten på nätet, säger Björn Regnell.
När nu icke-neutralitet råder skulle det exempelvis kunna bli så att Netflix utbud hämtas hem snabbare än andra aktörer som också erbjuder tv-serier och filmer. Eller att det blir som på kabel-tv-näten att man måste betala extra för att få tillgång till vissa tjänster eller paket. En bredbandsleverantör skulle också kunna prioritera sina egna tjänster framför konkurrenternas.
Nätneutraliteten innebär att alla konkurrerar på lika villkor. Det finns inga ”internettullar” som sätter stopp. De stora företagen, som Google, Facebook eller Netflix, skulle ha råd att betala om det är vad operatörerna kräver. Men nya företag skulle få svårare att konkurrera.
Besluten öppnar för plutokrati och ren utpressning
Björn Regnell ser mer långtgående risker med beslutet, som i förlängningen skulle kunna göra att politiska krafter med mycket pengar köper sig plats eller ser till att mediekanaler som de sympatiserar med alltid prioriteras, medan andra nyhetssajter går extremt långsamt eller till och med blockeras.
– Genom den amerikanska kommunikationsmyndighetens beslut är mattan utrullad för en repressiv, anti-demokratisk politik. Med pengar kan man nu hindra yttrandefrihet och pressfrihet genom att blockera demokratiska aktörer och stänga media med journalistiska ideal. Besluten öppnar för plutokrati och ren utpressning, säger han.
Frågan är hur USA:s beslut kommer att påverka Sverige? Inom EU finns en förordning som ska säkerställa nätneutralitet.
– Hur opinionen för nätneutralitet i Sverige och EU utvecklas är avgörande. Ett ofritt internet är en potentiell guldgruva för operatörerna. Telia, med svenska staten som största ägare, försöker redan göra avkall på nätneutraliteten genom att erbjuda fri surf i mobilen på vissa utvalda sociala medier. Post- och telestyrelsen har protesterat och fallet behandlas just nu i domstol, men frågan är vad näringsministern tycker, säger Björn Regnell.
