|
|
|
|
Regional mötesplats för social hållbarhet
Tema: Psykisk hälsaPsykisk hälsa är en resurs för individen som gör det möjligt för oss att må bra och nå vår fulla potential. Vad som skapar psykisk hälsa är individuellt och handlar till exempel om sociala relationer, trygghet och möjligheten att påverka sitt liv. Psykisk hälsa handlar om mycket mer än frånvaro av psykisk ohälsa, som sträcker från att må tillfälligt dåligt av olika orsaker till att ha en psykiatrisk diagnos som till exempel depression, bipolär sjukdom eller schizofreni. Psykisk ohälsa drabbar de flesta av oss någon gång i livet och är en naturlig del av att vara människa. En viktig del i en god hälsa i befolkningen handlar alltså om att så många som möjligt ska uppleva att de har en god psykisk hälsa. I det arbetet är många aktörer viktiga i att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa, tidigt upptäcka människor som mår dåligt, ge dessa människor stöd i att må bättre samt att hälso- och sjukvården fångar upp de individer som mår så dåligt att de behöver vård och behandling. Gävleborgs län ligger sämre till i statistiken över psykisk ohälsa och suicid. Men många insatser görs, gemensamt och enskilt av både offentliga aktörer och ideella krafter för att förbättra läget.
Nyhetsbrevet innehåller notiser och kortare beskrivningar av våra artiklar. Artiklarna är webbaserade, dessa når ni via respektive länk. Hör gärna av er till annika.kanden@regiongavleborg.se om ni har något ni vill dela med er av till ett kommande nyhetsbrev.
|
|
|
|
|
|
Årets konferens Det handlar om livet: att se psykisk hälsa som en resurs samlade och engagerade många
Det var bred representation bland deltagarna när Regional mötesplats för social hållbarhet bjöd in till konferens den 16 maj. De cirka 130 deltagarna kom från både kommuner, region, länsstyrelse och civilsamhälle. De fick under dagen höra om strategiska initiativ, aktuell forskning, konkreta verktyg och pågående arbeten.
– De allra flesta upplever någon gång i livet att den psykiska hälsan inte är på topp och det är kanske först då vi på riktigt förstår vilken resurs psykisk hälsa är, säger Magnus Isaksson vicerektor Högskolan i Gävle, som även lyfte den omfattande forskning som görs på området.
– Vår psykiska hälsa påverkar vår förmåga att vara delaktiga i samhället, så det här är verkligen en demokratifråga, säger Tina Mansson Söderlund, bitr. hälso- och sjukvårdsdirektör Region Gävleborg.
Kristina Sinadinovic, Sakingång psykisk ohälsa, Socialstyrelsen håller med:
– En god psykisk hälsa är en grundläggande resurs för att kunna göra det vi vill i livet – utbilda oss, bygga sociala relationer: helt enkelt skapa fungerande samhällen som kan utvecklas.
Läs mer om konferensen på webbplatsen för Regional mötesplats för social hållbarhet.
|
|
|
|
|
|
Hallå där Jari Ristiniemi, professor i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle!
Läs en intervju med Jari Ristiniemi, som föreläste om Människor i mellanläge. Hur orientera sig i det moderna labyrintiska samhällslivet? vid Regional mötesplats för social hållbarhet, på denna länk.
|
|
|
|
|
Intervju med Hanna Thermaenius, leg. psykolog vid Rädda Barnen
Hanna Thermaenius är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi. I sitt arbete på Rädda Barnen har hon utvecklat en metod för att göra det lättare för fler vuxna att hjälpa barn och unga att sätta ord på hur de mår. Läs mer om materialet Blandande känslor i en intervju med Hanna på denna länk.
|
|
|
|
|
|
Alexander Hägg, Regionråd ordf Hållbarhetsnämnden, Region Gävleborg
Varför ville du delta vid konferensen idag?
