Sent with rule.io
Regional mötesplats för social hållbarhet - Region Gävleborg
Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben
Nyhetsbrev 3, 2022
Regional mötesplats för social hållbarhet
Tema: Förutsättningar för samverkan
Under mötesplatsens konferens i juni samtalade deltagarna om vad som är viktigt att fokusera på för ett socialt hållbart Gävleborg: för respektive organisation; gemensamt med andra organisationer; och vad vår gemensamma Mötesplats därför bör fokusera på framöver.

Genom samtalen under dagen och genom uppföljningen av dagen stod det klart att skapa förutsättningar för samverkan stod ut som ett viktigt tema: det prioriteras både av organisationer var och en för sig, men också i vad en önskar skapa gemensamt och vad Mötesplatsen kan bidra med. Temat för detta nyhetsbrev är därför just Förutsättningar för samverkan. 

Genom artiklarna nedan önskar vi bidra med inspiration, goda exempel och verktyg för er läsare, aktörer i Gävleborgs län, som vill utveckla/skapa/stärka samverkan för att i förlängningen stärka social hållbarhet i Gävleborgs län.
Modell för samverkan mellan offentliga aktörer och civilsamhällets aktörer har tagits fram av MUCF
MUCF har utvecklat en modell för att underlätta för offentliga aktörers och civilsamhällets aktörers samverkan. Genom Samverkansmodellen kan offentliga aktörer tillsammans med samverkanspartners få stöd i hur att utveckla en hållbar samverkan.

– Samverkansmodellen kan användas i små och stora processer, i sin helhet eller genom att välja ut de delar som ni känner att ni behöver utveckla er inom, berättar Elisabet Johansson utvecklingsledare vid MUCF, och fortsätter:
– Kanske är det vissa delar av era samverkansprocesser som ni känner är extra svåra, då kan ni gå in i Samverkansmodellen och ta stöd. Tanken är att offentliga aktörer och civilsamhällesaktörer använder den tillsammans. Men den går också att använda av en enskild organisation eller person för kompetensutveckling.
 
Det är frågorna som återfinns i varje del av modellen som är det centrala, menar Elisabet Johansson. Genom att arbeta med dessa frågor kan samverkansprocessen utvecklas.


I Örebro län pågår ett samverkansprojekt mellan nio parter: region, kommuner och civilsmahälles aktörer (läs mer om projektet CROSS längre ner i nyhetsbrevet). Johanna Ek är projektledare för arbetet och beskriver hur hon använder Samverkansmodellen från MUCF i sitt arbete:
– CROSS sex delprojekt är väldigt olika och har väldigt olika förutsättningar. Samverkansmodellen ger mig ledning att möta delprojekten där de är. Jag använder Samverkansmodellen i mitt arbete med delprojektledarna som ett verktyg för att stämma av att utvecklingsprocesserna går som de ska. Med Samverkansmodellen som stöd kan jag särskilt peka på de frågor som jag upplever att de behöver fokusera på, just nu.
 
Elisabet Johanssons råd till aktörer som vill starta en samverkan är att lägga en god grund och lära känna de parter en vill samverka med:
– Skapa en gemensam bild av vad det är ni ska göra och utveckla planen tillsammans. Det är viktigt att vara tydlig mot varandra, fördela roller och diskutera vilka förutsättningar som finns, säger Elisabet Johansson och  
Johanna Ek fyller på:
– Jag tänker att Samverkansmodellen är något man kan ha stor användning av när man formar sitt samarbete. Något att hålla i handen. Så att de som vill jobba med samverkan inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Min upplevelse är att många tror att de kan samverkan. Men det är något man skapar tillsammans kontinuerligt och som bygger på relationer. Man är mer eller mindre bra på att skapa förutsättningar. Precis som i alla relationer. Så modellen är bra för att också gå tillbaka och repetera, kolla av att man har saker på plats.

