|
|
|
|
Regional mötesplats för social hållbarhet
Tema: Risk- och skyddsfaktorerNyhetsbrevet innehåller notiser och kortare beskrivningar av våra artiklar. Artiklarna är webbaserade, dessa når ni via respektive länk. Hör gärna av er till annika.kanden@regiongavleborg.se om ni har något ni vill dela med er av till ett kommande nyhetsbrev.
|
|
|
|
|
|
Risk- och skyddsfaktorer
Ohälsa, droganvändning, våld, kriminalitet och utanförskap är samhällsproblem som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande faktorer. Dessa risk- och skyddsfaktorer kan hjälpa till att förstå och förklara varför barn och unga utvecklar ohälsa eller ett negativt och destruktivt beteende. Samtliga risk- och skyddsfaktorer återfinns på flera olika nivåer; individuell, på familjenivå, bland kompisar, i skolan och i samhället.
Riskfaktorer brukar beskrivas som egenskaper, händelser, förhållanden eller en process som ökar sannolikheten för ett problemutfall. Det är ovanligt att en enskild riskfaktor utlöser ett problemutfall, men en riskfaktor kan öka risken för att personen utvecklar fler riskfaktorer, så kallad kumulativ risk. Skyddsfaktorer beskrivs oftast som faktorer förknippade med minskad risk för problem, och ibland som faktorer som minskar effekten av problemutfall.
Tidigt främjande och förebyggande arbete som påverkar risk- och skyddsfaktorer kan få effekter på många problemområden samtidigt. Goda föräldrarelationer är en viktig skyddsfaktor för alla barn. Kunskap om faktorerna och förmåga att identifiera och ta hänsyn till olika skydds- och riskfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö är viktigt. Det ger ökade förutsättningar för att främja familjens hälsa, förebygga ohälsa och ge stöd när ett barn visar tecken på ohälsa.
Det finns tydliga vinster med att arbeta med påverkan av risk- och skyddsfaktorer på flera nivåer samtidigt. En ökad samverkan i det främjande och förebyggande arbetet ger oss bättre möjligheter att nå goda resultat inom fler områden. Exempelvis kan skolbaserade insatser på sikt även påverka hemmiljön och tvärtom. En kombination av insatser till skola och familj kan också förstärka effekterna av respektive insats.
Ökad kunskap om barn- och ungas risk- och skyddsfaktorer gör att vi kan påverka och skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, Sveriges övergripande mål för folkhälsopolitiken.
Länsstyrelsen i Stockholm har gjort en film som sammanfattar temat risk- och skyddsfaktorer. Se filmen här.
|
|
|
|
|
|
SPIRA – ett arbete som syftar till att undanröja riskfaktorer och tillsätta skyddsfaktorer
Rädda Barnen är, igenom två projekt som genomförs i Sandviken, del av Sandvikens kommuns arbete med Spira. Spira tar stöd i Communities That Care (CTC), en vetenskaplig samverkansmodell som är framforskad i USA med som arbetas utifrån i många länder. CTC tar vara på engagemanget hos lokalsamhällets aktörer; exempelvis kommunen, bostadsbolag, föreningar, myndigheter, civilsamhälle och boende, för att tillsammans åstadkomma förändring. Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
|
Fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa – kunskapsläge och framtida forskningsbehov
Att röra på sig och vara fysiskt aktiv på sin fritid är viktigt för ungas psykiska hälsa. Förutom rörelse är socialt samspel och att vara en del av ett sammanhang centralt för att utvecklas och må bra. En ny rapport från Forte beskriver kunskapsläget samt forskningsbehov gällande fritidens betydelse för ungas psykiska hälsa.
Fritid och fritidsaktiviteter är positivt för hälsan samtidigt som det finns riskfaktorer som kan påverka den psykiska hälsan negativt i form av ökad stress, prestationskrav, otrygghet och utsatthet. I rapporten från Forte beskrivs bland annat olika sociala, fysiska och digitala former av ungas fritid och vad vi med forskningens hjälp behöver få bättre kunskap om.