– Det är en tråkig ände att börja i kanske, men Gävleborg toppar alla listor bakifrån vad gäller hälsa, utbildningsnivå, personer i arbete och så vidare. Om vi ska kunna råda bot på det så är "benet" social hållbarhet avgörande.
Vad tycker du om konferensen idag?
– Den ger oss möjlighet att landa i likadana slutsatser så att inte region, kommuner, länsstyrelse, högskola och civilsamhälle arbetar helt olika. Med enade insatser kan vi nå de mål vi vill uppnå!
Och vad är det?
– Att Gävleborg ska toppa listorna från rätt håll.
|
|
|
|
|
Camilla Gilljam,
folkhälso- och trygghetsstrateg Sandvikens kommun
Varför ville du delta vid konferensen idag?
– Psykisk hälsa handlar ju om folkhälsa och är ett temaområde på flera håll i kommunen, bland annat för vår mångfaldsdag. Vi prioriterar MHFA (första hjälpen till psykisk hälsa) just nu och har utbildningar där alla kommunanställda kan anmäla sig. Vi har haft ett fullbokat tillfälle nu i april och har kö till nästa tillfälle i höst och efter det kommer vi att utvärdera och se hur vi går vidare.
Vad tar du med dig från dagen?
– Särskilt passet om psykologisk trygghet i arbetslivet, det är så grundläggande för många verksamheter. Även budskapet om att våga fråga känns viktigt. Det gäller att upptäcka och bemöta. Vi behöver fråga om vi ser att någon mår dåligt och lyssna till svaret. Genom mer kunskap av den här typen så vet vi också mer om hur vi kan hjälpa till att hänvisa vidare.
|
|
|
|
|
|
På fritidsgårdarna i Hudiksvalls kommun känner de unga sig
trygga och inkluderade
Fritidsgårdar kan generellt vara en plats som är ”rå” och ”bufflig”. Hudiksvalls kommuns fritidsgårdar har gjort ett genomgripande och långsiktigt arbete med fokus på genus, diskriminering och trygghet. Genom ett systematiskt arbete med så väl den fysiska miljön som med utbildning och värdegrundsprocess med personalen ses nu resultat: i Hudiksvalls kommun är fritidsgårdarna är en trygg plats.
Klicka här för att läsa mer!
|
|
|
|
|
|
Metoden Styrka hela livet sprids i Gävleborgs län
Styrka hela livet är en metod som togs fram i samverkan mellan Förebyggande enheten i Hudiksvalls kommun och Hudiksvall Din hälsocentral. Målgruppen är äldre-äldre personer (80+) och syftet är att förebygga fallolyckor.
Metoden innebär träning i grupp med en ledare, som till exempel kan vara personal på vård- och omsorgsboende eller daglig verksamhet.
En metodhandbok finns framtagen och är fri för alla att använda.
Att träffas i grupp med andra i liknande situationer är också stärkande för den psykiska hälsan och forskning visar att fysisk träning kan minska depression bland äldre (Läs mer här: folkhalsomyndigheten.se).
För att sprida metoden Styrka hela livet i länet samverkar Region Gävleborg med Gymnastikförbundet Uppsvenska genom ett Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Samverkan innebär att inspirationsföreläsningar erbjuds personal inom främst kommunala verksamheter som ska få prova på metoden för att känna sig trygg med att leda egna grupper.
Förhoppningen är att träningstillfällen utifrån metoden kommer att användas i alla kommuner på boenden, anhörigcenter och liknande.
Vill ni bjuda in till en föreläsning?
Kontakta: catarina@sporthusetgavle.seLäs mer om metoden här: Styrka hela livet (regiongavleborg.se)
|
|
|
|
|
Vi pratar om livet: samtalsgrupper för äldre män
Depression drabbar många äldre, bara hjärtkärlsjukdomar drabbar fler. Forskning visar även att det finns starka samband mellan depression, social isolering och suicidbeteende.
Äldres psykiska ohälsa uppmärksammas inte tillräckligt och det förebyggande arbetet behöver stärkas.
