Hur står det till med den svenska industrins konkurrenskraft? Och vad händer med den utdragna lågkonjunkturen, anas någon återhämtning? Frågorna besvarades på olika sätt på ett seminarium som ordnades av Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna och Ikem den 3 juni.
Vilka arbetsmarknadspolitiska utfästelser gör partierna inför höstens val? Det har Arena Idé låtit utredaren Mats Wingborg (bilden) studera närmare. Trevlig läsning! // Mattias Lahti Davidsson, redaktör

Rubriker
Industrins arbetsgivare målar i mörka färger
Avtalsrörelsen får bred uppmärksamhet
Spänning mellan SD och de borgerliga partierna
"Svårlöst men stjälper inte rödgrönt samarbete"


Industrins arbetsgivare målar i mörka färger
Förutsättningarna för avtalsrörelsen 2027 präglas både av osäkerheter av olika slag i omvärlden och av en hårdnande internationell konkurrens, främst från Kina.
I torsdags för en vecka sedan stod tre av industrins arbetsgivarorganisationer värd för ett seminarium om det ekonomiska läget. Ekonomijournalisten Mia Odabas agerade moderator och påminde inledningsvis om Industriavtalets syfte, att stärka industrins konkurrenskraft och samtidigt skapa goda villkor för de anställda.
– Det är den balansgången man ska hitta rätt i.
Teknikföretagens chefsekonom Erik Spector redogjorde för arbetsgivarorganisationernas senaste konjunkturuppdatering. Det är fråga om en rejäl nedrevidering av svensk BNP-tillväxt 2026.
– Förut låg vi någonstans nära 3,0 procent. Nu ligger vi på 2,1. Men sedan tror vi att det blir lite högre 2027.
Återhämtningen ur den segdragna lågkonjunkturen hade kunnat vara snabbare utan oroligheterna i Mellanöstern, menade Erik Spector. Han återkom gång på gång till att osäkerheten är stor, att oroligheterna i omvärlden dämpar utvecklingen men att det finns skäl att ändå tro på en viss återhämtning av tillväxt och sysselsättning framöver.
– Det gäller nu för Riksbanken att förankra inflationsförväntningarna vid målet. Det här är viktigt. För visst är det så att vi har en väldigt bra lönebildning i Sverige, men det är viktigt att den kan utgå från att Riksbanken håller sitt inflationsmål.
Erik Spector varnade för att av hög inflation och höga inflationsförväntningar när parterna går in i förhandlingarna skulle innebära en ansträngning för lönebildningen.
Näst på tur på podiet var Konjunkturinstitutets generaldirektör Albin Kainelainen. Denne berömde hur Erik Spector hade vägt sina ord om läget.
– Det är bra att han säger att det är stor osäkerhet men inte jättestor osäkerhet.
Pandemin var mycket värre, argumenterade Albin Kainelainen, liksom inflationen 2022.
– Läget är osäkert, absolut. Men vi som gör prognoser i Sverige tycker ofta ganska likadant. Så är det nu också. Sedan låter man ganska olika när man beskriver sina prognoser.
Stämningsläget är normalt i ekonomin, menade han på, men svagt hos hushållen. Han påminde om att ekonomin 2024 växte med två procent.
– Inte en procent, som alla trodde. Återhämtningen har börjat. Hushållens konsumtion har kommit i gång, men de har fortfarande ett högt sparande.
Den stora förändringen jämfört med tidigare konjunkturåterhämtningar är att exporten växer långsammare denna gång, hävdade Albin Kainelainen. Varför kan man ha olika teorier om, sade han.