Majoriteten av unga verkar enligt rapporten vara nöjda med sin fritid men samtidigt upplever många att de har brist på tid för att delta i fritidsaktiviteter. Rapporten visar också tydligt att det utifrån ett rättighetsperspektiv finns betydande ojämlikheter i tillgången till och nyttjandet av meningsfulla och trygga fritidsaktiviteter. Unga med socioekonomiska utmaningar, utländsk bakgrund eller funktionsnedsättningar samt hbtq-personer och de som bor i lands- och glesbygd rapporterar i större utsträckning om hinder för att kunna ta del av önskade fritidsaktiviteter på lika villkor.
Rapporten belyser också att politiska beslut inom området bör förankras i en förståelse för att ungas fritid är komplex och att det är viktigt att värna om ungas engagemang, egenmakt och handlingsutrymme i förhållande till fritidssammanhang och aktiviteter som drivs av unga.Läs rapporten här.
|
|
|
|
|
Stärkt tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet
Föräldraskapsstöd är en insats för att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer och på så sätt skapa jämlika uppväxtvillkor för barn och unga. Regeringen har under 2023 satsat 375 miljoner kronor i statsbidrag till regioner och kommuner för att kunna ge familjer ett bättre aktivt stöd samt för att förebygga kriminalitet bland barn och unga.
Föräldrar (vårdnadshavare) har ansvaret för sitt barn och barnets uppfostran samtidigt som de har rätt till stöd i sitt föräldraskap under hela barnets uppväxt då de fullgör sitt ansvar för barnet. En ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd ska bidra till att skapa goda och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga.
För att skapa goda och jämlika uppväxtvillkor för barn och unga i hela landet fick Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i uppdrag att 2023 fördela statsbidraget (375 miljoner kronor) till kommuner och regioner. Pengarna fördelades utifrån två syften; bidra till en ökad och jämlik tillgång till föräldraskapsstöd i hela landet samt bidra till att förebygga kriminalitet bland barn och unga.
För att nå ut med stöd till alla föräldrar behöver stödet målgruppsanpassas till olika föräldragrupper. Till exempel föräldrar med funktionsnedsättning, utrikesfödda föräldrar och ensamstående föräldrar.
Regeringen har en ambition att årligen avsätta samma belopp i statsbidrag för föräldraskapsstödjande insatser. För att den ambitionen ska verkställas behöver dock Riksdagen stödja det beslutet.
Vissa länsstyrelser får ett nytt uppdrag i utsatta områden
Förutom riktade statsbidrag med syfte att förebygga kriminalitet bland barn och unga har några länsstyrelser i Sverige fått ett nytt uppdrag med fokus att förebygga kriminalitet bland barn. Uppdraget gäller de län som har utsatta områden enlig Polismyndighetens definition, vilket i dagsläget inte finns i Gävleborgs län.
|
|
|
|
|
|
Lyckad satsning utvecklas vidare i syfte att öka barns självförtroende, hälsa och rörelseglädje
Föreningsalliansen har tillsammans med Bollnäs kommun och föreningslivet i Bollnäs beviljats medel från arvsfonden att vidareutveckla pilotsatsningen från 2020, Förskola på tur, under tre år framåt. Denna gång ligger fokus på aktiviteter som främjar rörelse och hälsa.
Förskola på tur är ett initiativ som påbörjades 2020 och som nu utvecklas vidare med medel från Arvsfonden. Projektet drivs av Föreningsalliansen i samarbete med Bollnäs kommun och föreningslivet i Bollnäs och pågår fram till april 2025.
Projektet syftar till att ge barn förutsättningar för ökat självförtroende, hållbar hälsa och en rörelseglädje hela livet och målet är att sänka trösklar för barns deltagande i fritidsaktiviteter.
Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
Slutrapport konstaterar: Varje rörelse räknas
Den statliga Kommittén för främjande av fysisk aktivitet har lämnat sin slutrapport till Regeringen och pekar på flera viktiga områden för att minska stillasittandet. "Ingen aktör kan klara det ensam, men potentialen om hela samhället bidrar är enorm", säger kommitténs ordförande Per Nilsson.