En förebyggande insats i länet är Hjärnkoll Gävleborgs samtalsgrupper för äldre män som startade vid årsskiftet. Syftet med grupperna är att motverka social isolering och ofrivillig ensamhet, öka känslan av att livet är meningsfullt och att skapa rum för gemenskap.
Grupperna följer ett framtaget material där deltagarna ges möjligheter att berätta om sina liv och lyssna på andras berättelser. Samtalen leds av utbildad samtalsledare och insatsen möjliggörs via avtal om Idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Region Gävleborg och Hjärnkoll Gävleborg.
Vill ni skapa grupper i din kommun?
Kontakta: gavleborg@hjarnkoll.se Läs mer om metoden här: Vi pratar om livet - samtalsgrupper för seniorer (hjarnkoll.se)
|
|
|
|
|
|
Söderhamnsortens Ryttarförening tilldelas Länsfolkhälsopriset 2023
Länsfolkhälsopriset delas ut av Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg till en aktör som arbetar hälsofrämjande, främjar samverkan och verkar för jämlikhet i hälsa. Söderhamnsortens Ryttarförening (SORF) tilldelas Länsfolkhälsopriset 2023. SORF får priset för sitt arbete att nå ut till en bred målgrupp i alla åldrar och för sitt främjande arbete för en god och jämlik folkhälsa.
En inkluderande och hälsofrämjande verksamhet
SORF inkluderar alla åldrar och målgrupper. Det är en unik förening där både unga och gamla erbjuds hälsofrämjande aktiviteter på lika villkor, med individuella anpassningar. Barn, ungdomar, unga vuxna och äldre med olika förutsättningar och bakgrunder är aktiva i föreningen. SORF gör ingen skillnad på någon och oavsett om det finns en funktionsnedsättning, nedsatt förmåga eller normalförmåga, så är alla välkomna. Här lär sig barn och vuxna inte bara att rida och ta hand om hästar, utan också att ta ansvar, delta i föreningsarbete och förstå demokrati. Föreningen är en viktig del i att fostra framtidens generation och att få den äldre generationen att känna sig behövd. Att röra på sig, både genom ridning och arbetet runt hästarna, skapar goda förutsättningar för en bra hälsa genom hela livet.
- Vi är jätteglada över att vår förening uppmärksammas. Tillsammans skapar vi förutsättningar för bättre psykisk och fysisk hälsa för både ung som äldre. Våra hästar har stor del i allt vi gör, självklart blir det extra morötter till dem nu, de måste ju också få ta del av priset säger Diana Olsson, verksamhetschef SORF med ett leende.
Läs mer om SORF och deras arbete i en intervju om Länsfolkhälsopriset på denna länk (regiongavleborg.se)
|
|
|
|
|
|
Stärkt föräldrastöd i Arbrå och Kilafors
Ett förebyggande arbete i samverkan mellan BVC i Arbrå och Kilafors samt socialtjänstens familjebehandlare i Bollnäs kommun har beviljats stöd via Region Gävleborgs sociala investeringsmedel.
För att ge ökat och riktat stöd till nyblivna familjer har särskilda hembesöksprogram där BVC-sköterska och familjebehandlare från socialtjänsten genomför gemensamma hembesök utvecklats runt om i landet. Nu testas och utvärderas ett gemensamt utvecklat arbetssätt för hembesök i Arbrå och Kilafors i Bollnäs kommun. Arbetet som går under namnet Stärkt föräldrastöd syftar till att nå barn och föräldrar med riktat stöd tidigare än vad som görs idag. Stärkt föräldrastöd i Arbrå och Kilafors delfinansieras av sociala investeringsmedel vid Region Gävleborg.
Har ni också tankar om nya förebyggande arbetssätt i samverkan? Ta kontakt med samordnaren för sociala investeringar: det finns både möjlighet till stöd i utformning av arbetssätt, och möjlighet att ansöka om medel för sådant arbete - redan i höst!
