Sent with rule.io
Regional mötesplats för social hållbarhet - Region Gävleborg
Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben
Nyhetsbrev 2, 2022
Regional mötesplats för social hållbarhet

Tema: Samverkan
Mötesplatsen visade betydelsen av samverkan, lokal närvaro och långsiktighet
Den 1 juni arrangerade Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Länsstyrelsen i Gävleborg, RF-SISU Gävleborg och Rädda Barnen gemensamt en mötesplats om civilsamhällets betydelse för social hållbarhet. Under dagen varvades föredrag, dialog och workshops på temat hur civilsamhällets aktörer kan bidra till ökad social hållbarhet i Gävleborg. Nu finns allt material från dagen publicerat och arrangerande aktörer fortsätter sin samverkan genom mötesplatsen.
 
Mötesplatsen inleddes med ett fördrag av Stefan Holmgren, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), som satte civilsamhällets insatser i ett historiskt ljus för att sedan lyfta den kraft och de möjligheter som samverkan mellan det offentliga och civilsamhället kan ge i framtidens Gävleborg.
– Civilsamhället är en arena för lösningar på komplexa samhällsutmaningar – civilsamhällets aktörer är bra på att nå grupper i samhället som det offentliga inte når på samma sätt, menade Stefan Holmgren.
 
Samverkan och lokal närvaro återkom som teman också i samtalet mellan representanter från Rädda Barnen, Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle, Region Gävleborg och Delegationen mot segregation (Delmos) om läget i länet – och möjligheter för ett mer socialt hållbart Gävleborg.
 
Idéer/inspiration/förståelse/insikt hur ökad social hållbarhet kan skapas genom lokal närvaro och ökad inkludering gavs genom
  • DOIT fritidsverksamhet i direkt anslutning till skoldagen, för barn i Andersberg, Gävle, Rädda Barnen.
  • Hälsa för alla, som kombinerar fysisk aktivitet med folkbildning för nyanlända kvinnor i Söderhamn och Bollnäs, RF-SISU Gävleborg.
  • Dans för hälsa, en metod för ökad fysiskt och psykiskt välmående, med dansen som verktyg, Kultur Gävleborg.
  • Läs på recept, en metod för att förbättra språkutvecklingen hos barn, Logopedenheten och Kultur Gävleborg, Region Gävleborg. Läs på recept tilldelades samtidigt årets länsfolkhälsopris (läs mer här).
Det var ett stort engagemang hos deltagarna vid mötesplatsen, som både fanns på plats i Gävle och digitalt. Deltagarna beskrev bland annat vilka som var deras organisations framgångsfaktorer, deras organisations viktigaste frågor, samt kring vilka frågor de önskar samverkan med mer andra.
 
- Det finns tydliga teman i deltagarnas svar, säger Emma Mårtensson, strateg vid Region Gävleborg samt samordnare för mötesplatsen, och fortsätter: Att nå fler och öka inkludering är ett tydligt tema. Dels genom att rikta sig till nya målgrupper, men också genom att bredda sina perspektiv och genom att samverka tillsammans med andra: de målgrupper som är svåra för en organisation att nå kan vara lättare för en annan, arbetar vi mer tillsammans kan vi nå fler. Det är också tydligt att lokal närvaro är viktigt för det sociala hållbarhetsarbetet framåt samt att det finns långsiktighet och kontinuitet i arbetet, och inte minst efterfrågas strukturer för samverkan.
 
Mötesplatsens arrangerande aktörer har tagit del av samtliga svar från mötesplatsens deltagare och från de gruppdialoger om hur vi tillsammans kan skapa ett mer socialt hållbart Gävleborg. Utifrån detta ser arrangörerna att de fått bekräftat att mötesplatsen är ett viktigt forum och de kommer därför även fortsättningsvis att gemensamt bjuda in till mötesplats på teman om social hållbarhet, med större träffar minst en gång per år. Arrangerande aktörer tar också med sig resultaten från dagen till sina respektive organisationer: till exempel berättar Ann-Gerd Bergdahl från RF-SISU att det framåt blir viktigt för dem att lyfta social hållbarhet i alla de nätverk och kontakter som de har med idrottsrörelsen och Mali Ahola från Rädda Barnen berättar att de genom mötesplatsen knutit kontakter som de kommer att vidareutveckla för nya samverkansarbeten.
 