– Kanske handlar det om konkurrens eller så är det för att exportmarknaderna har gått så bra hittills att det inte finns så mycket mer att ta av?
Chefsekonom Kerstin Hallsten, Industriarbetsgivarna, tog vid. Hon visade en välkänd bild över den långsiktiga produktivitetsutvecklingen. Innan finanskrisen var den 6,3 procent i tillverkningsindustrin och 3,3 procent i näringslivet som helhet. Efter krisen har den varit 1,2 procent som genomsnitt i hela näringslivet.
Sverige är en liten öppen ekonomi som utsätts för hårdnande konkurrens, sade hon och visade en mängd grafer. På samtliga pekade den kinesiska utvecklingen uppåt och den svenska nedåt.
– Vi har en svag produktivitetstillväxt och höga arbetskraftskostnader. Avtalsrörelsen som vi står inför kommer inte kunna lösa alla de här problemen, det är det ingen som tror och ingen som begär eller tänker sig. Men den är ändå en viktig pusselbit.
Kerstin Hallsten menade att under tiden som alla goda krafter gör sitt till för att öka svensk produktivitet så bör vi försöka påverka det som vi kan, nämligen arbetskraftskostnaderna.
Ikems chefsekonom Carl Eckerdal, fick liksom de andra talarna auditoriets applåder när han äntrade scenen. Men budskapet var mörkt.
– Kul att vara här detta ödesmättade år 2026. Dagens nyhet är att OECD skriver ned de globala tillväxtförutsättningarna från 3,4 till 2,8 procent. Det är en ganska brutal nedskrivning. Det är precis det här som är Ikems medlemsföretags verklighet och ytterst bekymmersamt.
Han redogjorde för arbetsgivarorganisationens industribarometer och varnade för ett ökat inflationstryck som börjar i Ikem och sedan sprider sig till resten av ekonomin. Ikem är en femtedel av industrin och har sin marknad ute i världen.
– Ett överflöd av kinesiska varor fyller upp EU:s inre marknad.
Fyra av tio företag inom plastindustrin svarar i barometern att konkurrensen från kinesiska företag är oschysst och svår att tävla med. Motsvarande inom kemiföretagen är fem av tio.
– Det är en fullständig gamechanger. Det kommer att sätta sitt avtryck på möjligheterna för svensk industri många decennier framöver, skulle jag säga.
Sverige har många fördelar såsom politisk stabilitet, hög grad av rättssäkerhet, arbetsfred och så vidare.
– I andra änden av skalan har vi höga svenska arbetskraftskostnader. Det kan motiveras med hög produktivitet. Men just nu är så inte fallet, sade Carl Eckerdal.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo konstaterade att det alltid är läskigt när det riskerar att bli en inflationschock till.
– Vi har den inte här ännu men vi är lite nervösa. Man tappar självförtroende på sin egen modell om den inte ger det som den alltid har gett.
Irene Wennemo tyckte inte alls att parterna befann sig i ett sådant tillstånd av vacklande självförtroende. Däremot sade hon att hon kände sig alltmer nervös för var politiken befinner sig. Har den börjat tappa tron på modellen? Både hon och Albin Kainelainen uttryckte i sammanhanget tveksamhet kring politikens allt tätare förekommande försök efter pandemin att lösa olika prischocker åt medborgarna.
Sist ut under seminariet var Jens Magnusson, chefekonom på SEB. Bankens prognos är den mest optimistiska just nu med en tillväxt på 2,3 procent 2026 och 3 procent 2027.