Läs mer om Stärkt föräldrastöd i Arbrå och Kilafors här
Läs mer om sociala investeringar vid Region Gävleborg här
|
|
|
|
|
|
|
|
”Bryr vi oss om barnen?
Även skitungarna?”
Har du en timme över? Se de första två anförandena och det första panelsamtalet från konferensen Forte Talks 2024. Samtalet handlar
om hur vi kan arbeta mer preventivt och långsiktigt med viktiga samhällsbehov.
Se det här: 27:30 in i film från konferensen Forte Talks
|
|
|
|
|
"Vi vet vad som funkar
- men vi gör det inte!"
Har du ytterligare en timme över?
Se även de senare två anförandena och panelsamtalet om barn och ungas uppväxtvillkor från konferensen Forte Talks: 3:35:30 in i film från konferensen Forte Talks
|
|
|
|
|
|
Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention
Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter överlämnat ett förslag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention till regeringen.
Syftet är att stärka arbetet med att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen, förebygga psykisk ohälsa och suicid och förbättra livsvillkoren för personer med psykisk ohälsa.
Strategin beskriver mål, delmål och prioriterade insatsområden som offentliga aktörer på nationell, regional och kommunal nivå samt aktörer från privat sektor och civilsamhället kan arbeta utifrån.
Läs mer här: Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se)
|
|
|
|
|
Vårdförlopp för suicidprevention i Gävleborg
Hälso- och sjukvården i Region Gävleborg har tillsammans med länets kommuners socialtjänster och skolor ett gemensamt vårdförlopp för suicidprevention.
Syftet med vårdförloppet är att tydliggöra roller och ansvar i kedjan med främjande arbete för psykisk hälsa, tidig upptäckt av psykisk ohälsa, vilket stöd som finns att få samt samlat rutiner och checklistor för yrkesverksamma.
Målgruppen är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, och socialtjänst i Gävleborg. Vårdförloppet utvecklas löpande.
Läs mer här: Vårdförlopp suicidprevention (regiongavleborg.se)
|
|
|
|
|
|
Tillsammans gör vi skillnad!
Ett flertal rapporter om barn och ungas psykiska hälsa (se längre ned i nyhetsbrevet för referat) har många gemensamma budskap: vi kan göra skillnad för att skapa bättre förutsättningar för barn och ungas psykiska hälsa! Vuxnas närvaro, skolan, hälso- och sjukvården och fritiden är centrala delar för det.
Nedan ses ett urval av de rekommendationer som framförs i rapporterna:
- Öka kunskapen om normer, identitet, psykisk hälsa och särskilt utsatta grupper hos de som möter barn och unga
- Ge aktörer såsom skola, förskola, BVC, socialtjänst, BUP och civilsamhälle nödvändiga förutsättningar för att stärka tidiga och förebyggande insatser
- Skapa fler trygga mötesplatser för unga, särskilt för unga som tillhör olika minoritetsgrupper
- Stärk tillgång till och kunskap om föräldraskapsstöd
- Stärk skolan som hälsofrämjande arena
- Sätt in åtgärder för att bryta skolsegregationen och säkerställ att alla barn ges en likvärdig skolgång
- Inför krav på skolhuvudmän att förebygga problematisk skolfrånvaro
- Säkerställ barnanpassad information om vart barn kan vända sig för stöd, vård och behandling när de mår psykiskt dåligt
- Stötta unga i frågor om digital medieanvändning
- Öka tillgängligheten till fritidsaktiviteter för alla
- Ökade möjligheter för unga till fysisk aktivitet och att vistas i naturen
För samtliga rekommendationer och länkar till rapporter, se denna länk.
|
|
|
|
|
Ta tillvara barns och ungas perspektiv!
När vi ska skapa bättre förutsättningar för barn och ungas psykiska hälsa är det avgörande att barn och ungas perspektiv finns med i alla steg i processen: från analys och utformning till genomförande av arbetet.
