Nyhetsbrev #1 2024 – Kultur Gävleborg, Biblioteksutveckling
|
|
|
|
|
I årets första nyhetsbrev berättar vi om vårt nya arbete med läsfrämjande för vuxna, vår uppdelning av ansvarsområden, evenemang som erbjuds under våren och vår omvärldsbevakning. Till avsnittet ”På gång i Gävleborg” har vi fått ett fint bidrag från Sandvikens folkbibliotek där ni kan läsa om en studieresa till Norge.
Slutligen delar vi med oss av tips på sådant vi läst, sett eller hört.
God läsning!
|
|
|
|
|
|
Nytt från oss
Läsfrämjande för vuxna
På Biblioteksutveckling undersöker vi just nu hur arbetet med läsfrämjande och litteratur för vuxna målgrupper kan utvecklas. Leder arbetet gör Stefan Eurenius som närmast kommer från Biblioteksutveckling Uppsala. Arbetet beräknas vara klart i april och då kommer det att finnas förslag på hur Biblioteksutveckling kan stödja HelGe-biblioteken i arbetet med att främja läsning för vuxna. Bland annat kommer ett nätverk för läsfrämjande att startas.
Ny fördelning av ansvarsområden
Anders Flormans inriktning är livslångt lärande för vuxna. Det kommer bland annat att knyta an till den nya satsningen på läsfrämjande för vuxna där ett nätverk för HelGe‑medarbetare ska bildas. Området rör också MIK och digital delaktighet för vuxna målgrupper innefattande breda samarbeten mellan bibliotek, andra offentliga institutioner och civilsamhället.
Cajsa Blank fortsätter med sitt arbete att stödja folkbibliotekens arbete med barn och ungas läsning och lärande samt barnrättsfrågor. I det uppdraget ingår även att strategiskt främja barn och ungas språkutveckling, mångspråk och tillgång till medier.
Marika Alnengs fokus är att stödja folkbibliotekens arbete med demokratifrågor och social hållbarhet bland annat genom olika former av samverkan och metodutveckling. Strategiskt arbete för att främja miljömässig hållbarhet, krisberedskap och ett aktivt demokratiarbete i samhället. Marika finns även som stöd för kommunbiblioteken i framtagandet av biblioteksplaner.
Ulla Nyberg är verksamhetsutvecklare för arbetsområdet Främja tillgänglighet till medier och bibliotek. I uppdraget ingår att stödja samverkan i HelGe genom styrgruppen, mediegruppen och planeringsgruppen för HelGe-dagen 2024. Att främja mångspråk och tillgång till tillgängliga medier ingår också i uppdraget.
|
|
|
|
|
|
Lärtillfällen och evenemang våren 2024
En kompetensfrukost på temat framtidens arbetsplatsbibliotek som en del av läsfrämjande för vuxna är planerad till den 12 mars. Pamela Schulz Nybacka berättar utifrån sin rapport "Arbete och fritid pågår".
Under våren kommer Digitala timmen tillbaka. Tre tillfällen kommer att erbjudas från och med april. Fokus kommer att ligga på den nya digitala basnivån. Det kommer bland annat ges möjlighet att tillsammans fördjupa sig i HelGe‑bibliotekens digitala tjänster.
En digital träff med Digiteket planeras den 11 april. Träffen kommer bland annat att handla om
hur Digiteket kan användas för kompetensutveckling och hur man kan dela med sig av material. Målgrupper är MIK-nätverket och barnnätverket, men även andra intresserade är välkomna.
Samtal om… bjuder in bibliotekscheferna till verksamhetsutvecklande diskussioner. Vårens samtal kommer att handla om omvärldsbevakning den 17 april samt delaktighet och delaktighetsprocesser den 16 maj. Ytterligare Samtal om… är att vänta.
Håll utkik i kalendern i HelGe Teams för mer information om de olika evenemangen. Där
kommer vi att ange exakta datum och tider samt informera om hur man anmäler sig till våra evenemang. Utöver kalendern fortsätter vi att informera via vår Teams-kanal ”Region Gävleborg – Biblioteksutveckling”. På Region Gävleborgs samverkanswebb kommer vi också att informera om våra evenemang. Se länk: Samverkanswebben - kalendarium.
|
|
|
|
|
|
På gång i Gävleborg
Studiebesök i Oslo
Till detta nyhetsbrev har vi tacksamt tagit emot en skildring av ett studiebesök som medarbetare från Sandvikens folkbibliotek gjorde i Oslo. Skribent är Lina Färdig, Björksätra bibliotek.
