AP-fonderna polisanmäls – ”kränker rättigheter”

De svenska AP-fonderna investerar i många projekt, bland dem finns tre enorma fossilgasprojekt i Cabo Delgado i norra Mocambique som nu har lett till en polisanmälan. Dessa projekt förväntas ha en betydande negativ påverkan på miljön, orsaka våld och tvångsförflyttningar. AP-fondernas innehav i dessa projekt uppgår till cirka 17 miljarder svenska kronor.

Aktörerna bakom anmälan, som består av både individer och organisationer, menar att AP-fonderna aktivt väljer att investera pensionspengar på ett sätt som skadar människor och miljö. Och att detta kan utgöra brott mot svensk lag.

– AP-fonderna missbrukar svenskarnas pensionspengar. Deras fossila investeringar kränker mänskliga rättigheter samtidigt som de äventyrar livsmiljön och därmed framtidsutsikterna för många svenskar som ännu inte har gått i pension, säger Parul Sharma, människorättsjurist och aktiv i nätverket Vi anmäler AP-fonderna, i en kommentar. 

Organisationerna menar att Första till Fjärde och Sjunde AP-fonderna har samtliga investeringar i företag som ingår i värdekedjan för gasprojekten i Cabo Delgado. Tredje, Fjärde och Sjunde AP-fonden investerar i både företag som leder fossilgasprojekten och deras finansiärer och slutkunder, medan Första och Andra AP-fondernas portföljer endast inkluderar finansiärer och slutkunder.

– Enskilda individer kan inte välja vilka företag AP-fonderna köper aktier i. Därmed gör fonderna svenska folket till medbrottslingar – mot deras vilja, säger Louise Lindfors, generalsekreterare på Afrikagrupperna i en kommentar.

Hundratals familjer tvingas fly

Enligt nätverket som polisanmält AP-fonderna har fler än 500 familjer i Cabo Delgado tvingats flytta på grund av de fossila gasprojekten som fonderna stödjer. Många av dessa flyttningar har skett under tvång eller med otillräcklig kompensation, vilket innebär en kränkning av mänskliga rättigheter som AP-fonderna möjliggjort.

Dessutom pågår en väpnad konflikt i området som tvingat nästan en miljon människor på flykt och även involverat rwandiska trupper. Ett av gasföretagen har tillfälligt pausat projekten och lämnat området på grund av våldsamheterna, men planerar att återuppta verksamheten i juli 2023.

Nätverket menar att utvinningen av fossilgas i Cabo Delgado kommer att generera massiva utsläpp av växthusgaser och hotar samtidigt de känsliga ekosystemen och den biologiska mångfalden i området. Bland annat finns korallrev och mangroveträsk som är viktiga för att motverka de allvarliga effekterna av klimatförändringarna som redan drabbat Mocambique hårt.

Anabela Lemos

2022 fick Anabela Lemos, grundare av organisationen Justiça Ambiental i Mocambique, det svenska Per Anger-priset 2022 som delas ut av Sveriges regering.

– Dessa konflikter orsakar ökad militarisering som resulterar i förlust av rättigheter, krympande demokratiska utrymmen och alltmer förtryckande regimer. De som försöker bekämpa dessa orättvisor hotas, förtrycks och till och med elimineras. Pensionsfonderna finansierar dessa förödande projekt som kopplar oskyldiga civila i Sverige genom sina pensioner till brott och till kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta måste upphöra och pensionsfonderna måste hållas ansvariga för vad de har finansierat, säger hon.