|
|
|
|
Regional mötesplats för social hållbarhet
Tema: JämställdhetJämställdhet spelar en avgörande roll när det gäller att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, Sveriges övergripande mål för folkhälsopolitiken.
I Sverige innebär jämställdhet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det ska finnas en jämn fördelning av hälsa, av makt och inflytande, av ekonomi, av utbildning, av hem- och omsorgsarbete samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Detta är frågor som på många vis ligger nära och hakar i mål och målområden för god och jämlik hälsa: för även här ingår jämn fördelning av hälsa, inflytande, ekonomi, utbildning och arbete.
Jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste det inför varje beslut, på alla nivåer och i allt från förslag till genomförande och utvärdering, synliggöras om förslaget innebär olika konsekvenser för kvinnor och män. Detta kallas att jämställdhetsintegrera sitt arbete eller sin verksamhet. I detta nyhetsbrev ges exempel på hur olika aktörer i länet arbetar med jämställdhetsintegrering och på särskilda arbeten och forskning som har ökad jämställdhet som mål. Mycket behöver fortfarande göras, men det finns också mycket som pågår för ett Jämställt Gävleborg!
Nyhetsbrevet innehåller notiser och kortare beskrivningar av våra artiklar. Artiklarna är webbaserade, dessa når ni via respektive länk. Hör gärna av er till annika.kanden@regiongavleborg.se om ni har något ni vill dela med er av till ett kommande nyhetsbrev.
|
|
|
|
|
|
Ett jämställt Gävleborg – varför, hur och för vem?
Länsstyrelsen Gävleborg fick i december 2022 i uppdrag av regeringen att ta fram En länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering för perioden 2024–2027. Strategin Ett jämställt Gävleborg har tagits fram i dialog med en bred representation från länet.
Utifrån kunskapsunderlag och dialoger som förts ser Länsstyrelsen att tre utmaningar bör fokuseras på under strategiperioden: Könstraditionella utbildningsval, En könssegregerad arbetsmarknad, Att använda våld och bli utsatt för våld. Läs mer om utmaningarna, strategin och det stöd som Länsstyrelsen Gävleborg kan erbjuda till dig som har ett strategiskt uppdrag att utveckla kommuners och regionala myndigheters arbete för jämställdhetsintegrering.
Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
|
Hur jämställt är Gävleborg?
För att kunna följa och analysera jämställdhetsutvecklingen behövs något att utgå från. Hur jämställt är egentligen Gävleborg idag? Inom kort kommer regional könsuppdelad statistik publiceras på Länsstyrelsens webbplats. Nyckeltalen utgår från de nationella jämställdhetspolitiska delmålen, och kommer uppdateras vartannat år.
Ta del av nyckeltalen här:
Jämställdhet, Länsstyrelsen Gävleborg (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
Ojämna insatser för jämställdheten
Hur väl uppfylls de sex politiska delmålen för jämställdhet? Det besvaras i en rapport från Jämställdhetsmyndigheten. Rapporten visar att insatser som görs är ojämna mellan de olika delmålen och att utvecklingen inom vissa områden stannat av. För flera av delmålen saknas politiska åtgärder som exempelvis strategier, etappmål eller handlingsplaner.
Rapporten synliggör att inom områden där det gjorts politiska satsningar syns också resultat. Därför blir medskicket framåt att det behöver sättas in åtgärder inom samtliga delmål. Det gäller särskilt målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, som få politiska åtgärder styr mot idag.
Ta del av rapporten här: Ojämna insatser för jämställdheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)
|
|
|
|
|
|
Hur jämställda är arbetsvillkoren i Gävleborg?
Under 2023 har 16 länsstyrelser tagit fram rapporten Hur jämställda är arbetsvillkoren i kommuner och regioner.