Både Elisabet Johansson och Johanna Ek tycker att det är en fördel med MUCF:s samverkansmodell är att en kan använda den på det sätt man behöver: att det finns något för alla, oavett var i samverkansprocessen en befinner sig. Den går att använda som en checklista, den går att använda som ett underlag för samtal, den går att använda i valda delar, för att kolla var ni hamnat snett när något inte funkar, eller den går att följa från A till Ö.

Samverkansmodellen kan laddas ner som en klickbar pdf på MUCFS:s hemsida. Där finns också ett antal kompletterande material så som mallar för Processdagbok och Tidplan.
Samverkan förflyttar positionerna för paraidrotten i Gävleborg
Under flera år har Parasport Gävleborg, Gävleborgs Innebandyförbund och RF-SISU Gävleborg samverkat för att nå målet Idrott för alla. Steg för steg har föreningsutveckling, mötesplatser och en helt ny ledarutbildning vuxit fram, och på vägen har kommuner och andra aktörer involverats.

I september 2022 nåddes en milstolpe då elinnebandyturneringen World Cup Volt Hockey arrangerades i Gävle med lag från 6 nationer. I samband med turneringen bjöd förbunden och RF-SISU Gävleborg in nyckelpersoner till en nystartad mötesplats för att sätta frågor om folkhälsa, idrott och tillgänglighet på agendan på allvar.

– Jag upplever att vi i Gävleborg ligger i framkant med det arbete vi hittills gjort, men mycket återstår. Paraidrotten tappat enormt under pandemin. Vi behöver gemensamt hitta vägar att få målgruppen tillbaka i rörelse, säger Elin Walfridsson, Parasport Gävleborg.

– World Cup Volt Hockey ger oss verkligen ett tillfälle att samverka på många plan – arenor, bemötande, transporter, boende. Det är ett pilotarbete och blir ett gemensamt lärande under resans gång, säger Linus Nielsen, Gävleborgs Innebandyförbund.

– Ska man skapa förändringar på riktigt för personer med funktionsnedsättning så behöver man tänka över gränserna och jobba tillsammans, säger Ann-Gerd Bergdahl, distriktsidrottschef RF-SISU Gävleborg. Med den mötesplats vi nu startar, skapar vi rum för samtal om hur Gävleborg kan samla kraft för en hållbar framtid och ge jämlika förutsättningar för en aktiv fritid för alla.

Läs mer om Världens bästa mötesplats för folkhälsa, idrott och tillgänglighet.
    Pilotprojekt skapar modell för ökad samverkan i Sandviken 
    I stadsdelen Nya Bruket i Sandviken har ett samverkansprojekt för att öka social inkludering pågått de två senaste åren.

    Nya Bruket är ett område med stora utmaningar, så som: lägre sysselsättning, fler med försörjningsstöd, lägre utbildningsnivå och lägre valdeltagande. Därför startades samverkansprojekt för ökad social inkludering i Nya Bruket. Samverkansprojektet är en pilot för att utveckla en struktur för samverkan mellan civilsamhälle och Sandvikens kommun. Denna pilot ska sedan ligga till grund för ett kommunövergripande koncept för att föreningar, förvaltningar och myndigheter ska kunna samverka på ett systematiskt och strukturerat sätt, med målet att öka inkludering, minska samhällsekonomiska kostnader och vitalisera föreningslivet.
     
    – För att skapa stor delaktighet var det viktigt för oss att de olika ingående aktörernas egna syften skulle identifieras och beaktas. För att arbetet skulle vara värdeskapande för såväl medborgare, föreningar som ingående myndigheter. För oss var inte samsyn något vi strävade efter, vi fokuserade på att integrera olika perspektiv och skapa verksamhet därefter, berättar Emmelie Berggren utredare vid Sandvikens kommun.  
     
    Under arbetet har lärdomar om såväl svårigheter som framgångsfaktorer dragits. Stefan Sjöberg, Universitetslektor vid Högskolan i Gävle (HIG) har varit följeforskare till arbetet. Stefan menar att ett fungerande samhällsarbete behöver utgå från där människorna lever sina liv: på en lokalt baserad områdesnivå. Alltså precis som den grund som byggts upp på Nya Bruket.

