Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Snart kan skogen klä oss utan kemikalier - en finsk uppfinning kan komma att revolutionera klädindustrin

Från 2019
Uppdaterad 06.03.2019 18:56.
Kläder
Bildtext Hur mycket kläder behöver vi? Hur har de gjorts och vad händer med dem när vi inte längre vill ha dem?
Bild: AOP

Textilindustrin har konstaterats vara den näst mest förorenande industrin efter oljeindustrin. Vi har besökt världens mest ekologiska textilfiberfabrik som tillsvidare är en pilotanläggning.

Vi köper mer kläder än någonsin, för de är billigare än någonsin. Globalt beräknas klädkonsumtionen växa med 63 procent fram till år 2030.

Samtidigt ökar försäljningsvärdet för skor och kläder till drygt två biljoner euro. Mycket på grund av ökad efterfrågan i utvecklingsländer.

Det klokaste är förstås att bara köpa få och utvalda kläder och att använda de man har så länge som möjligt. Men förr eller senare behöver garderoben förnyas och nu har ett gäng finska ingenjörer och kemister kommit på en metod som kan komma att ändra allting.

Utanför Jyväskylä hittar jag en till det yttre anspråkslös industribyggnad där man håller på att utveckla världens mest ekologiska textilfibrer. Den patenterade metoden har fått namnet Spinnova.

Janne Poranen med fibrer
Bildtext VD Janne Poranen med Spinnovafibrer, som utvunnits ur cellulosa.
Bild: Yle/Anna Dönsberg

Det är Juha Salmela och Janne Poranen som jobbat tillsammans på Teknologiska Forskningscentralen VTT som utvecklat metoden.

Spindlar väver slitstarkt

- Juha var på en föreläsning i Oxford som handlade om hur spindlar väver sina nät när han fick sin idé, säger Spinnovas VD Janne Poranen.

I Spinnova-metoden kan nästan vilket som helst biomaterial användas och malas ned till mikrofiber, så kallad nanocellulosa, tillsammans med vatten.

I mina ögon ser den massan ut som vilken handkräm som helst.

Innovationen är att få en sådan fibersuspension att massan kan pumpas genom små hål utan att hålen täpps igen. I det här fallet är hålen så små att fibrerna är mångdubbelt längre.

spindel i väv
Bildtext Spindelnät är starka.

Det är lite på samma sätt som spindeln väver sitt nät. När fibermassan trycks genom ett litet hål vänder sig fibrerna i den riktning de strömmar och då proppas hålet inte igen.

Och på samma gång har man löst problemet med att få fibrerna att fastna i varandra så att när de kommer ut och vattnet ångas bort bildar de en sammanhängande tråd.

Spinnovafibrer
Bildtext Spinnova fibrer.
Bild: Yle/Anna Dönsberg

Österrikisk delägare

För fyra år sedan började Juha Salmela och Janne Poranen söka partners och investerare för sin idé.

De sökte en industriell delägare, med global räckvidd. Valet föll på Lenzing Ab, ett österrikiskt textilfiberföretag som är marknadsledande inom träbaserad textilframställning.

Viskos/Modal

- Deras teknologi är en kemisk process där träfibrerna löses upp på kemisk väg till polymerer och från denna polymerlösning görs sedan textilfibrer.

På Spinnova är samma process mekanisk.

Här används samma träfiber som sedan mals ned till mikrofiber och ur dessa mikrofiber framställs textilfibrer.

Den här processen intresserade Lenzing som kommit så långt det för tillfället går att komma med textilutvinning på kemisk väg .

- När vi kan skala upp produktionen kan det på riktigt revolutionera textilframställningen globalt, säger Janne Poranen med ett försiktigt leende.

garn av Spinnova
Bildtext Garn framställt på mekanisk väg av cellulosafibrer.
Bild: Yle/Anna Dönsberg

Han har anledning att vara optimistisk inför möjligheterna. Världens textilmarknader är väldiga.

Om hela Finlands skogsavverkning på cirka hundra miljoner kubik skulle bli tyg skulle det täcka endast tio procent av den årliga textilmarknaden i världen. Den uppgår till över 100 miljoner ton.

Som jämförelse kan nämnas att textilmarknaden bara utgör hälften av världens cellulosamarknad.

Problemet med bomull

Hur görs Viskos

Det revolutionerande är att den här metoden producerar textilfibrer helt utan avfallsströmmar. Till och med vattenångan tas till vara.

Målet är att göra sådan fiber att den en dag är tillgänglig för alla, prismässigt. Det betyder att när produktionsvolymerna ökar bör produktionspriserna också vara konkurrenskraftiga.

Cellulosa från Brasilien

För ett och ett halvt år sedan kom världens största cellulosatillverkare, brasilianska Suzano Papel e Celulose med som ägare.

Företaget är världens största cellulosatillverkare med 11 miljoner ton eukalyptuscellulosa i året, vilket är ungefär dubbelt mera cellulosa än vad som tillverkas i Finland.

brasiliensk cellulosafabrik

Vilken trädsort passar bäst?