De övergripande slutsatserna för Gävleborg är:
- Deltid är vanligare i kvinnodominerade yrkesgrupper, vilket får direkta konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten och fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
- Sjukfrånvaron är högre i kvinnodominerade yrkesgrupper, vilket indikerar bristande jämställdhet både vad gäller arbetsmiljö och vad gäller det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
- Antalet medarbetare per chef är klart högre i kvinnodominerade yrkesgrupper trots att de emotionella kraven är högre och förutsägbarheten är lägre jämfört med mansdominerade yrkesgrupper.
Hela rapporten finns att läsa här: Ny rapport jämför arbetsvillkoren mellan kvinno- och mansdominerade yrken i 224 kommuner och 16 regioner (lansstyrelsen.se)
|
|
|
|
|
Ekonomi har betydelse för hälsa och jämställdhet
Ekonomi har betydelse för hälsa. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt. Såväl sämre köpkraft som oro för ekonomin kan påverka hälsan negativt.
Finansinspektionen har nyligen undersökt sambandet mellan ekonomiska förutsättningar och hälsan i Sverige. Resultatet visar att majoriteten har en positiv syn på både sin ekonomi och sin hälsa. Men också att ekonomisk oro hänger samman med sämre hälsa: personer med bättre upplevd hälsa har också ett bättre finansiellt välbefinnande, och omvänt har personer med ekonomisk oro också sämre hälsa.
Hos Folkhälsomyndigheten kan du läsa mer sambanden mellan ekonomi och hälsa och hur utvecklingen sett ut för olika grupper. Du kan även ta del av, och ta fram, fördjupande statistik för ditt län eller din kommun: Ekonomi har betydelse för hälsa (folkhalsomyndigheten.se)
Rapporten från Finansinspektionen hittar du här: Finansiellt välbefinnande och allmän hälsa i Sverige (fi.se)
|
|
|
|
|
|
Exempel och verktyg
Hos Jämställdhetsmyndigheten hittar du praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhets-arbete. Här finns handledningar, övningar och metoder från myndigheter, kommuner, regioner, länsstyrelser och civilsamhällesaktörer samlat på ett ställe: Ska du jobba med jämställdhet? (jamstalldhetsmyndigheten.se)
|
|
|
|
|
Alltid kön - aldrig bara kön!
Hos SKR finns en vägledning för kommuner och regioner att arbeta efter för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Vägledningen heter: ”Alltid kön aldrig bara kön” och hittas här: Vägledning jämställdhetsintegrering (skr.se)
|
|
|
|
|
|
Starka mammor trygga barn
Många stödfunktioner och aktiviteter som finns idag är utformade för sammanboende föräldrar. Målgruppen ensamstående kan dock ha andra behov än vad dessa verksamheter kan tillgodose. Utifrån detta genomför Rädda Barnen projektet ”Starka mammor – trygga barn”.
Läs mer om arbetet och dess resultatrapport på denna länk. Läs hela artikeln här.Foto: Saman Saidi, Rädda Barnen
|
|
|
|
|
Machofabriken – ett redskap för jämställdhetsarbete
Machofabriken består av filmer, övningar och samtalsunderlag att använda tillsammans med ungdomar (13-25 år) i samtal om normer och värderingar samt reflektioner om våld, sexualitet, vänskap och relationer,
Läs mer om materialet, hur det kan användas och hur det har använts av Kvinnojouren Blåklockan på denna länk. Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
|
Det handlar om livet: att se psykisk hälsa som en resurs
Torsdagen den 16 maj 09.30-15.00 Högskolan i Gävle Märk kalendern för en konferensdag som fokuserar på psykisk hälsa och suicidprevention: regionala utmaningar, aktuell forskning och pågående initiativ. Dagen är särskilt utformad för dig som är förtroendevald, tjänsteperson eller annan nyckelperson inom länets kommuner, myndigheter, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle och Civilsamhället.
