Både föräldrar och syskon behöver mötas av förståelse och stöd när barn föds döda. För att omhändertagandet ska fungera är det viktigt att vårdpersonalen ges förutsättningar för att kunna erbjuda ett gott stöd, skriver SBU.

Forskningen visar på några faktorer som är särskilt viktiga för att bemötandet och stödet ska upplevas som fungerande. Personifieringen är central. Den innebär att föräldrarna bekräftas som sörjande föräldrar och får stöd att skapa minnen och knyta an till barnet. Här är ett respektfullt bemötande av alla berörda en förutsättning. Vårdpersonalen bör också få tid att bearbeta sina upplevelser och inte behöva dela sin uppmärksamhet mellan liv och död. Stigmatiseringen är det tysta utanförskapet som skulle behöva brytas genom samtal och förståelse, det hjälper familjen. Brister i bemötande och omhändertagande vid dödfödsel kan ge långtgående negativa konsekvenser.

SBU har även tittat på vilka konkreta stödinsatser som ger bäst effekt och hjälp när barn föds döda. Men där finns helt enkelt inte tillräckligt med välgjorda och likartade studier för att de sammanvägda resultaten ska vara tillförlitliga.

Bemötande och stöd vid dödfödsel ser idag olika ut över landet. SBU har under arbetet med denna forskningsöversikt även bidragit till det nationella kunskapsstödet vid intrauterin fosterdöd som Socialstyrelsen nyligen har gett ut.

I Sverige föds omkring 350 barn döda varje år. De flesta av barnen dör i senare delen av graviditeten och cirka 40 procent av barnen dör efter graviditetsvecka 37+0, det vill säga i fullgången graviditet.

Bemötande och stöd när barn föds döda – en systematisk översikt