Tack alla deltagare för ert stora engagemang! Väl mött igen!
 
Allt presentationsmaterial från dagen samt sammanställningar av deltagarnas svar i enskilda frågor samt i gruppdialoger finns tillgängligt här.


 
Länsstyrelsen har fått ett nytt uppdrag kring folkhälsa
Regeringen har under våren gett Länsstyrelserna i uppdrag att stödja den regionala implementeringen av den nationella folkhälsopolitiken. De resultat som framkommit i två pilotprojekt som pågått under ett par år vid Länsstyrelsen i Stockholms län och Länsstyrelsen i Västerbottens län ska tas till vara på. Uppdraget ska bidra till ett sammanhållet nationellt folkhälsoarbete.

Uppdraget innebär att länsstyrelserna utifrån regionala och lokala förutsättningar och behov ska:
  • utgöra en kompletterande länk mellan nationell, regional och lokal nivå inom stödstrukturen för statligt folkhälsoarbete,
  • stödja implementering av folkhälsopolitiken genom att stärka lokala och regionala förutsättningar för främjande och förebyggande arbete med fokus på goda och jämlika förutsättningar för hälsa genom livet,
  • bidra till en god, jämlik och jämställd folkhälsa i länen genom att stödja utvecklingen av ett kunskapsbaserat lokalt och regionalt folkhälsoarbete,
  • bidra till att samarbete och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer utvecklas på lokal och regional nivå för att främja hälsa, förbygga ohälsa och jämna ut hälsoskillnader,
  • stödja kompetensutveckling och gemensamma tvärsektoriella utbildningsinsatser inom folkhälsoområdet,
  • stödja kommunöverskridande folkhälsoinsatser,
  • genomföra en kartläggning av den regionala och lokala aktörskartan samt behov inom folkhälsoområdet.
- Det är mycket bra och viktigt folkhälsoarbete som redan görs i vårt län. Med det här nya uppdraget som länsstyrelserna nu fått under våren hoppas vi att det kompletterar och stärker folkhälsoarbetet i Gävleborg. Vi hoppas att vi tillsammans med kommunerna och andra aktörer kan identifiera de områden vi behöver prioritera i länet och tillsammans hittar arbetssätt för att komma framåt, säger Pernilla Bylund, enhetschef på enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen.
    Samarbete för ungas delaktighet i demokratin (UDD)
    Det långsiktiga samarbetet med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) fortsätter framåt.

    Samarbetet är en del i regeringens satsning "demokratin 100 år- samling för en stark demokrati" och är ett unikt samarbete mellan myndigheten, sju kommuner i landet och Region Gävleborg. Målet är att hitta metoder och arbetssätt för att nå unga som vanligtvis inte deltar i demokratin eller själva organiserar sig, till exempel unga i områden med hög arbetslöshet och lågt valdeltagande, elever i särskola eller etniska minoriteter. 

    Region Gävleborgs inledde arbetet med en intern kartläggning utifrån en modell i rättighetsbaserat ungdomsperspektiv (RBUP). Kartläggningen visar att det finns mycket utvecklingspotential i Region Gävleborgs ordinarie demokratiprocesser och en stor vilja i verksamheter att få ett mer systematiskt arbete med ungas delaktighet och inflytande.

    Arbetet fortsätter under hösten och 2,5 år framåt. Samordnare för Region Gävleborgs samarbete är  Linnéa Humble, strateg social hållbarhet, avdelning Folkhälsa och hållbarhet.

    Läs mer om Region Gävleborgs barnrättsarbete här.
    Barn och ungas uppväxtvillkor
    Länsstyrelsen Gävleborg har tagit fram regionala lägesbilder av barns och ungas uppväxtvillkor. Detta mot bakgrund av arbetet med samlat regionalt stöd för arbete med jämlik hälsa, där huvudfokus ligger på insatser riktande till barn och unga (0-18 år).
     