Inbjudan och program publiceras inom kort på: Regional mötesplats för social hållbarhet (regiongavleborg.se)
Dagen är kostnadsfri. Lunch på egen bekostnad. Dagen anordnas i samverkan mellan Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen Gävleborg, Rädda Barnen, RF-SISU Gävleborg och Region Gävleborg. Välkomna!
|
|
|
|
|
|
Flickor och pojkar har olika möjligheter och villkor i skolan
Jämställdhetsmyndigheten har gjort en uppföljning av målet om Jämställd utbildning. Rapporten visar att flickor och pojkar fortfarande inte har samma möjligheter och villkor i skolan. Detta trots politiska ambitioner och en omfattande styrning på området.
Uppföljningen visar att sättet skolor styrs, organiseras och fungerar på, delvis förstärker och upprätthåller könsmönster i lärande och hälsa.
Utifrån att delmålet om en jämställd utbildning inte är uppnått ser myndigheten behov av åtgärder på flera nivåer. Bland annat behöver skolpersonalens förutsättningar stärkas och generella satsningar på ökad kvalitet och likvärdighet mellan skolor och grupper av elever öka. Det är centralt för att nå målet om en jämställd utbildning.
Ta del av rapporten här:
Ogiltig frånvaro för jämställdheten (jamstalldhetsmyndigheten.se)
|
|
|
|
|
Handlingsplan för jämställdhetsarbete vid Region Gävleborg
Region Gävleborg arbetar med jämställdhet i hela verksamheten. Bland annat genom att utbilda personal i likabehandling och genom HBTQ-certifiering, inom hälso- och sjukvården och i arbetet med jämställd regional tillväxt och utveckling.Under 2022 uppdaterades CEMR-deklarationen. Uppdateringen fokuserar på teman och utmaningar som har stor påverkan på jämställdheten. I enlighet med CEMR-deklarationen finns nu en handlingsplan för Region Gävleborgs Jämställdhetsarbete.
Handlingsplanen är förankrad i Koncernledningen och fastställd av Regiondirektören som säger att:
- Denna handlingsplan är ett viktigt steg för oss i Region Gävleborg för att den både befäster vårt aktiva arbete för ökad jämställdhet samt för att den innehåller många aspekter av jämställdhet som direkt kopplar an till många av våra verksamheter så som hälsa, regional utveckling, upphandling och arbetsgivarperspektivet, Göran Angergård, regiondirektör.
Här kan ni läsa mer om CEMR-deklarationen (skr.se)
|
|
|
|
|
|
Volontärarbete stärker utrikesfödda kvinnor
Rädda Barnen genomför under 2023 och 2024 två projekt med finansiering från Länsstyrelsen och Hudiksvalls kommun som projektägare.
Ett av målen med projekten är att bidra till att barn och unga får ökad tillgång till en meningsfull fritid. Ett annat mål är att utrikesfödda föräldrar får stöd i både sitt föräldraskap och samhällsetablering. En del i arbetet har därför varit att stötta utrikesfödda kvinnor att närma sig arbetsmarknaden utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
I nära samverkan med kommunens enhet för arbetsliv och försörjning har de jobbat med att ge de utrikes födda kvinnorna stöd med utgångpunkt från deras unika utmaningar och behov. Rädda Barnen har också erbjudit sysselsättning genom volontäruppdrag inom deras verksamheter som bedrivs i Hudiksvall.
Inför volontäruppdragen har man arbetat med att skapa förutsättningar för att uppdraget ska hjälpa kvinnorna att närma sig arbetsmarknaden. Deltagarna har till exempel erbjudits utbildning med syfte att förbättra yrkeskunskaper och kompetenser inom sitt volontäruppdrag. Projektet har också jobbat mycket med att stärka känslan av sammanhang och delaktighet samt stärka möjligheterna att utöka sitt nätverk.
