I en ny rapport presenterar SBU 132 systematiska översikter i en klickbar karta. Kartan visar vilken kunskap som finns, men också att det är svårt att utvärdera effekten av åtgärder under en pandemi.
Rapporten i sig ger inga svar på vilka insatser som visat sig fungera för att begränsa spridningen av virusinfektioner, till exempel covid-19. Men den interaktiva kartan över de översikter som granskats kan användas som ett verktyg vid fortsatt arbete och beslutsfattande.
SBU:s projektledare Karin Wilbe Ramsay förklarar:
– Med hjälp av den interaktiva kartan kan man söka fram och filtrera bland översikter för att få en bild av forskningsresultaten om en viss åtgärd. Dessutom kan man snabbt sortera fram de översikter som är tillförlitligt genomförda och har låg risk för snedvridning.
Kartläggningen omfattar systematiska översikter som undersökt icke-medicinska smittskyddsåtgärders effekter på spridning av covid-19, influensa, sars, mers och ebola. SBU har inte tittat på enskilda primärstudier, utan samlat och granskat de systematiska översikter som gjorts på området.
De smittskyddsåtgärder som ingår i kartläggningen omfattar åtgärder på individnivå, bland annat munskydd och handdesinfektion. Därtill en rad åtgärder på befolkningsnivå såsom distansarbete, stängning av skolor och besöksrestriktioner på äldreboenden.
Av 132 systematiska översikter om smittskyddsåtgärder hade endast 5 låg risk för snedvridning och 43 måttlig risk, övriga bedömdes som mindre tillförlitliga med hög risk för snedvridning. Forskningen blir komplex att utvärdera då många insatser i regel införs samtidigt, säger smittskyddsläkaren Gunlög Rasmussen, en av de sakkunniga bakom SBU:s kartläggning:
– I början av en pandemi vet man ju inte säkert vad som är rätt nivå för åtgärder. Därtill finns det etiska aspekter att ta hänsyn till, man vill inte undanhålla vissa grupper en åtgärd som kan antas vara effektiv mot smittspridning för att studera skillnader. Samtidigt kan stränga restriktioner påverka hälsa och psykiskt välmående negativt, vilket också bör följas upp. I de nordiska länderna finns bra patientdataregister som kan användas i forskning, men det vore önskvärt att ha en bättre beredskap för att följa upp effekter av olika åtgärder under en pandemi eller ett större utbrott.
SBU:s projektledare Karin Wilbe Ramsay förklarar:
– Med hjälp av den interaktiva kartan kan man söka fram och filtrera bland översikter för att få en bild av forskningsresultaten om en viss åtgärd. Dessutom kan man snabbt sortera fram de översikter som är tillförlitligt genomförda och har låg risk för snedvridning.
Kartläggningen omfattar systematiska översikter som undersökt icke-medicinska smittskyddsåtgärders effekter på spridning av covid-19, influensa, sars, mers och ebola. SBU har inte tittat på enskilda primärstudier, utan samlat och granskat de systematiska översikter som gjorts på området.
De smittskyddsåtgärder som ingår i kartläggningen omfattar åtgärder på individnivå, bland annat munskydd och handdesinfektion. Därtill en rad åtgärder på befolkningsnivå såsom distansarbete, stängning av skolor och besöksrestriktioner på äldreboenden.
Av 132 systematiska översikter om smittskyddsåtgärder hade endast 5 låg risk för snedvridning och 43 måttlig risk, övriga bedömdes som mindre tillförlitliga med hög risk för snedvridning. Forskningen blir komplex att utvärdera då många insatser i regel införs samtidigt, säger smittskyddsläkaren Gunlög Rasmussen, en av de sakkunniga bakom SBU:s kartläggning:
– I början av en pandemi vet man ju inte säkert vad som är rätt nivå för åtgärder. Därtill finns det etiska aspekter att ta hänsyn till, man vill inte undanhålla vissa grupper en åtgärd som kan antas vara effektiv mot smittspridning för att studera skillnader. Samtidigt kan stränga restriktioner påverka hälsa och psykiskt välmående negativt, vilket också bör följas upp. I de nordiska länderna finns bra patientdataregister som kan användas i forskning, men det vore önskvärt att ha en bättre beredskap för att följa upp effekter av olika åtgärder under en pandemi eller ett större utbrott.