    Lägesbilderna syftar till att ge ett underlag för diskussion kopplat till inriktning och prioritering av Länsstyrelsens och kommunernas arbete med det främjande och förbyggande arbete som berör barn, unga och deras föräldrar.
     
    Risk- och skyddsfaktorer
    Ohälsa, våld, missbruk, kriminalitet och utanförskap är några av våra stora samhällsutmaningar som bär med sig både lidande och kostnader. Att förstå vilka påverkbara faktorer som kan ha signifikant inverkan på individers sociala och hälsomässiga utveckling kan ge oss underlag att prioritera satsningar på tidiga förebyggande och främjande insatser som minskar risker för att individer ska utveckla problem. Dessa faktorer benämns ofta som risk-och skyddsfaktorer. Genom att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos barn och unga främjas trygga och goda uppväxtvillkor.
     
    Lägesbilder för varje kommun - kommunblad
    Kartläggningen har sammanfattats i en lägesbild för varje kommun, ett kommunblad. Barnets uppväxtvillkor har stark koppling till dess risk för bruk av alkohol, narkotika och tobak, dess skolresultat, risk för kriminell aktivitet samt till dess fysiska och psykiska hälsa. Barn och ungas välmående påverkar också hur de mår och fungerar som vuxna. I informationsbladen kategoriseras barns omgivning för att spegla uppväxtvillkoren utifrån: Familj, Skola, Individ/Kamrater och Närområde.

    Läs mer på Länsstyrelsens webbplats.
    Må bättre-gruppen – tvärprofessionell samverkan för hållbar förändring!
    Edsbyn Din Hälsocentral har under åren 2019 och 2020 haft statsbidrag från Socialstyrelsen för att utveckla arbetssätt gällande levnadsvanor och psykisk ohälsa.
     
    Vi har utvecklat ett gruppkoncept där fysioterapeut, psykosocial behandlare, distriktssköterska/rökavvänjare, rehabkoordinator samt dietist samverkar. Det ingår också samverkan med föreningar och Ovanåkers kommun, främst Arbetsmarknadsenheten och Socialtjänsten.
     
    Gruppbehandlingen ger patienterna förutsättningar att förbättra hälsan utifrån ett helhetsperspektiv och innehåller bland annat fysisk aktivitet, psykoedukation kring levnadsvanor, coaching samt strategier för hållbarhet framåt. Via samverkan med förningar och kommunen får deltagarna även ta del av insatser som ytterligare främjar hälsan och hållbarheten.
     
    De utvärderingar som gjorts visar stora hälsovinster för deltagarna. Utvärderingarna indikerar också att deltagarnas arbetsförmåga stärks. Vi ser vinster med samverkan med både föreningar och med kommunen då deltagarna för möjlighet att knyta kontakter med föreningsliv för fortsätt träning men även med kommunen och exempelvis deras arbetsmarknadsåtgärder för att komma vidare mot arbete och försörjning. Vi har också utbildat i gruppkonceptet, dels i Region Gävlevorg och dels för kommunen, men också i form av en nationell workshop.

    - Roligt är att Ovanåkers kommun har inspirerats och nu erbjuder likande koncept i kommunal regi, både för vuxna med psykisk ohälsa men även på högstadiet för ungdomar, vilket ger fler medborgare i kommunen möjlighet att delta i hälsoinriktade insatser, säger Sofia Rudman Palm som ansvarat för projektet.     Tillsammans kan vi göra större skillnad för flera!
    Arbetet mot segretagion tar nya former
    Hösten 2021 beslöt riksdagen att Delegationen mot segregation (Delmos) skulle avvecklas under 2022. Regeringen har nu gett Boverket och Delmos i uppdrag att analysera förutsättningarna och förbereda för att överföra vissa uppgifter från Delmos till Boverket från den 1 januari 2023.

    Boverket och Delmos ska senast den 7 oktober 2022 lämna en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet. I regeringens långsiktiga strategi mot segregation konstateras bland annat att arbetet med att minska och motverka segregation måste bedrivas tvärsektoriellt, kunskapsbaserat och långsiktigt. De statliga myndigheterna behöver därför ha ett tydligt segregationsperspektiv i sitt arbete.