    En framtida utmaning är enligt Stefan att nå ut till boende på Nya Bruket. Forskning visar att framgångsrikt samhällsarbete förutsätter att boende är aktivt delaktiga i identifiering, planering och genomförande av verksamhet och aktiviteter. En bra inspirationskälla kan enligt Stefan vara de s.k. stadsdelsnätverk eller områdesgrupper som finns i Gävle.

    Emmelie Berggren fyller på med sina lärdomar:
    – Som kommun är vi vana att arbeta i vår linjeorganisation, där vi vet vem som bestämmer och vad vi kan påverka. En utmaning för oss var att hantera osäkerheten och att leda när vi inte hade målbilden klar för oss. Målbilden skulle vi arbeta fram tillsammans. Viktiga perspektiv och insikter som ledde oss framåt var insikten om att komplexa problem har inte några enkla lösningar och att lita till processen.
     
    Pilotprojektet på Nya Bruket är nu integrerat i Sandvikens ordinarie arbete, i den kommunövergripande satsningen: Communities that care (CTC), eller SPIRA som är den lokala benämningen på arbetet i Sandviken. Men det har också gett flera egna resultat som lever vidare:

    – Det finns många resultat från projektet som förtjänar att stå i rampljuset, säger Emmelie Berggren.
    – En verksamhet som jag verkligen vill lyfta är den nya öppna förskolan i Nya Bruket som skapats genom projektet i samverkan mellan förskola, öppna förskola, socialtjänst, litteraturhuset Trampolin, Biblioteket och civilsamhället. Den har blivit en ny mötesplats för alla barn 0-5 år och deras föräldrar/vårdnadshavare. 
    – Att IOGT-NTO huset i hjärtat av området har vuxit fram som ett s.k. områdescenter och kan fungera som mötesplats och drivande nav för områdesutvecklingen är också viktigt, säger Stefan Sjöberg.
    Samverkan ger bättre vård för gravida kvinnor med psykisk ohälsa
    För fyra år sedan tog förlossningsvården i Hudiksvall initiativ till att förbättra vården för gravida kvinnor med psykisk ohälsa.
     
    Förlossningen hade identifierat att antalet kvinnor med psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom hade ökat och att en kompetens-förstärkning var nödvändig. Samtidigt hade Psykiatrin erfarenhet av att för sent få vetskap om patienters graviditet och hade därför svårt att anpassa vård och behandling.

    – Det blev väldigt tydligt att vi måste samverka med varandra och att vårt gemensamma fokus är kvinnan som genomgår en graviditet, berättar Åsa Celander, vårdenhetschef på förlossningsavdelningen i Hudiksvall
     
    Att båda verksamheterna såg behovet av ökad samverkan för att de gemensamma patienterna inte ska falla mellan stolarna är en framgångsfaktor för det lyckade arbetet, beskriver Åsa Celander och Linda Reit, vårdenhetschef på psykiatriska mottagningen i Hudiksvall. Engagerade medarbetare samt chefer, korta och enkla kontaktvägar samt avsatt tid för det gemensamma arbetet är andra framgångsfaktorer som de beskriver. De råder andra verksamheter som ser att de skulle behöva samverka mer med andra, men som ännu inte tagit det steget att våga börja i det lilla och inte göra det så märkvärdigt:

    – Vi började vårt projekt med att vuxenpsykiatrin bjöds in till förlossningen för att undervisa i grundläggande kunskaper i psykisk ohälsa. Därefter fick varje medarbetare en arbetsdag (8 timmar) till att läsa en bok om att bemöta personer med psykisk ohälsa, berättar Åsa Celander.
     