Sandvikens Folkbibliotek gjorde ett studiebesök på Deichman Bjørvika och Biblo Tøyen i Oslo i höstas. Därifrån tog Björksätra bibliotek med sig inspiration från Biblo Tøyen (se bilden nedan), ett bibliotek för barn och unga mellan 10 och 15 år i stadsdelen Tøyen. Där bor många personer med olika kulturella bakgrunder och i stadsdelen har det funnits problem med trångboddhet, fattigdom och psykisk ohälsa bland invånarna. 2016 öppnade biblioteket som utformats efter barnens idéer och önskemål. Det är en lekfullt inredd lokal med många mysiga platser för läsning, plugg, pyssel och umgänge.
Björksätra har en del likheter med Tøyen och majoriteten av besökarna består av barn och unga mellan 7 och 15 år. Ungefär 70 % av lokalen och mediebeståndet är anpassat för den målgruppen.
Under hösten har vi arbetat med att hitta en balans mellan att bedriva traditionell biblioteksverksamhet och tillgodose barnens behov av en trygg plats och aktiviteter. Personalen arbetar med delaktighet och relationsskapande. Medlemmar från Bibliotekets Vänner i Sandviken besöker biblioteket några gånger i veckan och har läsprojekt och spelar brädspel med barnen. Detta resulterar i att många barn går hem med en eller flera böcker i ryggsäcken. 
|
|
|
|
|
|
Omvärldsbevakning
Bibliotek på jobbet – rapport och kompetensfrukost
Arbetsplatsbibliotek är idag en rätt så marginell bibliotekstyp, från att ha varit ett vanligt inslag på många arbetsplatser under 1970- och 1980-talen. Forskaren Pamela Schultz Nybacka fick i uppdrag av Biblioteksutveckling Region Uppsala att skriva en förstudie som skulle undersöka om det går att skjuta nytt liv i arbetsplatsbiblioteken. En av hennes slutsatser blev att bibliotekstypen har mycket hög relevans i samtiden och inför framtiden, både som uppsökande och/eller digitalt eller analogt inbäddat.
Efter att ha läst Pamelas rapport (och samarbetat med henne längs vägen i arbetet) är jag övertygad om att om man från bibliotekets håll vill förändra den lokala läsarkulturen och motivera fler till att läsa är arbetsplatsbibliotek en mycket bra väg att gå. Och man kan börja i det lilla, till exempel genom att skapa ett litet pilotprojekt tillsammans med en arbetsplats i närheten. Kanske besöka en arbetsplatsträff och berätta om biblioteket och ta dem lite på pulsen. Skulle de vilja ha någon form av programverksamhet – till exempel Shared Reading – tillsammans? Lära sig om hur man får igång en bokcirkel? Få ett besök av en läsande förebild?
Rapporten ger fler förslag på hur befintlig biblioteksverksamhet kan ingå i uppdaterade definitioner av arbetsplatsbiblioteken och finns att läsa här: Arbete och fritid pågår. Pamela kommer att berätta mer under en garanterat tankeväckande kompetensfrukost den 12 mars kl. 09.00-10:00. Välkomna att delta!
Medieplanering och läsfrämjande – Mediekonferensen 2024
Mediekonferensen 2024 hölls den första februari. Konferensen är ett samarrangemang mellan Biblioteksutveckling Gävleborg, Biblioteksutveckling Östergötland, Sveriges depåbibliotek och lånecentral samt Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen som denna gång stod som värd. Temat för konferensen var medieplanering från ett läsfrämjandeperspektiv. Denna gång deltog närmare 300 personer.
Den som vill fördjupa sig i ämnet kan med fördel läsa Digiteketartikeln Allsidighet och kvalitet – vad betyder det för folkbibliotekens arbete? I den fördjupar sig Linnéa Lindsköld, forskare vid Bibliotekshögskolan och medverkande vid konferensen, i frågan. Ett annat tips är Kulturrådets Kunskapsöversikt och uppföljning av inköpsstöd till folk- och skolbibliotek. Ämnet är hur inköpsstödet kan anpassas till resultatet av undersökningar av folk- och skolbibliotek, litteratur och läsfrämjande.
Barn, skärmtid och sociala medier
Uppsala Universitets Storseminarium 2024 den 6 februari satte fokus på skärmtid, Tiktok och hur vi gör sociala medier till något positivt i våra barns utveckling. Ett seminarium kring hur användandet av sociala medier påverkar barn och ungas utveckling. Särskilt den språkliga utvecklingen.
Dagen belyste den komplicerade ekvationen med barn och skärmtid. Vi kan se att när timmarna framför skärmen ökar så försämras vår koncentrationsförmåga, som på de senaste 20 åren minskat från 150 till 47 sekunder. Unga sover allt sämre och de svenska PISA-resultaten oroar. Flera studier visar att digitala plattformar med deras korta texter, bilder som blir mer uppseendeväckande och aviseringarna som blir allt fler är en bidragande faktor i utvecklingen. Innehåll designas för att skapa beroenden och våra hjärnor reagerar som på en drog: Bara en Tiktok till. Det digitala innehållet vinner i konkurrensen om tiden. Det som försvinner är tiden att umgås med vänner, läsa, idrotta, vistas utomhus med mera.
