Regionala lägesbilder över barn och ungas uppväxtvillkor

Länsstyrelsen Gävleborg har tagit fram regionala lägesbilder av barns och ungas uppväxtvillkor. Detta mot bakgrund av Länsstyrelsen Gävleborgs arbete med samlat regionalt stöd för arbete med jämlik hälsa, där Länsstyrelsens huvudfokus ligger på insatser riktande till barn och unga (0-18 år).

Lägesbilderna syftar till att ge ett underlag för diskussion kopplat till inriktning och prioritering av Länsstyrelsens och kommunernas arbete med det främjande och förbyggande arbete som berör barn, unga och deras föräldrar.

Läs hela artikeln här.

Ny metod för idrotts-föreningar: Bra för barn med NPF - bättre för alla

Genom att göra verksamheten i föreningen tydligare, mer konsekvent och förutsägbar så underlättar det för barn med NPF-diagnoser, som exempelvis ADHD och autism, att delta på träningen. På köpet får man en verksamhet som är bättre för alla. Så fungerar metoden som RF-SISU Gävleborg utvecklat tillsammans med ”NPF-folkbildaren” Måns Lööf.

Metoden handlar om att anpassa verksamheten till den målgrupp som har det kanske allra största behovet av tydlighet, struktur och förutsägbarhet, nämligen barn och unga med neuro-psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Genom att ha NPF-anpassning som modell får föreningen en bättre verksamhet för alla.

Läs hela artikeln här.

Nya instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa, utbildade i länet

Under september utbildades en ny grupp instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. Deltagarna kommer från länets kommuner samt från civilsamhället och kommer att komplettera det fyrtiotal instruktörer som redan finns i Gävleborg.

Första hjälpen till psykisk hälsa är en utbildning som liknar Första hjälpen i hjärt- och lungräddning (HLR) men för den psykiska hälsan. Metoden kommer från Australien och kallas ibland även i Sverige för MHFA (Mental Health First Aid) och är en vetenskaplig metod som Karolinska institutet i Sverige utbildar i. Syftet med utbildningen är att instruktörerna ska lära sig hur och sedan i sin tur utbilda andra anställda i länets kommuner. Kostnaden för utbildningen betalas av statsbidrag för psykisk hälsa.

Läs hela artikeln här.

Ny rapport från Rädda Barnen: Brott mot barn

Rädda Barnen har för åttonde gången granskat polis och åklagares handläggningstider för allvarliga brott mot barn. Årets rapport behandlar tiden 2018-2022 och såväl handläggningstider som hur stor andel av utredningarna som går vidare till åtal.

Läs hela artikeln här.

LOK-kartan hjälper oss lägga rörelsepusslet

När det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) varje år fördelas till idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet, samlar man även in statistik för att se hur föreningsidrottandet är fördelat mellan olika stadsdelar och områden. Kartan ger viktiga signaler i arbetet med att främja fysisk aktivitet på ett likvärdigt sätt bland barn och unga.

Varje år erhåller cirka 10 000 idrottsföreningar LOK-stöd för sin barn- och ungdomsverksamhet. Omkring en miljon barn och ungdomar i åldrarna 7-25 år omfattas. Via Riksidrottsförbundets webbplats kan du ta del av statistik om barn och ungdomars deltagande i föreningsidrottens verksamhet utifrån var i landet de bor.

Arbetet är viktigt för att öka kunskapen om geografiska skillnader i landet. Kartan kommer i en ny version under senhösten/vintern och kommer att uppdateras årligen. De siffror som hittills finns tillgängliga avser 2021.

Läs hela artikeln här.

Strategiskt arbete för barn och unga i Ljusdal

För att nå sina prioriterade mål arbetar Ljusdals kommun i analysgrupper, med deltagare från alla förvaltningar och de kommunala bolagen. Ett av dessa mål gäller kommunens barn och unga.

