Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Påverkas Zimbabwes kvinnor av maktskiftet?

Kommer maktskiftet i Zimbabwe att påverka kvinnornas situation? Karin Steen, verksam vid Lunds universitets centrum för studier i hållbar utveckling – LUCSUS –
befinner sig just nu i landet och forskar om land- och markfrågor, med särskilt fokus på kvinnorna.

Du forskar om kvinnors rätt till jord och land, tror du att maktskiftet kan komma att påverka deras rättigheter?
- Det är för tidigt att säga hur stora förändringar maktskiftet kommer att innebära. Men alla jag talat med under mitt besök är oerhört lättade, och sakta börjar en framtidstro att åter synas och höras. Samtidigt har flera zimbabwier uttryckt sig i termer som ”vi har bytt chaufför, men det är samma bil”.
- Zimbabwe är ett fattigt land där de flesta är beroende av jordbruk för sitt uppehälle. Kvinnor står för det mesta av arbetskraften inom jordbruket samtidigt som deras rättigheter till jorden är mycket svaga. Jorden är en viktig ekonomisk och politisk resurs och att män har makten över den gör att de också har makt över kvinnorna. Detta anser många – både män och kvinnor – är orättvist och man kan se att kvinnor i ökad utsträckning delar rätten till jord när ny jordbruksmark delas ut.
- Om detta är en fråga som det nya styret kommer att prioritera eller inte är omöjligt att säga idag, men idén om att kvinnor ska ha samma rätt till jord som deras jämnåriga män har diskuteras. Det är en växande kraft som på lång sikt är omöjlig att bortse ifrån.

Vad är viktigt enligt dig att lyfta upp vad gäller kvinnors situation?
- Man brukar hävda att den praxis som finns idag, det vill säga att kvinnor har nyttjanderätt men inte äganderätt till jorden, bygger på en tradition där det alltid har varit männen, make eller pappa, som stått för markrätten. Men min forskning visar att det inte alltid har sett ut på det sättet och det tycker jag är viktigt att påpeka. Ett sådant patriarkatiskt system är oförenligt med ett demokratiskt samhälle. Att kvinnor ges samma rättigheter – både ekonomiska och i resten av samhället – är helt nödvändigt för att få en hållbar samhällsutveckling.

Tror du att möjligheterna till forskning kan komma att påverkas?
- Situationen för den inhemska forskningen är ansträngd. Forskningen är förhållandevis fri och mycket bra forskning har genomförts genom åren, men resurserna är små. Med tanke på den sargade ekonomin kan det ta lång tid innan den situationen kommer att förändras. Många utländska forskare har haft svårt att verka i Zimbabwe. Man kan nog vänta sig att många länder, däribland. Sverige, åter kommer att vilja finansiera forskning i Zimbabwe och många forskare kommer nog vilja återvända för att ta upp forskningen igen.

Problematiken runt land och genus - är den unik för Zimbabwe?
- Mycket av detta gäller även i andra länder. I många utvecklingsländer möter kvinnorna mycket orättvisor inom jordbruk samtidigt som man ställer större krav på dem än på män att ta hand om familjen. I likhet med andra länder i södra Afrika har kvinnor svagare rätt till jorden samtidigt som de står för den största delen av arbetskraftsinsatsen, något som är både ojämlikt och ekonomiskt ineffektivt.

Text: Noomi Egan

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.