|
|
|
|
|
Träffa SBU i Almedalen!
|
|
Den 25-27 juni kommer vi vara på plats i Almedalen för att prata om våra systematiska utvärderingar, inom vilka områden det behövs mer välgjord forskning och varför vetenskaplig grund ger bättre hälsa och välfärd i Sverige.
Under tisdagen deltar SBU:s generaldirektör Britta Björkholm i Läkarsällskapets programpunkt "Kloka kliniska val – gör inte det som inte ska göras". Projektledare Maral Jolstedt medverkar i Röda Korsets seminarium samma dag om att inflytande och delaktighet för unga krävs när Sverige genomför en nationell strategi för psykisk hälsa. Missa inte det!
|
|
|
|
|
Se vår nya film om SBU:s uppdrag och bidrag till en bättre hälsa och välfärd
|
|
|
|
I filmen berättar vi om SBU:s arbete med vetenskapliga utvärderingar av metoder och insatser inom bland annat vård, omsorg och socialtjänst - och mycket annat! Se filmen i vår videokanal SBU Play.
|
|
|
|
|
|
Vetenskaplig grund fundamentet för SBU:s nya strategi
|
|
|
|
Nu har SBU arbetat fram en strategi för åren 2024 – 2028 med en ny vision och fem övergripande verksamhetsmål.
Nu tar vi sikte mot vår nya vision som lyfter vetenskapens betydelse för utvecklingen av hälsa och välfärd.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Oförändrat stöd för psykodynamisk terapi vid depression och ångest
|
SBU kommenterar nu en översikt som kommit fram till att det finns starkt vetenskapligt stöd för att psykodynamisk terapi (PDT) kan minska symtom vid en rad olika diagnoser; depression, ångestsyndrom, funktionella somatiska tillstånd och personlighetssyndrom. Brister i metoden gör dock att det finns en större osäkerhet i översiktens slutsatser än vad författarna framhåller, menar SBU.
Enligt SBU:s bedömning förändrar denna översikt inte kunskapsläget nämnvärt för PDT vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för användning av PDT vid dessa diagnoser gäller sedan år 2021. Här ingår PDT vid:
- lindrig till medelsvår egentlig depression
- paniksyndrom (lägsta prioritet)
- social fobi (lägsta prioritet)
- generaliserat ångestsyndrom, GAD (endast i forskning)
- posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (endast i forskning)
Översikten som SBU nu kommenterat är en så kallad ”umbrella review”, som sammanställer resultat från flera systematiska översikter inom ett ämnesområde. Metoden bakom ”översikter av översikter” kan innebära både för- och nackdelar – läs mer om dessa i vår rapport.
|
|
|
|
|
|
|
SBU efterlyser mer forskning om vätskebiopsier vid äggstockscancer
|
|
I en ny rapport har SBU granskat det aktuella kunskapsläget för diagnostik av äggstockscancer med hjälp av vätskebiopsi, en relativt ny metod som ännu inte används rutinmässigt i Sverige.
Äggstockscancer är den mest dödliga av de gynekologiska cancerformerna. Prognosen för patienten är till stor del beroende av tidig diagnostik vilket försvåras av att symtomen kan vara vaga och av att många tumörer är ”tysta”. Vätskebiopsimetoden innebär att man tar ett prov från en kroppsvätska, vanligtvis blod, för att mäta mycket små koncentrationer av tumörspecifika ämnen. Om denna enkla och minimalt invasiva metod visar sig kunna ge säkra provsvar kan vätskebiopsi innebära fördelar för både patienter och för hälso- och sjukvården.
SBU:s rapport har dock inte kunnat värdera den samlade diagnostiska träffsäkerheten för vätskebiopsi då publicerade data i dagsläget inte är tillräckligt enhetliga.
Sammanställningen kan utgöra ett användbart underlag för framtida forskning.
|
|
|
|
|
|
|
Mer forskning behövs för att bedöma effekten av antiepileptika för prevention av epilepsi efter hjärnskada
|
|
Vilken sammanställd forskning finns om effekter av läkemedelsbehandling efter stroke eller traumatisk hjärnskada, i syfte att förebygga uppkomst av epilepsi?
SBU:s Upplysningstjänst har utrett frågan om förebyggande läkemedel, för att se om det finns vetenskapligt stöd för att dessa har önskad effekt.
Risken för epilepsi efter stroke är cirka 5–12 procent och den är förknippad med dålig överlevnad. Traumatisk hjärnskada som orsakas av direkt eller indirekt våld mot huvudet är också en känd bidragande orsak till utveckling av epilepsi.
SBU:s upplysningstjänst har nu gjort en litteratursökning och funnit en systematisk översikt som inkluderat två studier på vuxna patienter med stroke. Dessa två studier uppvisade dock stora skillnader, vilket visar på en kunskapslucka. Det behövs alltså fler primärstudier för att dra några tillförlitliga slutsatser om effekt. Kunskapsluckan gäller även för traumatisk hjärnskada och annan läkemedelsbehandling utöver antiepileptika och kramplösande läkemedel.
|
|
|
|
|
|