Samarbetet med kommunen har inneburit att en inkluderande arbetsmiljö har skapats, där kvinnornas kompetenser och erfarenheter erkänts och tagits tillvara. Deltagarna har genom volontärarbetet hos Rädda Barnen tagit steg för att närma sig arbetsmarknaden och samtliga kvinnor har nu sysselsättning och till viss del uppnått självförsörjning.
|
|
|
|
|
Anpassade arbetssätt gör att Näringslivsenheten i Hudiksvall når fler
Näringslivsenheten i Hudiksvalls kommun har under flera år arbetat fokuserat med att nå kvinnor och särskilt utlandsfödda kvinnor för rådgivning och information. Arbetet handlar just nu mycket om att kommunicera och nå målgruppen. Det handlar också om att skapa ”en dörr in” där näringslivsenheten erbjuder olika insatser, till exempel att informera om att starta företag, sociala företag, enskild firma eller aktiebolag.
Näringslivsenheten har inte några särskilda ytterligare insatser för målgruppen just nu utan fokuserar främst på kommunikation. Arbetet innebär alltså att tillgängliggöra och nå ut med redan befintliga insatser till utrikesfödda kvinnor.
Tidigare har de arbetat i två olika projekt för målgruppen, dels ”Företagande på lika villkor” som riktade sig till både utlandsfödda kvinnor och män för att ge stöd att starta företag, dels ”Accelerate your business” som handlade om att hjälpa utrikesfödda kvinnor som redan driver företag att utveckla sina företag.
- Syftet med det här arbetssättet är att hjälpa utrikesfödda kvinnor att starta och driva företag. Det har sin utgångspunkt i tillväxtverkets statistik som visar att utrikesfödda kvinnor som startar och driver företag anställer fler personer i sina företag jämfört med svenskfödda företagare, säger Ola Sjöström näringslivsstrateg.
Av det totala antalet kontakter som Näringslivsenheten har med företag drevs 23% av kvinnor år 2023. När det gäller företag som drivs av utlandsfödda personer var 26% kvinnor.
|
|
|
|
|
|
Hej där Sara Skoog Waller, forskare vid Högskolan i Gävle och Nationellt centrum för kvinnofrid
Vad gör du en vanlig dag på jobbet?
- Jag har antagligen flera möten, genomför någon forskningsintervju och hinner i bästa fall skriva lite. Ofta håller jag någon föreläsning om våld. Något av det bästa är att varje dag få träffa och samarbeta med människor som inspirerar och engagerar mig på olika sätt.
Vad handlar din forskning om?
- Min forskning hamnar främst om eftervåld, alltså det våld som ofta fortsätter i olika former efter att en kvinna har lämnat en våldsutövande man. Jag fokuserar särskilt på hur kvinnors och barns livsvillkor påverkas av att barn ofta behöver bo med eller ha umgänge med den våldsutövande föräldern.
Ett annat fokus jag har gäller hur våldsutsatta kvinnors möjlighet och rätt till plats, att vara grundad i en fysisk plats, tas bort ifrån dem. Det finns ett förgivettagande om att det är kvinnan ska lämna, inte förövaren. Kvinnor som utsätts för våld kan behöva lämna allt för att överleva, hela sitt sammanhang, alla sina ägodelar, sin identitet och livshistoria, alla relationer som betyder något och sin fysiska plats. Ändå behöver hon kanske ständigt vara rädd för att förövaren ska hitta henne, eftersom samhällets hantering innebär att begränsningarna riktas mot henne och inte mot förövaren.
Mina forskningsfrågor handlar därför till exempel om hur kommuner kan arbeta för att förbättra livsvillkoren för kvinnor och barn som behövt lämna sina hem på grund av en närståendes våld.
Vad vet vi om situationen i Gävleborg? Hur ser det ut här hos oss?
- Mäns våld mot kvinnor är utbrett över hela landet. Olika kommuner kan ha olika arbetssätt som påverkar kvinnors och barns villkor efter att de har lämnat, men det finns stora utmaningar oavsett var i landet man befinner sig.