    Därifrån växte arbetet. De båda verksamheterna satte samman en arbetsgrupp som gemensamt tog fram ett förslag till rutin för hur samverkan skulle kunna se ut och de började ha regelbundna samverkansmöten mellan verksamheterna. Det stod tidigt klart att de gemensamma mötena breddade kunskaperna hos de olika professionerna och resulterade i en bättre anpassad vård för kvinnorna. Idag är samverkansmötena ett naturligt inslag i arbetet med att ge en god vård till patientgruppen.

    – Schemalagda regelbundna möten har varit en förutsättning för att få till samverkansarbetet. Vi har med tiden också skapat ett system för att underlätta bokningar och administration. Även det är en förutsättning för det ska fungera, berättar Linda Reit.
     
    Båda vårdenhetscheferna är mycket nöjda med den samverkan som de haft i snart fyra år, och som de nu önskar sprida till hela länet.

    – Patienterna uppskattar att bli hörda och att vi anpassar vården efter deras behov. Samtidigt har våra medarbetare fått ett forum att vända sig till vid frågor om graviditet vid svår psykisk ohälsa. Jag uppfattar ett stort engagemang från medarbetarna när det gäller detta, berättar Linda Reit.
    Lärdomar från Örebro län om framgångsfaktorer för att hitta nya hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva arbetssätt
    - tillsammans
    I Örebro län arbetar kommun, närsjukvård och civilsamhälle med att hitta en samverkansstruktur för att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt - tillsammans.
     
    – Vi tror att vi tillsammans kan hitta nya arbetssätt för att kunna möta problem eller behov hos invånarna som var och en av aktörerna inte kan hantera själva och som skulle kunna bidra till att människor får det bättre, berättar Johanna Ek vid Region Örebro län som är projektledare för arbetet.
     
    I praktiken handlar projektet Civilsamhälle och regionens offentliga aktörer i samverkan kring samhällsutmaningar (CROSS) om att skapa mötesformer för en ny form av samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle som inte finns idag.  
    – Den viktigaste utgångspunkten i CROSS är att vi lägger problemet på bordet: att vi samlas runt det som vi inte kan hantera själva. Det vi vill ska hända där runt bordet är en form av idégenerering: vi vill att det ska komma upp idéer som inte hade kommit upp annars. Och vi vill att de idéerna ska testas, säger Johanna Ek.
     
    Johanna Ek menar att samlas, att mötas, är en förutsättning för att samtala - och att samtal i sin tur är en nyckel till att få fram nya idéer och nya arbetssätt, och en framgångsfaktor för samverkan:
    – Vi behöver lära känna varandra och våra olika verksamheter. Vi behöver skapa relationer för att känna förtroende och tillit. Vi behöver ta oss tid för samtal för att skapa samsyn. Det är då det händer. Om vi tar samverkanstrappan som utgångspunkt så tenderar vi att fokusera på de översta stegen, samarbete och samverkan, men vi glömmer den tid vi behöver investera i samtal för att skapa en samsyn.
     
    När Johanna Ek tillfrågas om vilka lärdomar de dragit under arbetet, som de inte förutsåg innan, är det tre punkter som hon lyfter fram:
    • Hur viktiga relationer, förtroende och tillit är i arbetet!
    • Att det krävs mer av offentlig sektor än vad man var medveten om eller beredd på när man gick in i utvecklingsarbetet. Offentlig sektor behöver titta på sina egna arbetssätt och sin egen organisation och göra oss själva redo att samtala med andra: det behöver helt enkelt skapas organisatoriska förutsättningar för att offentlig sektor ska kunna samverka med andra. Ett exempel är att det finns utsedda funktioner/personer att vända sig till hos de offentliga aktörerna.
    • Offentliga aktörer och civilsamhällesaktörer drivs av olika logiker som det finns en stor kunskapsbrist kring. Därför är det viktigt att vi klargör roller och förväntningar på varandra så att det blir tydligt vilka krav vi kan ställa på varandra. Det gör vi genom att lära känna varandra. Det är också viktigt att synliggöra civilsamhället och ge erkännande för det civilsamhället gör och bidrar med redan.
    – För att lyckas behöver man göra det här tillsammans: offentliga aktörer och civilsamhället. Civilsamhället har en kraft som bygger på vilja och engagemang. Hur kan vi som offentliga aktörer jobba tillsammans med den kraften för invånarnas skull? Det handlar inte om beställningar utan om relationer och att skapa samarbete tillsammans, avslutar Johanna Ek.

