Extremt graviditetsillamående, forskningsbehov om bäckensmärta och kejsarsnitt

Sent with rule.io

Sparsamt med forskning på tillgängliga behandlingar trots att extremt illamående drabbar ungefär en av hundra gravida

I en ny rapport har SBU utvärderat metoder för att behandla gravida med extremt graviditetsillamående – hyperemesis. Tillståndet är plågsamt för den drabbade kvinnan, och medför ofta att hon behöver sjukhusvård med vätsketillförsel och annan behandling i början av sin graviditet.

Utifrån dagens forskningsunderlag på patienter med hyperemesis går det inte att bedöma effekten av läkemedelsbehandling, säger SBU. Den behandling som används i Sverige idag är i stort sett samma som vid andra former av svårt illamående. Eftersom orsaken till hyperemesis är okänd är behandlingen främst symtomlindrande, men syftar också till att förhindra komplikationer. Mer forskning på just patienter med hyperemesis är önskvärd.

SBU fann ett begränsat vetenskapligt stöd för att akupressur, som tillägg till standardbehandling, möjligen har positiva effekter på illamående och kräkningar. I Sverige används akupressur vid hyperemesis i varierande grad.

Fakta om hyperemesis

Upp till 85 procent av alla gravida kvinnor mår illa och kräks under första hälften av graviditeten. I Sverige drabbas cirka 4 000 kvinnor om året av den allvarligaste formen – hyperemesis gravidarum.

Det är vanligt att kvinnor med hyperemesis är sjukskrivna, drygt 3 300 kvinnor var sjukskrivna längre än 60 dagar under 2021. Tillståndet kan leda till att fostret får en låg födelsevikt i relation till graviditetslängden eller att det föds för tidigt.

Bäckensmärta vid graviditet – SBU presenterar en tio-i-topplista över vad patienter och vårdpersonal önskar mest forskning om

Nu har vårdpersonal och kvinnor med erfarenhet av bäckensmärta tagit fram de mest angelägna forskningsfrågorna, ett prioriteringsarbete som gjorts via enkäter och en workshop.

Den forskningsfråga som prioriterades allra högst handlar om att utvärdera effekten av ett sammanhållet standardiserat vårdförlopp där olika professioner samarbetar för att behandla och rehabilitera kvinnor med graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Även samhällsekonomiska effekter, kunskapshöjande insatser till vårdpersonal, effekter av förebyggande åtgärder och behandlingsmetoder, uppföljning efter förlossning, attityder i samhället samt livskvalitet för kvinnan och hennes familj ingår i de tio högst prioriterade frågorna.

Graviditetsrelaterad bäckensmärta (även kallad foglossning) drabbar upp till hälften av alla gravida någon gång under graviditeten. För cirka tio procent kvarstår komplikationerna många år efter förlossningen. Inom området finns många kunskapsluckor.

Rapporten riktar sig främst till vårdens beslutsfattare, forskare och forskningsfinansiärer men är även intressant för vårdgivare och patienter.

Läs mer om projektet och hela tio-i-topp-listan: Graviditetsrelaterad bäckensmärta – prioritering av forskningsfrågor

Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Kejsarsnitt: Kunskaps- och utvecklingsbehov som patienter och vårdpersonal vill prioritera

Vilka kunskaps- och utvecklingsbehov är viktigast att jobba vidare med för att förbättra vården som ges före, under och efter kejsarsnitt?

SBU har sammanställt vad personer med egen erfarenhet – patienter, anhöriga och vårdpersonal – vill prioritera att lyfta fram.

Flera av de kunskaps- och utvecklingsbehov som deltagarna lyfter fram handlar om verksamhetsutveckling av olika slag och behov av att hanteringen av kejsarsnitt görs mer lika över landet. Det kan också behövas sammanställning och implementering av befintlig kunskap, kompetensutveckling av vårdpersonal samt behov av ny forskning.

Ett av de behov som lyfts fram som allra mest angelägna handlar om att vården måste få ökad kunskap om komplikationer och andra effekter av kejsarsnitt, jämfört med vaginal förlossning. Man efterlyser också bättre information och bemötande till gravida vid hantering av kejsarsnitt samt en utvärdering av hur långt kvinnans rätt till delaktighet i beslut om eventuellt kejsarsnitt ska sträcka sig.

Det är vårdpersonal och personer med egen erfarenhet av kejsarsnitt som valt ut de mest angelägna kunskaps- och utvecklingsbehoven till en topp-tio-lista. Projektet har bestått av en inventering via bland annat enkäter och en efterföljande prioritering under särskilda workshops.

I Sverige sker ungefär 115 000 förlossningar årligen. Under de senaste femton åren har ungefär 18 procent utgjorts av kejsarsnitt.

Läs mer om projektet och hela tio-i-topp-listan: Behov av kunskap och utveckling inom området kejsarsnitt

Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Läs mer om kejsarsnitt i en nyligen publicerad SBU-rapport om kejsarsnitt som utvärderat för- och nackdelar vid kejsarsnitt på kvinnans önskemål.

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Webbplats: www.sbu.se • Telefon: 08-412 32 00 • E-post: registrator@sbu.se

Om du inte kan läsa nyhetsbrevet i ditt e-postprogram, läs det på webben
Nyhetsbrevet är skickat till [Subscriber:email]
Klicka här för att avregistrera dig