Kommittén för främjande av fysisk aktivitet fick 2020 i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan leda till ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande. De konstaterar i sin slutrapport att det saknas en sammanhållen nationell struktur för arbetet, vilket gör det svårt att utnyttja potentialen i att främja fysisk aktivitet. Slutrapportens rekommendationer handlar därför bland annat om att ta fram en nationell strategi för fysisk aktivitet och att inrätta ett nationellt kompetenscentrum. .
Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
|
Små förändringar i vardagen – stora fördelar för hälsan
Under Bollnäs kommuns Hälsovecka genomförde Mary Badawi en uppskattad föreläsning på lätt svenska på ämnet folkhälsa. Med ett visuellt anpassat material berörde föreläsningen ämnen som kost, levnadsvanor, stress och motion.
Syftet med föreläsningen var att ge tredjelandsmedborgare mer kunskap om hälsa och inspirera till förändring i små steg. Små förändringar i hur du lever kan göra stor nytta för din hälsa.
Föreläsningen var mycket uppskattad, över 60 personer deltog vid föreläsningstillfället. Utöver det har 3 föreläsningar genomförts
Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
Lärgrupper får föreningens unga att växa
I Hudiksvalls Orienteringsklubb tar barn och unga ett stort eget ansvar för planering, banläggning och aktiviteter av olika slag. Genom planering och utvärdering i så kallade lärgrupper växer de steg för steg in i nya utmaningar. ”Våra unga får ofta beröm för sina insatser, de är vana att ta ansvar”, berättar ungdomsledare Catherine Vennberg.
När föreningen drog igång för över tio år sedan kom det in många föräldrar och unga utan orienteringsbakgrund. Ungdomsledare Catherine tyckte så klart att det var jättepositivt, men samtidigt såg hon en utmaning. Det blev svårt att själv hinna planera och genomföra träningar varje vecka, lägga banor, sätta ut kontroller, plocka ihop kontrollerna. .
Läs hela artikeln här.
|
|
|
|
|
|
Andelen elever i åk 9 som röker och dricker alkohol minskar
Andelen rökare och alkoholkonsumenter minskar bland niorna i Gävleborg. Detta visar en undersökning från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Alkohol- och drogvaneundersökningen genomförs i årskurs 9 vart tredje år.
Alkohol- och drogvaneundersökningar som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) är en del i arbetet med att följa upp strategi och handlingsplan för länets arbete med alkohol-, narkotika, dopning-, tobak- och spel om pengar (ANDTS).
Under 2023 har länets elever i årskurs 9 fått genomföra undersökningen. Resultatet visar att andelen dagligrökare och alkoholkonsumenter i årskurs 9 för samtliga kön fortsätter att minska. Det är en trend som pågått sedan mätningen börjades i mitten av 90-talet. I år uppgav cirka en procent av deltagarna att de röker varje dag, till skillnad från knappt 12 procent år 1996 och cirka två procent 2020.
36 procent av deltagarna uppgav att de någon gång har druckit alkohol, vilket kan jämföras med 79 procent år 1998.
Andelen som i årets enkät uppgett att de någon gång använt narkotika ligger kvar på ungefär samma nivå som 2020 (runt 5 procent). Det är nästan ingen skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller narkotikaanvändning.
Undersökningens resultat visar att andelen som snusar både mer sporadiskt och varje dag ligger kvar på ungefär samma andel som 2020 (runt 12 procent). Pojkar snusar fortfarande mer än flickor, men skillnaderna är inte lika tydliga när det kommer till det tobaksfria snuset (även kallat vitt snus). Dubbelt så många pojkar som flickor snusar varje dag (knappt nio respektive fyra procent), men ungefär lika många pojkar och flickor snusar vitt snus varje dag (fem respektive fyra procent).
Användandet av e-cigaretter (även kallad vaping) har ökat signifikant sedan förra mättillfället. Andel elever som uppgav att de någon gång testat e-cigaretter har ökat från 26 till 37 procent mellan år 2020 och 2023.
Läs mer här.
|
|
|
|
|
Ny handlingsplan för ANDTS i Gävleborg
En ny handlingsplan för länets arbete med alkohol-, narkotika, dopning-, tobak- och spel om pengar (ANDTS) har tagits fram. Handlingsplanen gäller för åren 2022-2025 och utgår från den nationella strategin för ANDTS.