I Bollnäs kommun pågår, som exempel, ett spännande och unikt projekt som heter Trygghetens hus, där polis, socialtjänst och andra viktiga aktörer samverkar under samma tak i ärenden som rör våld i nära relationer. De arbetar till exempel med uppföljning och har rutiner för att söka och hitta fler fall och på så vis kunna nå fram med stöd och hjälp. Förhoppningsvis kan också fler brott lagföras. Det är ett spännande initiativ att följa.
Vad är det som behöver göras för att få till förändring?
- Det behövs förändringar på många olika plan, till exempel behövs ökad kunskap om mäns våld mot kvinnor och eftervåld inom fler områden i samhället. Det behövs förändringar i lagstiftning och hur den appliceras. Och det behövs en förändrad syn på kvinnor som utsätts för våld, som lämnat förövaren och berättat om våldet. Som kanske försöker skydda sina barn. Idag upplever många kvinnor att de inte blir trodda, möts med tystnad eller ifrågasättande när de berättar om våld och försöker skydda sina barn. Samtidigt som samhället satsar stora resurser på ökad upptäckt av våld i nära relationer verkar man titta bort och vika undan när våldet tydligt finns där, kanske berättat av kvinnan och barnen själva.
Vad skulle du önska från förtroendevalda, chefer och nyckelpersoner i kommuner, region och myndigheter i Gävleborg?
- Det finns mycket att säga som svar på den frågan, men mitt korta svar blir att särskilt prioritera det könsrelaterade våldet. Det hamnar lätt i skymundan när det inte prioriteras särskilt.
|
|
|
|
|
|
Rädda Barnen och Gävle kommun samarbetar för att stärka barns möjligheter till delaktighet i utformningen av det offentliga rummet
Under 2023 har Rädda Barnen ingått ett samarbete med Gävle kommun för att arbeta långsiktigt med att öka förutsättningarna till trygghet i en särskild stadsdel i kommunen. Samarbetet syftar särskilt till att öka barns och då särskilt tjejers möjlighet till delaktighet i utformningen av trygghetsskapande åtgärder både i stadsdelen specifikt men också kommunen i stort.
Inom ramarna för detta samarbete har tjejgruppen fått möjlighet att medverka i planering och skapande av den offentliga konsten i stadsdelen. Barnen i tjejgruppen har tillsammans med en konstnär gjorts delaktiga i processen kring framtagandet av ett konstverk. Barnen har fått delta hela vägen från idé till genomförande. Allt med syfte att barnen ska få ökade möjligheter att bli mer delaktiga i de initiativ som äger rum i stadsdelen och ha inflytande i en utomhusmiljö som också representerar dem.
Läs mer om samarbetet och se exempel på konsten på denna länk: Läs hela artikeln här.
Foto: Luul Mohamud, Rädda Barnen.
|
|
|
|
|
|
Konferensen "Växa hållbart" digitalt och i Malmö 16 april
Hur möter vi sociala skillnader i en växande stad på ett hållbart sätt? Malmö stad och den nationella mötesplatsen för social hållbarhet håller konferens på temat den 16 april. Delta på plats i Malmö, eller via webbsändning.
Läs mer om konferensen och anmäl dig här:
Växa hållbart 16 april (folkhälsomyndigheten.se)
|
|
|
|
|
Medborgardialog i komplexa samhällsfrågor 23 april
|
|
|
Om mötesplatsen
Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ska bidra till att utveckla Gävleborg på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens konferenser, workshops, webbinarium etc. syftar till att: öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor och hur de hänger ihop; bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom länet; identifiera behov, utmaningar och möjligheter inom social hållbarhet. Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet och genom detta nyhetsbrev.
Mötesplatsen är en samverkan mellan Region Gävleborg, Rädda Barnen, RF-SISU Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg och Högskolan i Gävle.
GDPRHär kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens aktiviteter. Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan.
Har du en kollega som också vill ha nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
Vill du bidra till nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
|
|
|
|
|
|