Dessvärre är det inte bara roliga boktips och kompisars inlägg som når våra barn. Utan de utsätts även för en av den digitala världens många nya fenomen, ”Krimfluencers” – det polisen kallar den sociala media som gängkriminella använder sig utav. Där visas filmade brott som demonstrerar våldskapital i syfte till att skrämma till lydnad. Men det är även en plattform att visa fram sin status och en plats för rekrytering.
Det betyder inte att alla sociala medier är dåliga och att det alltid hämmar barn och ungas utveckling. Men det betyder att vi vuxna måste engagera oss och skapa riktlinjer som kan hjälpa och stötta barn och unga i sitt användande. Svenska Barnläkarföreningen rekommendationer för barns skärmanvändning är ett steg. Ett annat steg är den virtuella bokklubben BookTok som biblioteken rapporterar gör att unga återigen söker sig till litteraturen. Det viktiga är att vi vuxna börjar med att bli medvetna om hur barn och ungas användning ser ut, vilka effekter den användningen har och hur vi kan motverka de negativa konsekvenserna.
|
|
|
|
|
|
Just nu läser ser och hör vi..
Ulla Nyberg: ulla.b.nyberg@regiongavleborg.se
Just nu läser jag… om mina böcker om öar.
Alldeles i början av min födelsedagsmånad blir jag uppvaktad med en handgjord bok som visar sig vara ett studentarbete om öar och allra mest om Brännö, Känsö och Vinga i Göteborgs södra skärgård. Boken är vacker och inspirerar till mer ö-läsning.
När jag står där framför hyllorna i det privata biblioteket undrar jag varför jag inte redan samlat ö-böckerna på ett ställe. Det går lätt att hitta "Pappan och havet" av Tove Jansson som får mig att fundera lite extra på olika typer av ö-bor, äventyraren, han som dragit sig undan från människor och civilisation och hon som förlorat hela sin odling eller om det är fotfästet i blåsten på ön. Kristian Petri har skrivit "Den sista ön", den står på sin plats. Vid första läsningen gled boken högt upp på listan över favoriter. Nu är lusten till omläsning stor. Så tummar jag lite på Marie Hermansons bok "Pestön", men var är "De osynliga" av Roy Jacobsen? Kan jag verkligen ha lånat ut den?
Anders Florman: anders.florman@regiongavleborg.se
I den pågående kursen om nationella minoritetsspråk, där flera HelGe-medarbetare deltar, har vi fått lära oss att drag från samisk mytologi finns i HC Andersens "Snödrottningen" och i Disneyfilmen "Frost". Temat samisk mytologi finns också på UR play i form av serien "Sägner från Sápmi". Bland annat den vackra skapelseberättelsen om guden och hans son solen. Målgruppen för serien är förskoleklass till årskurs tre och jag lovar att även vuxna kan se avsnitten med stor behållning. Serien finns både på nordsamiska och på svenska.
Stefan Eurenius: stefan.eurenius@regiongavleborg.se
Jag kom på att man kanske någon gång under livet borde testa sig på Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt". Gjorde också slag i sak och införskaffade första delen av den fina nyutgåvan, som nu snart är utläst. Är rätt så överväldigad över hur bra den är. Språket, personbeskrivningarna, den stillsamma men väldigt innehållsrika och helt oförutsägbara berättelsen i en fantastisk översättning av Gunnel Vallquist (som jobbade med romanserien i över 30 år).
|
|
|
|
|
|
|
|
Sociala medier
Kultur Gävleborg finns på både Facebook och Instagram där vi delar med oss av utlysningar, inbjudningar, tipsar om evenemang, förkovring och goda exempel på kulturverksamhet.
Facebook
Instagram
|
|
|
|
|
Sedan 2016 är Kultur Gävleborg en HBTQ-certifierad avdelning.
|
|
|
|
|
|
Vi hanterar dina personuppgifter i enlighet med GDPR.
Personuppgiftsansvarig för denna sändlista är Region Gävleborgs kultur- och kompetensnämnd.
Ändamålet med sändlistan är att skicka ut relevant information till målgrupperna.
Den rättsliga grund som upprättandet av sändlistan vilar på är myndighetsutövning och uppgift av allmänt intresse.
Uppgifterna, namn och e-postadress, lagras tills personen meddelar att de ska tas bort.
Läs mer om Dataskyddsförordningen
|
|
|
|
|
|