- Vi har testat olika trädsorter, alla nordiska plus eukalyptus och har inte sett någon stor skillnad mellan olika sorters trä.

- Men det som är intressant är att det inte bara behöver vara trä. Vi kan också använda restprodukter från jordbruk som till exempel halm. Den är nämligen också cellulosa och när allt mals ner till mikrocellulosa ser det likadant ut.

Första fabriken

I december byggdes den första pilotenheten i industriell skala i Jyväskylä. I år ska man koncentrera sig på att utveckla slutprodukter tillsammans med olika varumärken.

Produktionslinjen tas i bruk i början av året och ska förse kunderna med tillräckligt med textilfiber för produktutveckling och experiment.

Jyväskyläföretaget är i den unika situationen att man inte har behövt söka samarbetspartners ute i världen, utan ryktet har spritt sig.

Varje vecka hör varumärken av sig. Vilka de är vill Janne Poranen inte avslöja i det här skedet, utom att Marimekko hör till dem.

Spinnovas patent
Bildtext Spinnovas patent i USA.
Bild: Yle/Anna Dönsberg

Kan jag alltså köpa ett plagg som på mekanisk väg gjorts av cellulosa snart?

- Vad tyget kan komma att heta vet vi inte ännu, men vi försöker nu först få det patenterade Spinnova-namnet känt. Du kommer säkert att få se ett Marimekkoplagg gjort av våra fibrer, men när och i vilken omfattning det kan jag inte säga ännu. Det jobbar vi på. Men i liten skala kan det vara nästa år eller året därpå.

Hur det här materialet känns är i det här skedet svårt att säga. När jag besöker företaget kan jag fingra på provbitar där denna fiber är blandad med Tencel eller bomull.

Jag som hade väntat mig att få se t-skjortor gjorda av mekaniskt framställd träfiber är besviken. Men den här anläggningen producerar fibrer, inte färdiga tyger.

borddukar av Spinnova
Bildtext Små dukar av mekaniskt framställd cellulosafiber.
Bild: Yle/Anna Dönsberg

- Många har sagt att fibern känns som naturmaterial, säger Janne Poranen. Lite som bomull eller linne och det är viktigt. För konstfiber, viskos eller polyester känns syntetiska. De känns konstgjorda och det finns många produkter man inte vill använda dem till.

Inte bara kläder

Användningsmöjligheterna är otaliga, förutom kläder även hemtextilier, möbeltyger, gardiner värmeisolering.

Med den här metoden kan också göras så kallad nonwoven material som kan ersätta konstfiberfyllningar i stoppade jackor. Av det kan även göras hygienartiklar och specialfiber.

Utmaningen är att fokusera på vilka produkter som lönar sig. Det produceras över 100 miljoner ton textilier varje år i världen, så marknaden och behovet av ett nytt material är stor.

Gamla kläder blir som nya

Fibrer producerade av cellulosa kan komposteras på samma sätt som papper. Men ännu intressantare är hur de kan användas på nytt.

Kvaliteten på papper blir sämre ju fler gånger det återanvänds eftersom fibrerna blir kortare.

I den här mekaniska behandlingen ska fibrerna malas ned till mikrocellulosa så hypotesen är att tyget kan malas ned hur många gånger som helst.

kläder på tork
Bildtext Tvätteri i Mumbai.
Bild: Mostphotos

De nuvarande materialen tar slut

Textilindustrin har som agenda att hitta någonting bättre än bomull.

Med tanke på hur världens befolkning ökar så kommer textilmaterialen, enligt Janne Poranen, inte att räcka till för alla om tio år. Det här alltså med beaktande hur dagens teknologi utvecklas.

Någonting nytt måste utvecklas för att åstadkomma en förändring.

Av världens textilier återanvänds ungefär 10 procent, resten förs till avstjälpningen eller bränns.

Hur vi ska lösa det problemet vet vi inte ännu. Om någon kom fram med ett nytt material som på riktigt kan återvinnas kan det få en enorm efterfrågan.

När alla vill ha en högre levnadsstandard kommer vi till slut till en punkt där naturresurserna tar slut, konstaterar Janne Poranen.

Då kan inte längre 90 procent av kläderna grävas ned eller brännas upp så som man gör idag.

Janne Poranen med väst i Spinnovamaterial
Bildtext Janne Poranen med den väst han hade till Självständighetsbalen. "Garanterat festens dyraste plagg".
Bild: Yle/Anna Dönsberg

Varifrån kommer min tröja och hur är den gjord?

Det har blivit allt svårare att spåra ursprunget till våra kläder.
Konsumenterna vill veta hur och på vilken etisk grund produkten har tillverkats.

- Det är vår styrka, säger Janne Poranen. Vi kan säga att där har träden växt och på den här fabriken har de gjorts till fiber och massafärgats. Och där invid har vi en kompanjon som gör garn och tyg av det.

- Och när plagget en dag är slutslitet kan det cirkuleras och bli till ett nytt plagg. Det konceptet vill vi bidra till.

Rättelse: Det produceras drygt 100 miljoner ton textilier i världen, inte 140 - 150.