Avtalsrörelsen får bred uppmärksamhet
Att kommande avtalsrörelse bevakas av SVT är inte vardagsmat. Men förra torsdagens seminarium hos Teknikföretagen sändes i sin helhet av SVT Forum.


Spänning mellan SD och de borgerliga partierna
Inför valet har Arena Idé låtit utredaren Mats Wingborg kartlägga vad riksdagspartierna vill med arbetsmarknadspolitiken. Det är tredje valrörelsen som tankesmedjan publicerar en sådan rapport.
Mats Wingborg har tittat på kongressbeslut, riksdagsmotioner och även partiernas presentation på sina hemsidor.
Han konstaterar att det nya huvudavtalet står för en drastisk förändring av politiken.
– Uppgörelsen har cementerat mycket av frågan om arbetsrätten i valrörelserna. Det var tydligt redan i förra valrörelsen, säger Mats Wingborg.
Går man längre tillbaka så har frågan om anställningsskydd varit mera hett omdebatterad. Dock är frågan inte helt avförd. V har lagt fram förslag om att ta bort treundantaget i LAS samt möjligheten till hyvling. L vill förlänga provanställningstiden till 12 månader. Turordningsreglerna ska ge kompetens mer vikt. Men det verkar inte som att L driver frågorna särskilt aktivt, enligt Mats Wingborg.
Han frågar sig hur länge cementeringen, kommer att råda?
– För det är ganska givet att den inte kommer att vara för evigt. Någon gång kommer stiltjen att ruckas.
Men det här är alltså andra valrörelsen där anställningsskyddet inte kommer att ta särskilt mycket plats.
Rapporten spänner över en mängd frågor som Arbetsförmedlingen, som blivit dramatiskt nedskuren, till karensavdraget där det föreligger en något sånär tydlig skiljelinje mellan blocken.
På Tidösidan vill man behålla karensen medan S, MP och V vill avskaffa den. SD lovade inför förra valet att ta bort avdraget i kontaktyrken, exempelvis vård och omsorg, men Mats Wingborg konstaterar att det inte är något som partiet har drivit särskilt hårt därefter.
– Tidöregeringen gjorde en intern utredning om karensavdraget som sågade undantag för kontaktyrken eftersom det är svårt att avgränsa vilka yrken som avses.
Frågor som strejkträtten, skyddsombud och arbetskraftsinvandring behandlas också i rapporten. 
Traditionellt brukar de borgerliga partierna lyssna noga på vad näringslivet har för önskemål. Men när regeringen är så beroende av SD, ett parti som många gånger har en annan agenda, uppstår spänningar, enligt Mats Wingborg.
– Försämring av a-kassan är en känslig fråga för SD. Arbetsförmedlingen är också en fråga där SD ligger lågt. Man uttalar sig inte positivt om privatisering. Å andra sidan finns en väldig antifacklig stämning inom SD. Man ser facket som en motståndare och helst skulle man vilja bygga upp alternativ till främst LO-förbunden.
Under seminariet gjorde Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på Ikem ett inspel på temat. Han konstaterade att det finns många frågor där näringslivet är måttligt imponerat av den sittande regeringen.
– Det är långt ifrån den önskelista man hade kunnat drömma om.
Caspian Rehbinder lade till synpunkten att en stor del av förändringarna i arbetsmarknadspolitiken och arbetsrätten kommer genom en harmonisering och inkorporering av EU-rätten.
– Det hade varit spännande att läsa om Arena Idés perspektiv på den saken. Det är inte tydliga höger-vänsterfrågor på samma sätt. Det är lagstiftning som utmanar parternas oberoende och överenskommelser och försöker stöpa alla medlemsstater i en mall som inte alltid passar med den svenska modellen.
Caspian Rehbinder gjorde reflektionen att EU-rätten, lite förenklat, kan anses driva vänsterut.
Rapporten innehåller inte någon analys av frågan om arbetstidsförkortning.


"Svårlöst men stjälper inte rödgrönt samarbete"
Lag&Avtal gjorde en kort intervju med utredaren Mats Wingborg.
Vilka arbetsmarknadspolitiska frågor har en potential att få sprängkraft i valet?
– Karensavdraget är en jättestor fråga. Jag tror att synen på nedrustningen av Arbetsföremedlingen också skulle kunna komma upp. Dessutom kan SD:s brutna löfte om att inte vara med och försämra a-kassan bli en del av valdebatten.
Vilka spänningar finns inom Tidögänget?
– Till att börja med ligger M lite lågt, det är oklart vad man tycker. Jag tolkar det dels som att man inte vill visa korten, dels att man är osäker på vad man tycker. Sedan finns det en spänning gentemot SD som är mindre nyliberalt och mer intresserat av ett offentligfinansierat skydd för arbetstagare. Men å andra sidan upplever SD facket som ett hot.
Och om vi tittar på den röd-gröna sidan?
– Ja, den stora frågan är om S, V och MP blir beroende av C. I så fall är det helt enkelt flera frågor där C står klart till höger om Tidöpartierna. Det är totalt oklart vad som kommer att hända då.
Bedömer du att det arbetsmarknadspolitiska området är så betydelsefullt att det kan försvåra för en rödgrön koalition?
– Det är tveksamt. Det är nog andra frågor som är mer avgörande. Någonting som underlättar är att huvudavtalet har cementerat frågan om arbetsrätt. Men två centrala frågor som man ändå på något sätt måste lösa gäller a-kassan där S, V och MP vill ta tillbaka den genomförda avtrappningen och C vill gå åt andra hållet. Det andra är Arbetsförmedlingen där C vill privatisera och S, V och MP vill gå åt andra hållet med ett stärkt offentligt grepp. Det stjälper inte hela samarbetet men kan vara svårlöst för de rödgröna partierna, säger Mats Wingborg.


Nästa utgåva: 26 juni

Redaktör och foto: Mattias Lahti Davidsson
Telefon och SMS: 070-820 26 96
Mejl: mattias.lahti.davidsson@nyteknikgroup.se