    Därför har nu åtta myndigheter fått i uppdrag att analysera och redovisa i vilken utsträckning som nya statistikverktyg för uppföljning av socioekonomisk segregation, särskilt regionala statistik-områden, socioekonomiskt index och statistik fördelat på områdestyper, kan användas som ett stöd i analys, planering, inriktning och uppföljning av myndighetens verksamhet enligt ordinarie uppdrag. Myndigheterna det gäller är Arbetsförmedlingen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Statens skolverk och Trafikverket. Uppdragen ska redovisas till Regeringskansliet (Justitie-departementet) senast den 28 oktober 2022.
    Civilsamhället avgörande för lyckad integration
    Sverige har de bästa förutsättningarna för att ta emot flyktingar och viktiga bestämmelser är på plats. Men för en lyckad integration spelar mötesplatser mellan människor och civilsamhällets insatser en avgörande roll. Det konstaterar den svenska slutrapporten om integrationspolitik för flyktingar i Europa.

    Forskare i Sverige har studerat glappet de ser mellan bestämmelser och utfall; hur mycket flyktingarna deltar i aktiviteter i civilsamhället, i vilken grad de träffar andra flyktingar, personer med andra invandrarbakgrund eller svenskar.

    Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö Universitet och projektledare för den svenska delen av NIEM-projektet* sedan 2016, talar om tvåvägs-integration. Tillhandahållandet av stöd genom regelverket och olika ”måsten”, som att söka jobb, och andra samhälleliga funktioner kring mottagandet skapar bara envägs-integration. Utan de vardagliga och spontana mötena och social interaktion med andra människor i landet kan man inte uppnå tvåvägs-integration. Här uppstår glappet mellan bestämmelser som ger möjligheter till integration och själva upplevelsen av integration och ett inkluderande samhälle.
    – Att delta i civilsamhället och andra mötesplatser spelar en väldigt stor roll för känslan av tillhörighet. Att det finns sammanhang där man till exempel kan prata om eller utöva ett intresse. En av flyktingarna vi intervjuade sade: ”Nu har jag lärt mig svenska, men vem ska jag prata svenska med?”, säger Sayaka Osanami Törngren.
     
    *Det EU-finansierade forskningsprojektet NIEM – National Integration Evaluation Mechanism - har sedan 2016 mätt nivån på integrationspolitiken riktad mot flyktingar i 14 olika länder i Europa.
     
    Läs mer om NIEM-projektet, den nationella rapporten samt den svenska slutrapporten här.
    Ytterligare satsning för bättre psykisk hälsa i Gävleborg
    Satsningen på förbättrad psykisk hälsa hos riskgrupper i länet fortsätter.

    Nu har Region Gävleborg tecknat ett samarbetsavtal med Kvinnojouren Blåklockan och RF/SISU Gävleborg för att hitta personer och grupper som tidigare har varit svåra att nå.
     
    Region Gävleborg har tecknat samarbetsavtal om idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Kvinnojouren Blåklockan och RF/SISU Gävleborg (Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna). Fokus ligger på arbetet mot självmord och våld i nära relationer. Kvinnojouren Blåklockan och RF/SISU Gävleborg ska samverka med Region Gävleborg, idrottsföreningar och andra aktörer för att hitta vägar mellan skolan och civilsamhället.
    Nationell konferens: Människan, mötet och närmiljön – gemenskap i en föränderlig tid
    Folkhälsomyndigheten, SKR, Örebro kommun och Region Örebro län bjuder den 20–21 september in till konferens om hälsofrämjande angreppssätt med utgångspunkt i människors välbefinnande, vardagsliv och boende.

    ”Samhället står inför flera utmaningar som kräver en bred satsning på folkhälsofrågor med ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete i alla delar av samhället. Nu är det dags att ta ut kompassriktningen för framtiden.”