Beslutsfattare, tjänstepersoner och de som arbetar direkt med barn och unga behöver utgå ifrån barn och ungas synpunkter och erfarenheter i sitt arbete.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten skriver:
- För att kunna skapa bättre förutsättningar för alla unga behöver vi veta hur unga själva resonerar kring psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem och vad de behöver i livet för att må bra.
- Det är uppenbart att de ungas röster och upplevelser behöver tas till vara och utgöra en central del i det arbetet.
På motsvarande vis säger [tidigare] Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin:
- Om vi på allvar ska kunna främja barns psykiska hälsa måste vi lyssna på barn själva. Det krävs ett systematiskt arbete där barn ses som självklara experter på sina egna problem. De måste också vara delaktiga i hur lösningarna utformas.
MUCF och Folkhälsomyndigheten har därför undersökt hur unga ser på psykisk ohälsa, vad de lägger in i frågor om psykisk hälsa, vilka orsaker de ser till psykisk ohälsa och vad de behöver för att stärka sin psykiska hälsa.
Läs en sammanfattning av rapporten här,
eller ta del av rapporten i sin helhet här.
|
|
|
|
|
|
Bris råd till varje vuxen!
Oavsett om du möter barn professionellt eller i andra sammanhang kan du spela en avgörande roll för barn i utsatta situationer. Att vara en närvarande och engagerad vuxen blir ännu mer betydelsefullt när allt fler barn lever med hopplöshet, växande klyftor och ökat våld, samtidigt som de många gånger saknar information som kan göra situationen begriplig och hanterbar. Du som vuxen är viktig. Barnrapporten 2024 (Bris.se)
|
|
|
|
|
|
Rapporter om barn och ungas psykiska hälsa
De senaste åren, och nyligen, har det publicerats många rapporter om den psykiska hälsan hos barn och unga. Budskapet är tydligt: psykisk ohälsa hos unga ökar och både förebyggande arbete och behandlande insatser behöver prioriteras mer.
Kortfattade utdrag av ett urval av rapporter från SCB, BO, Bris, MUCF, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen finns att läsa på länken nedan.
För den som vill fördjupa sig i statistiken kring olika aspekter av ungas psykiska hälsa rekommenderas kapitel 4 i rapporten Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva från MUCF och Folkhälsomyndigheten. Denna rapport presenterar omfattande statistik om barn och ungas psykiska välbefinnande, inklusive områden som: psykiskt välbefinnande, att tycka om sig själv och livstillfredsställelse; upplevda psykiska och somatiska besvär; suicidförsök, stress, skolprestationer, ensamhet och oro för framtiden.
Utdrag av rapporter om barn och ungas psykiska hälsa (regiongavleborg.se)
Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva (mucf.se)
|
|
|
|
|
Rapport om äldres psykiska hälsa
Socialstyrelsens rapport Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre - Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre visar att:- Psykisk ohälsa är vanligare hos äldre personer som är över 65 år än hos yngre personer som är mellan 18 och 64 år- Det är vanligare med suicid hos äldre kvinnor och män jämfört med gruppen yngre- Den grupp där suicid är vanligast är bland män 80 år och äldre- Trots att suicid är vanligare hos äldre än hos yngre skattar yngre den psykiska hälsa som sämre än gruppen äldre- En möjlig orsak till detta kan vara att äldres psykiska ohälsa inte uppmärksammas i tillräcklig utsträckning och att det förebyggande arbetet behöver stärkas för gruppen äldre- En annan möjlig orsak kan vara att metoderna för att upptäcka psykisk ohälsa inte är anpassade för personer över 65 år.Ta del av rapporten från Socialstyrelsen här.Mer information om psykisk hälsa hos äldre personer hittar du hos Kunskapsguiden.
|
|
|
|
|
|
Ensamheten är högre bland äldre, yngre och ensamstående
Folkhälsomyndigheten har kartlagt förekomsten av ensamhet i Sverige. Resultatet visar att ensamheten är störst hos äldre, yngre, ensamstående, personer som har en funktionsnedsättning samt personer som står utanför arbetslivet.