     
    CROSS finansieras av Vinnovaprogrammet Utmaningsdriven innovation.




     
    Stödmaterial för att främja psykisk hälsa i skolan
    Ett stödpaket för förskola och skola har tagits fram som en del i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Stödpaketet syftar till att underlätta för pedagoger att integrera arbete med att förebygga psykisk ohälsa i det ordinarie utbildningsuppdraget. Stödpaketet innehåller tips på evidensbaserade metoder och utbildningsmaterial, är framarbetat av en skolkurator från länet och bygger på intervjuer med lärare, skolchefer och elever.

    Ta del av stödmaterialet här.
    Tidiga samordnade insatser för barn och unga
    Tidiga samordnade insatser är inte en viss metod, utan bygger på att verksamheterna skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst har en gemensam struktur och arbetar tillsammans. Samordning behövs för barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer. Alla ska kunna få hjälp i tid, utifrån sina och familjens behov.

    Läs mer om Tidiga samordnade insatser hos Kunskapsguiden.






    Filmen "Livet är inte så lätt" .
    Människan, mötet och närmiljön - konferens
    Missade du årskonferensen för den nationella mötesplatsen för social hållbarhet?

    Dokumentation går att ta del av på denna länk.


     
    Digital kurs:
    att tolka statistik 
    Vill du använda dig mer av statistik? Vill du analysera och tolka statistik för att använda det i förbättrings- och utvecklingsarbete? SKR och RKA ger en digital kurs i november. 

    Läs mer och anmäl dig på denna länk.     

     
    Sök statsbidrag för våldsförebyggande arbete
    Projekt- och verksamhetsbidrag för våldsförebyggande arbete går snart att söka från Jämställdhetsmyndigheten. Läs mer här.
    Sök EU-medel till projekt inom miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet
    EU-programmet Central Baltic vänder sig till aktörer i Gävleborgs län som vill driva projekt mot miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet i samarbete med aktörer längs den svenska, finska (inklusive Åland), estniska och lettiska östersjökusten.
     
    Projekt inom programmet spänner från företagsutveckling till kompetensförsörjning och insatser för att förbättra offentlig service.
     
    För att veta mer om vilka projekt som kan vara aktuella och hur du kan gå tillväga kontakta Thomas Högman, Processledare vid Region Gävleborg. Läs mer här.

    Läs mer om Region Gävleborgs stöd till finansiering här.
    Webbkonferens, 28 oktober: Framtidstro för barn och unga
    Nätverket för barn- och familjeforskning i Göteborg presenterar aktuell forskning som anknyter till temat. Konferensen riktar sig till dig som arbetar med barn och familjer och som vill hålla dig uppdaterad med den senaste forskningen inom området. Arrangörer: Barn- och familjeforskarnätverket vid Göteborgs universitet, i samarbete med Länsstyrelsen, Göteborgs Stad, FoUiVäst/Göteborgs Regionen och Västra Götalandsregionen. Program och anmälan finns på denna länk.
    Om mötesplatsen
    Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ska bidra till att utveckla Gävleborg på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens konferenser, workshops, webbinarium etc. syftar till att: öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor och hur de hänger ihop; bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom länet; identifiera behov, utmaningar och möjligheter inom social hållbarhet. Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet och genom detta nyhetsbrev. Har ni något ni vill dela med er av? Hör av er via kontaktuppgifter på länken ovan!
     
    GDPR
    Här kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens aktiviteter. Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan.

    Har du en kollega som också vill ha nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
     
    Region Gävleborg | Regional utveckling | Gävle | rg@regiongavleborg.se