Nu finns en ny handlingsplan för länets arbete med alkohol-, narkotika, dopning-, tobak- och spel om pengar (ANDTS). Handlingsplanen gäller för åren 2022-2025 och utgår från den nationella strategin för ANDTS.
Den nationella strategin ska bidra till de övergripande målen för ANDT respektive spelpolitiken; Ett samhälle fritt från narkotika och dopning; Minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol; Ett minskat tobaksbruk, samt; Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Strategin sätter fast mål, inriktningar och prioriteringar för samhällets insatser och består av allt ifrån tillgänglighetsbegränsande och förebyggande arbete till stöd och vård.
Arbetet med ANDTS är en del i ett bredare folkhälsoarbete i länet. Det finns flera styrdokument och handlingsplaner för närliggande frågor om folkhälsa, social hållbarhet, jämställdhet och brottsprevention som på olika sätt knyter an till det regionala ANDTS-arbetet.
Det praktiska ANDTS-förebyggande arbetet utförs främst av länets kommuner, region, polis och civilsamhället. Många samhällsfunktioner berörs av ANDT-arbetet och för bäst resultat krävs samverkan. Det finns flera regionala aktörer som har uppdrag inom ANDTS-arbetet i Gävleborgs län, främst Länsstyrelsen, Region Gävleborg, Polisen, Tullverket, Högskolan i Gävle, kommunerna och idéburna organisationer.
Den nationella ANDTS-strategin utgör grunden för vårt regionala arbete inom ANDTS. En arbetsgrupp för arbetet med handlingsplan har bildats med aktörer från Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, Polisen, Tullverket, Högskolan i Gävle och kommunerna. Gruppen genomförde en kartläggning utifrån strategins målområden som har legat till grund för de regionala prioriteringar som tagits fram. Därefter har aktörerna arbetat fram aktiviteter under de prioriterade områdena.
Läs mer på Länsstyrelsens webbplats.
|
|
|
|
|
|
Metodstöd för att skapa bra skolmiljöer för unga hbtq-personer med hjälp av normkritik
Öppna skolan! är ett stödmaterial för dig som arbetar inom skolan på högstadiet eller gymnasiet och som vill skapa bättre skolmiljöer för unga hbtq-ungdomar. Materialet fokuserar på normer som rör sexualitet, könsidentitet och könsuttryck.
Unga hbtq-personer har sämre psykisk hälsa, en mindre aktiv fritid och svårare att etablera sig i arbetslivet än andra unga. Skolan är den plats där unga utsätts mest för våld och kränkningar och det gäller i synnerhet unga hbtq-personer. Därför är det viktigt att skolan aktivt arbetar förebyggande för att bli tryggare och mer inkluderande för alla unga.
För att skolan ska kunna genomföra ett lyckat arbete med hbtq-frågor krävs att ett normkritiskt perspektiv tillämpas och att arbetet är förankrat i hela verksamheten, både bland elever och anställda i t.ex. bespisning och skolledning. Öppna skolan! är ett stödmaterial som utvecklats av MUCF särskilt för att ge skolpersonal kunskap och verktyg i det normkritiska jämlikhetsarbetet.
Läs materialet Öppna skolan! här.
|
|
|
|
|
Framgångsfaktorer vid tidiga och samordnande insatser
Alla vinner på att en negativ utveckling hos barn och unga vänds så tidigt som möjligt. Ett utvecklingsarbete mellan Socialstyrelsen och Skolverket har synliggjort ett antal framgångsfaktorer samt samlat erfarenheter från utvecklingsarbeten i TSI-boken.
Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. TSI är inte en viss metod, utan bygger på att verksamheterna har en gemensam struktur.
Arbetet för att utveckla TSI har pågått de senaste sex åren i ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Skolverket. En rad framgångsfaktorer för en fungerande samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har identifierats under arbetets gång och samlats i TSI-boken. Nu ska erfarenheterna delas.