Rapporten beskriver också vilka samband som finns mellan ensamhet och hälsa. Ta del av rapporten hos Folkhälsomyndigheten
|
|
|
|
|
Statsbidrag till kommuner för hälsosamtal för äldre
Kommuner kan rekvirera statsbidrag för att starta, förbättra eller utöka arbetet med hälsosamtal för äldre för att motverka ofrivillig ensamhet.
Sista ansökningsdag är 2024-06-03
Läs mer hos Socialstyrelsen
|
|
|
|
|
|
Program och metoder för föräldraskapsstöd
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) samlar och tillgängliggör kunskaper om bland annat föräldraskapsstöd. Nu har MFoF tagit fram en översikt av vilka föräldraskapsstöds-program som kommuner och regioner i Sverige använder.
Översikten ger dels möjlighet att via en karta se vilka program och metoder som används i vilka delar av landet, och dels att på ett enkelt sätt söka information om programmen när en letar efter lämpliga program eller metoder.
Ta del av Karta över program och metoder här.
Ta del av översikt av program och metoder här.
På sin webbsida beskriver MFoF också de positiva effekter som föräldraskapsstöd har för både föräldrar, barn och hälsoekonomiskt.
Läs mer om det här.
|
|
|
|
|
Utvärderingar av program för god psykisk hälsa hos barn och unga
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) gör oberoende utvärderingar av metoder och insatser inom bland annat hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.
SBU har tre rapporter om program som ges till barn för att öka möjligheterna till en god psykisk hälsa. Rapporterna utvärderar: program för att främja psykiskt välbefinnande samt program för att förebygga psykisk ohälsa i form av utagerande beteenden, depression, ångest och suicid. Det finns också en fördjupad rapport med analyser av effekten av programmen i olika grupper av barn.
Dessutom finns en broschyr som sammanställer resultaten från alla rapporterna.
Ta del av broschyren här.
Ta del av rapporterna här.
|
|
|
|
|
|
För dig som förmedlar kunskapom psykisk hälsa till andra
|
|
|
|
|
Jämlika livschanser för barn och unga, hur får vi till det?
Under en webbsänd heldag presenteras aktuell forskning, statistik samt några lärande exempel från kommuner som arbetar aktivt och långsiktigt för jämlika och jämställda livsvillkor.
Målgrupp är förtroendevalda, kommunledning, förvaltningschefer och enhetschefer.
Dagen genomförs den 13 juni och förutom livesändningen får alla anmälda deltagare en inspelning som finns tillgänglig till och med
1 november.
Läs mer här: Jämlika livschanser för barn och unga, hur får vi till det? (SKR)
|
|
|
|
|
|
#ViLyfter
Hos RF-SISU finns ett webbverktyg för unga idrottsaktiva på temat idrott och psykisk ohälsa. Verktyget är tänkt att vara ett stöd till de ungas
egna tankar och reflektioner samt skapa kraft, vilja och mod att våga prata om psykisk ohälsa.
Ta del av verktyget här:
Idrott och psykisk ohälsa #ViLyfter (sisuforlag.se)
|
|
|
|
|
Stödlistan för psykisk hälsa
|
|
|
Om mötesplatsen
Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för att utbyta kunskaper och erfarenheter inom området social hållbarhet. Mötesplatsens nyhetsbrev, konferenser, workshops och webbinarium syftar till att: synliggöra nuläge, utmaningar och lösningar inom social hållbarhet samt synliggöra arbete för social hållbarhet.
Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet.
Mötesplatsen är en samverkan mellan Region Gävleborg, Rädda Barnen Gävleborg, RF-SISU Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg och Högskolan i Gävle.
GDPR
Här kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens aktiviteter. Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan.
Har du en kollega som också vill ha nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
Vill du bidra till nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
|
|
|
|
|
|