Ett av de mål Ljusdals kommun fokuserar extra mycket på i Agenda 2030 är ”God utbildning för alla”. När kommunen 2022 definierade prioriterade uppdrag inom målet (lokalisering) så antogs alla barn ska lyckas i skolan med bred politisk majoritet.

När detta uppdrag formulerades skapades särskilda analysgrupper för att systematiskt och strukturerat kunna analysera, fokusera, dra slutsatser och hitta åtgärder. Analysgrupperna är förvaltnings-överskridande och omfattar även de kommunala bolagen. I analysarbetet följs Sveriges Regioners och Kommuners modell för planering, uppföljning och åtgärder, den så kallade styrsnurran. Även Rådet för främjandet av kommunala analyser (RKA) har varit inblandade och stöttat genom processen. Genom databasen Kolada tillhandahåller de också den information som behövs för uppföljning och analys av olika verksamheter.

Läs hela artikeln här.

Vi kraftsamlar för att stärka kunskapen kring barns rättigheter genom att bjuda in till en nationell Barnrättsdag på temat Barns (o)lika tillgång till rättigheter samt en regional Barnrättsdag för Gävleborg på temat Alla barns rätt till lika rättigheter.

Målgrupp för båda dagarna är chefer, politiker och tjänstepersoner inom verksamheter som på olika sätt berörs av Barnkonventionen. Vi kan erbjuda spännande dagar med inspel från bland andra Barnombudsmannen Rädda Barnen, Unicef, Myndigheten för delaktighet och Länsstyrelsen Gävleborg.

Den nationella Barnrättsdagen arrangeras av länsstyrelsernas uppdrag för barnets rättigheter tillsammans med Barn-ombudsmannen. Den regionala Barnrättsdagen arrangeras av Rädda Barnen tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg.

Varmt välkommen digitalt den 7 november och på Elite Grand Hotel Gävle den 8 november.

Läs mer om dagarna här:

Barns (o)lika tillgång till rättigheter - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, Länsstyrelsena

Barnrättsdag Gävleborg 2023, Länsstyrelsen Gävleborg

Goda livsvillkor är avgörande för ungas förutsättningar till att bland annat få makt och inflytande över samhällsutvecklingen och sin egen framtid.

Nu visar 2022 års kartläggning av barn- och ungas livsvillkor att majoriteten (82-86 procent) av länets unga är nöjda med sitt liv som helhet och en lika hög andel ser positivt på framtiden. Samtidigt visar resultatet på skillnader mellan olika grupper när det kommer till frågor om fritid, hälsa och trygghet. Totalt har cirka 3500 unga i årskurs 8 och årskurs 2 vid gymnasiet i åtta av länets kommuner, samt ett urval av gruppen unga vuxna (19-25 år) besvarat enkäten Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Resultatet ger en övergripande bild av läget i länet, förändring över tid och kan visa på skillnader eller likheter mellan kommunerna.

Läs mer och ta del av resultatet, Region Gävleborg

Närmiljön är en av de viktigaste miljöerna människor vistas i, där mycket av det vardagliga livet utspelar sig. Särskilt för barn. Den byggda miljön har betydelse för barns identitet och självbild och därför en viktig del av barn och ungas uppväxtvillkor.
En central del av en socialt hållbar samhällsplanering är att utforma och designa platser. Det påverkar människors trivsel, hälsa och livskvalitet, men även sådan som bostadspriser och platsens rykte.

En plats som formats med omsorg utifrån människors behov, med välplanerade ytor för lek och umgänge och där tillgången till bra grönytor är god skapar goda livsmiljöer för barn och unga.

Boverkets nya vägledning för att tillämpa barnkonventionen i fysisk planering och stadsutveckling, är ett kunskapsunderlag för alla som arbetar med att utveckla trygga, trivsamma och hälsosamma samhällen. Vägledningen kopplar samman plan- och bygglagen (PBL) och FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och ger stöd för hur dessa lagar kan tolkas och samverka för att skapa jämlika livsmiljöer för barn och unga.

