Med digital spårbarhet kan exempelvis trävaror följas från industrin till växtplats i skogen. Det sker genom sammankoppling av data om bland annat geografi, trädslag och transportflöden. Relevant data finns redan, men kruxet är att harmonisera den. Eller för att citera Skogforsks Thomas Parklund: ”Tekniken finns redan, utmaningen är att få hela kedjan av data att prata samma språk”.
Och det gäller att ligga i framkant. Nya EU-regler ställer högre krav på att kunna visa råvarans ursprung och miljöpåverkan. Spårbarhet lär bli en strategisk fråga för regelefterlevnad, men också för ökad transparens och stärkt konkurrenskraft. I detta nummer vill vi ge en bild av hur digital spårbarhet kan användas och hur tekniken fungerar. Vi berättar också att en av fem plantor i skogsbruket dör inom de tre första levnadsåren, att förädlad björk med finländskt ursprung ger högre virkesproduktion och att förekomsten av röta i gran kartlagts med hjälp av skördardata. Dessutom slår vi ett slag för Skogforsks Vårexkursion 2026.
God läsning!
Mats Ostelius, redaktör