Vikten av att möta barn och familjer tidigt, tänka helhet och erbjuda lättare insatser i tid har aldrig varit så aktuellt som just nu. Därför behöver vi alla hjälpas åt att sprida erfarenheterna och driva på för att det här arbetet blir verklighet, säger Kjerstin Bergman, projektledare på Socialstyrelsen.
Läs mer här.
|
|
|
|
|
|
Årets Barnrättsdag hade fokus på alla barns rätt till lika rättigheter
Den 8 november 2023 bjöd Rädda Barnen tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg in till en regional Barnrätts-dag på temat Alla barns rätt till lika rättigheter. Dagen utgick från Barn-konventionens artikel 2: alla barns lika värde och rätt till icke-diskriminering.
Över 100 deltagare, som kom från både myndigheter, civilsamhälle och politik, fick ta del av en dag fylld med inspiration och nya insikter.
Bland föreläsarna fanns Rädda Barnens barnrättsjurist Karin Sjömilla som fördjupade sig i Barnkonventionen som lag och dess effekter för offentliga instanser och politik. Shanti Ingeström från UNICEF Sverige pratade om FN:s Barnrättskommittés granskning av Sverige och den unika rapporten Hör Barnens röst. Denna är framtagen av 31 barnrätts-organisationer och bygger helt på barns egna röster. Detta har skett helt utan vuxnas analys eller tolkning och rapporten skickades in till Barnrättskommittén inför granskningen 2022. Maria Melin från Myndigheten för delaktighet ökade kunskaperna kring ett inkluderande barnrättsarbete. Genom att visa på hur brist på statistik gör det svårare att följa levnadsvillkoren för barn med normbrytande funktionsvariationer gav hon nya insikter och verktyg för åtgärder. Dessutom erbjöds två seminarier på temat Barns delaktighet i praktiken samt Digital inkludering och föräldrastöd. Rädda Barnens Tove Kjellander och Johanna Ringström samt Sofia Groth från Hudiksvalls kommun höll i dessa.
Dagen föregicks av den digitala konferensen Barns (o)lika tillgång till rättigheter som anordnades av Barn-ombudsmannen och länsstyrelserna. Dagen riktade sig till alla som vill veta mer om barnkonventionen eller skapa bättre förutsättningar för barns tillgång till sina rättigheter, och innehöll både praktiska exempel såväl som föreläsningar och samtal med bland andra Folkhälsomyndig-heten och organisationen Knas hemma.
|
|
|
|
|
Stöd till kommuner för att förebygga självmord
I arbetet att främja en psykisk hälsa och förebygga självmord (suicid) har kommunerna en viktig roll. För kommunernas olika verksamheter finns det bra stödmaterial att ta hjälp av i det förebyggande arbetet. Här nedan finns några exempel samlade.
Förebygga suicid i fysisk miljö
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram ett material som handlar om att förebygga suicid i fysisk miljö. En viktig del av det suicidförebyggande arbetet handlar om att minska tillgänglighet till medel och metoder för att ta sitt liv. Det kan handla om att höja räcken vid broar och att sätta upp hinder för att kunna gå ut på järnvägsspår mm. Det finns bra exempel på hur andra kommuner i landet.
Läs mer här.
Att bemöta personer med suicidrisk i socialtjänsten
Socialstyrelsen har tagit fram en webbutbildning som handlar om att stötta personal inom socialtjänst att bemöta personer med suicidrisk. Syftet är att ge ökad trygghet i att hantera svåra samtal med personer som har tankar på att ta sitt liv. Att finnas där och våga prata om det som är svårt och att lyssna på den som mår dåligt är viktigt och förebyggande.
Du hittar utbildningen här.
Förebygga psykisk ohälsa och suicid i skolan
Länsledning Gävleborg har tagit fram ett unikt material att använda i förskola och skola där förslag på litteratur, metoder och arbetsmaterial samlats och kopplats ihop med läroplanen. Det ger personal i skolan vägledning och trygghet i att kombinera ordinarie undervisning med förebyggande arbete för psykisk ohälsa på ett naturligt sätt sätt.