Läs mer på Bolagsverkets webbplats
Illustration: Annika Carlsson, Boverket

Under höstterminen 2023 startar Rädda Barnen i samarbete med Gävle kommun upp nya den nya aktiviteten killgrupp Andersberg. Gruppträffarna vänder sig till killar i åldern 9-15 år och leds av personal från Rädda Barnen i samarbete med kommunens satsning Shanazi hjältar.

Syftet är att stärka deltagarnas egenmakt, kunskap om sina rättigheter, möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid samt mod att våga ingå i nya sammanhang och miljöer. Träffarna utgår från barns rätt till delaktighet och formas därför av deltagarna själva.

En viktig utgångspunkt för träffarna är att alltid verka för att ha en nära kontakt med föräldrar för att öka barns möjligheter och tillgång till en meningsfull fritid. Träffarna har sin utgångspunkt i Barnkonventionen med särskilt fokus på artiklarna 2 (icke-diskriminering), 3 (barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn), 6 (rätt till liv och utveckling), 12 (rätt att uttrycka sin mening), 27 (skälig levnadsstandard) och 31 (rätt till vila och fritid).

Förskola och skola är viktiga arenor för förebyggande arbete och tidiga insatser. För att underlätta för personal inom skolan att kunna integrera förebyggande arbete med det ordinarie uppdraget har Länsledning Välfärd tagit fram ett stödpaket med tips, råd och stöd att använda fritt.

Behovet av stöd med att integrera förebyggande arbete i det ordinarie uppdraget har framkommit genom intervjuer med pedagoger och rektorer i Gävleborg, från förskola till gymnasium, och kopplas till gällande läroplan. Stödpaketet är i pdf-format och kan fritt skrivas ut och spridas.

Läs materialet Att främja psykisk hälsa i skolan och förebygga suicid, Region Gävleborg

Läs mer om Region Gävleborgs arbete med suicidprevention

En god hälsa, både fysiskt och psykiskt, är en förutsättning för att uppnå det ungdomspolitiska målet om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor. För att skapa bättre förutsättningar för alla unga är det viktigt att lyssna in hur de själva resonerar kring psykisk hälsa, vad välmående betyder för dem och vad de behöver i livet för att må bra.

På regeringens uppdrag har MUCF tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram en kartläggning om ungas psykiska hälsa och ohälsa. Kartläggningen lyfter ungas egna erfarenheter av hälsa och ohälsa utifrån deltagande i fokusgrupper, intervjuer och ungas egna berättelser. Bilden kompletteras med tillgänglig statistik.

De unga lyfter att den mest framträdande orsaken till psykisk ohälsa är egna och andras krav och förväntningar när det gäller exempelvis skola, framtid, social status och utseende. Många känner sig otillräckliga. Konfliktfyllda relationer och mobbning har också negativ påverkan, liksom att sakna vänner, vara ofrivilligt ensam eller ha trassliga hemförhållanden.

De ungas berättelser synliggör en rad olika behov och utvecklingsområden på en strukturell samhällelig nivå, exempelvis inom skolan, hälso- och sjukvården samt inom fritiden. Dessa kunskaper är viktiga att ta tillvara, speciellt i verksamheter som riktas direkt till barn och unga och som påverkar barn och ungas förutsättningar för en god psykisk hälsa.

Ta del av kartläggningen, MUCF 

Den 19 oktober visas en webbsändning där Victoria Carlsson Wahlgren, MUCF, pratar om kartläggningen. Mer information och anmälan här. 

På ungidag.se går det att hitta nationell statistik på ungas livsvillkor inom arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, inflytande och representation, kultur och fritid samt utbildning. I vissa fall går det att bryta ned på region och kommunnivå.

Läs mer på sidan Ung idag, MUCF

Placerade barn och unga har betydligt fler hälsoproblem än sina jämnåriga. För att de ska få en god och jämlik hälsa behöver socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården samverka. Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt stöd för att underlätta samverkan. Det finns nu tillgängligt på Kunskapsguiden.

Läs mer och ta del av material, Kunskapsguiden