    Konferensdeltagare får ny kunskap, bygger nätverk och deltar i dialog för ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Konferensen vänder sig främst till politiker, beslutsfattare eller på annat sätt har en strategisk roll inom hållbar utveckling, folkhälsa, sociala frågor eller samhällsbyggnad. Early Bird-pris till och med 20 juni. Välkomna till Örebro!

    Mer information och anmälningsformulär finns här.
    Hur vet vi att det vi gör spelar roll?
    Arenan för social kunskapsutveckling, ASK, är en samverkansarena där forskning och verksamheter inom socialt arbete och social hållbarhet kan mötas. Här arrangeras arenaträffar utifrån valda teman för att skapa möten och samtal som i sin tur leder till samarbete och samverkansprojekt. Detta för att skapa ett win-win mellan akademi och verksamheter där vi utbyter erfarenheter och utvecklar kunskap och verksamheter såväl som forskning och utbildning.

    I november möttes forskare och företrädare från verksamheter som arbetar med sociala insatser i både kommunala, regionala och ideella organisationer i en sådan träff. Temat var just aktuella utmaningar i organisationer och samhället för att hitta viktiga och riktiga områden att samarbeta inom. I en av grupperna uttrycktes frågan kring hur vet vi att det vi gör är rätt och vad det leder till? Kan vi skapa samverkan kring det?

    Här startade en process med flera möten med intresserade för att djupdyka i frågan, vad den betyder för olika verksamheter och hur Högskolan i Gävle kan vara ett stöd i uppföljning och utvärdering. Med olika aktörer i regionen involverade i samtalen och arbetet ser vi att vi kan skapa utbyten mellan verksamheter och personer och samskapa lösningar som gör det lättare för oss att mäta och följa upp, men också skapa förståelse mellan samverkanspartners vad vi menar med olika begrepp och hur vi arbetar.

    Nu är arbetet mitt i en process att gå från samtal till gemensam handling. Där kan samarbete med studenter spela en viktig roll. Studenterna kan arbeta med frågor kring att mäta, följa upp och utvärdera vid praktik och fältstudieperioder men även i sina examensarbeten. Dessutom utvecklas moment i kursen om utvärdering inom utbildningen utredningskriminologi för att studenterna ska kunna arbeta med case från verksamheterna. Högskolan välkomnar förslag på case, praktikplatser och examensarbeten.

    Utifrån dialogerna arbetar Högskolan i Gävle med att ta fram en utbildning anpassad för yrkesverksamma där deltagarna får kunskaper i uppföljning och utvärdering av sociala insatser. Här kommer finnas möjligheter till erfarenhetsutbyten och att testa metoder på case från deltagarnas verksamheter. Utbildningen kommer ske i form av uppdragsutbildning och den utvecklas i nära kommunikation med de som deltagit i träffarna.
     
    Kontaktpersoner på HIG:
    Erik Häggström, Utbildningsledare Utredningskriminologi, erik.haggstrom@hig.se
    Bo Söderqvist, Projektledare ASK, bo.soderqvist@hig.se
    Anna Jansson Åkerson, Samverkansansvarig, anna.jansson@hig.se

    Läs mer här. 
    Om mötesplatsen
    Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ska bidra till att utveckla Gävleborg på ett socialt hållbart sätt. Ungefär två gånger per år arrangeras konferenser, workshops eller webbinarium som syftar till att: öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor och hur de hänger ihop; bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom länet; identifiera behov, utmaningar och möjligheter inom social hållbarhet. Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet och genom detta nyhetsbrev. Har ni något ni vill dela med er av? Hör av er via kontaktuppgifter på länken ovan!
     
    GDPR
    Här kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens konferenser och seminarier. Du kan när som helst avanmäla dig från din prenumeration genom att skicka ett mail till kontaktuppgifterna på denna länk: http://www.regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet. Vi tar då bort din e-postadress ur vår e-postlista.

    Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan. Har du en kollega som också vill ha nyhetsbrevet? Kontakta nyhetsbrevets redaktör.
     
    Region Gävleborg | Tillsammans skapar vi plats för din framtid | | noreply@nyhetsbrev.regiongavleborg.se