Hela materialet hittar du här.
|
|
|
|
|
|
Mer skolstress och sämre hälsa bland unga med funktionsnedsättning
Barn som har en funktionsnedsättning anger i större utsträckning skolstress, sämre hälsa och att de har utsatts för mobbning än andra elever. Det visar en ny rapport där resultat sammanställts från undersökningen Skolbarns hälsovanor, bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.
I rapporten jämförs livsvillkor, levnadsvanor och hälsan hos barn med funktions-nedsättning med resultaten för övriga barn. Resultaten visar bland annat att barn med funktionsnedsättning är mindre tillfreds med livet, har sämre självskattad hälsa och oftare självrapporterade hälsobesvär än övriga barn. Resultatet visar också att det är vanligare att barn med funktions-nedsättning varit berusade, rökt cigaretter och snusat.
Resultaten är oroande eftersom det innebär att skolbarn som har en funktionsnedsättning har en ökad risk för ohälsa. Det behöver uppmärksammas av exempelvis skolpersonal och andra som arbetar för att främja barn och ungas hälsa och livsvillkor, säger utredaren Maria Corell på Folkhälsomyndigheten.
Det nationella målet är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Resultaten i rapporten visar vikten av att samhället uppmärksammar behovet av kompensatoriska insatser för barn med funktionsnedsättning som löper större risk för ohälsa.
Läs rapporten från studien här.
|
|
|
|
|
Mottagandets betydelse för barn på flykt
Hur vi i Sverige tar emot barn som flytt påverkar varje enskilt barn. Med rapporten ”Att leva en dag i taget – mottagandets betydelse för barn som flytt” hoppas BRIS inspirera till ett Sverige där alla barn, oavsett om de har uppehållstillstånd eller inte, får tillgång till sina rättigheter.
Barn och familjer som flytt till Sverige kommer snabbt i kontakt med olika delar av det svenska samhället, till exempel med förskolan, skolan, vården och myndigheter. Hur dessa arenor är organiserade, vilken migrationspolitik som förs och vilka attityder som finns i samhället i stort, utgör tillsammans mottagandet.
Många av de som flytt har upplevt svåra och traumatiserande händelser i landet de flytt från och under flykten hit. Utifrån den kunskapen är det inte förvånande att barn som flytt utgör en riskgrupp för att drabbas av psykisk ohälsa. En viktig kunskap att ta med från forskningen är dock att mottagandet i det nya landet har avgörande betydelse för barnets psykiska hälsa.
Forskning visar att två av de viktigaste skyddsfaktorerna för att människor som genomgått en kris ska kunna återhämta sig är det sociala stödet och ett tryggt och stabilt nätverk. En viktig del av mottagandet är därför att föräldrar ges stöd, både i sitt mående och i sin föräldraroll. En annan viktig del är att barn och familjer ges möjlighet att bygga upp nya sociala nätverk. Här är förskolan och skolan viktiga arenor, där barnen kan få nya vänner och kontakter.
- Många barn kommer till Sverige genom flykt och deras upplevelser skiljer sig åt, därför ser också behoven olika ut. För Bris berättar barn och föräldrar om brister och utmaningar i mottagandet. Många tvingas flytta runt, har dålig ekonomi och lever i stor osäkerhet rörande frågan om de ska få stanna i Sverige eller inte, säger BRIS Generalsekreterare Magnus Jägerskog.
BRIS rapport visar på mottagandets betydelse för barn som flytt samt hur vi kan bygga ett mottagande för att barn som förlorat sitt sammanhang kan bli trygga, inkluderas och skapa sig en bra framtid.
Läs rapporten här.
|
|
|
Om mötesplatsen
Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ska bidra till att utveckla Gävleborg på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens konferenser, workshops, webbinarium etc. syftar till att: öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor och hur de hänger ihop; bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom länet; identifiera behov, utmaningar och möjligheter inom social hållbarhet. Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet och genom detta nyhetsbrev.
Mötesplatsen är en samverkan mellan Region Gävleborg, Rädda Barnen, RF-SISU Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg och Högskolan i Gävle.
GDPRHär kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens aktiviteter. Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan.
Har du en kollega som också vill ha nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
Vill du bidra till nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
|
|
|
|
|
|
