Sent with rule.io
Logo Logo
Flera olika insatser mot depression efter förlossning har effekt – och uppskattas
Det finns fungerande psykologisk och psykosocial behandling av depression efter förlossning, postpartumdepression, enligt en utvärdering från SBU.
 

Rapporten ger stöd för både kognitiv beteendeterapi, KBT, interpersonell psykoterapi, IPT, och stödjande samtal som behandlingsalternativ vid postpartumdepression.
Studier om upplevelser och erfarenheter visar att KBT och stödjande samtal generellt uppskattas av kvinnor med postpartumdepression. För IPT saknas ännu sådana kvalitativa studier.
 
I Sverige kan nyblivna mammor söka hjälp för postpartumdepression på flera sätt, ofta via primärvården eller mödra-barnhälsovården. SBU:s rapport betonar att hänsyn bör tas till patientens önskemål, men konstaterar att tillgången på insatser ser olika ut över landet.
 
Den nya utvärderingen inkluderar inte depression under graviditeten, men SBU har undersökt det i rapporten Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet.
 
Vad gäller behandling med antidepressiva läkemedel vid postpartumdepression kommenterade SBU i våras en internationell systematisk översikt. Den kom fram till att SSRI kan ha viss effekt, men att det fanns en stor osäkerhet kring resultatet samt att det saknas forskning på måttlig eller svår postpartumdepression, vilket är de tillstånd då SSRI vanligtvis används.
Läs mer i rapporten: Antidepressiva läkemedel som behandling vid depression efter förlossningen (postpartumdepression)
 
Fakta om postpartumdepression:
I Sverige, och i världen i stort, drabbas ungefär 13 procent av kvinnorna av depressionssymtom under de första månaderna efter förlossningen. I den svenska vården erbjuds ofta personcentrerade stödjande samtal i ett första steg, vid behov även psykologiska behandlingar och läkemedel. I Socialstyrelsens behandlingsriktlinjer rekommenderas i första hand KBT och IPT som psykologiska behandlingar vid lindrig till medelsvår egentlig depression.

Så får långtidssjukskrivna hjälp tillbaka till arbetet
Flera typer av insatser inom hälso- och sjukvården kan ge långtidssjukskrivna stöd i att komma tillbaka till jobbet, enligt ny SBU-rapport. Och det handlar till stor del om insatser och metoder som används i svensk vård idag.
 

Vilka insatser fungerar för att hjälpa personer som är, eller riskerar att bli, sjukskrivna under lång tid? På regeringens uppdrag har SBU undersökt just detta i en utvärdering.

Det finns mycket forskning inom området, främst från Nederländerna, Norge, Sverige och Danmark, men det är många olika typer av insatser som undersökts vilket gör det svårt att väga samman resultaten. Trots det kan SBU presentera en rad slutsatser:

För återgång i arbete på kort sikt (upp till 12 månader) finner SBU en möjlig positiv effekt för
  • unimodala insatser (med en enskild behandling)
  • multimodala insatser (med flera olika behandlingar, till exempel via ett team eller rehabiliteringsprogram)
  • insatser som innefattar arbetsplatskontakt eller stöd av koordinator
Resultaten gäller för personer sjukskrivna på grund av psykisk eller muskuloskeletal sjukdom. Det här är den första större rapport på svenska som undersökt effekter av vårdens insatser till långtidssjukskrivna.
 
Det är inte möjligt att dra slutsatser om olika insatsers kostnadseffektivitet utifrån rapportens resultat. En hälsoekonomisk analys visar dock att det räcker med en förhållandevis liten effekt på arbetsåtergång för att en insats ska vara kostnadsbesparande för samhället.
 
Bakgrund
I Sverige är de vanligaste diagnoserna vid långvarig sjukskrivning
- stressrelaterade tillstånd, ångest och depression
- olika rygg-, skulder- och smärttillstånd
SBU:s rapport har grupperat dessa som psykiska respektive muskuloskeletala sjukdomar.
 



SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Webbplats: www.sbu.seTelefon: 08-412 32 00E-post: registrator@sbu.se
Om du inte kan läsa nyhetsbrevet i ditt e-postprogram, läs det på webben
Nyhetsbrevet är skickat till [Subscriber:email]
Klicka här för att avregistrera dig