Efter trettio år på SBU är det dags för ett nytt kapitel i livet, så detta nummer av tidningen blir mitt sista. För det är nog i tillvaron som i artiklarna: Man måste sätta punkt, och helst med omsorg, på rätt ställe. Först då ges en chans att börja en ny mening.

Födsel: Önskat snitt eller vaginalt spelar roll för mödrar och barn

Barn som har fötts med kejsarsnitt på kvinnans önskemål och utan medicinska skäl har lätt till måttligt ökad risk att få andnings­störning efter förlossningen, att behöva neonatalvård och att under uppväxten utveckla astma, jämfört med barn som har fötts vaginalt. Även kvinnorna får något oftare komplikationer, om även senare födslar räknas in. Det visar SBU:s utvärdering.

Graviditet: Ovisst hur delade bukmuskler behandlas bäst

Fler studier behövs som jämför effekterna på funktion, aktivitetsförmåga och livskvalitet av fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar av rektusdiastas med symtom. Ska kunskapen bli bättre om nyttan och kostnaderna måste också den specifika diagnos­koden användas.

Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens

Så kallad kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens ger troligen viss allmän kognitiv förbättring under en period, och förbättrar möjligen även ordflödet i tal, jämfört med sedvanliga insatser, ospecifika aktiviteter eller ingen insats. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat och kommenterat. Sammanlagt 2000 personer deltog i de 33 ingående studierna, varav de flesta randomiserade. Träningen bedrevs ofta individuellt under månader, och effekten verkade bestå 3–12 månader efter avslutad insats.

Robotdjur kan ge äldre med demens ökat välbefinnande

Självvald tillgång till ett mekaniskt djur med robotfunktion kan vara positivt för personer med demens på äldreboenden.

Positivt att sköta grönt inne på äldreboende

En brittisk översikt som SBU har granskat pekar på fördelar.

Fysiska träningsprogram gör att klart färre äldre faller

När äldre personer i eget boende får fysisk träning under ledning, faller de betydligt mer sällan. Antalet fallhändelser minskar med en fjärdedel. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat och kommenterat.

Barn: Flera program verkar kunna förebygga psykisk ohälsa

Fyra preventiva program som riktas till föräldrar och ett som inriktas mot barn i förskolan och lågstadiet verkar kunna före­bygga utagerande beteende. Andra skolprogram tycks ge visst skydd mot ångest och depressivitet. Och när det gäller att förebygga suicidförsök och suicid kan två så kallade universella program ha betydelse. Det visar SBU:s senaste vetenskapliga utvärderingar av förebyggande program mot psykisk ohälsa hos barn.

Standardiserade metoder vid utredning av barn och unga inom socialtjänsten

De välgjorda forsknings­över­sikter som hittills har publicerats ger kunskap om fem standardiserade metoder för bedömning av barn och unga.

Könsdysfori: Flera oklara effekter av hormonbehandling av unga

Med undantag av viss kunskap om inverkan på skelettet, ger forskningen få besked om effekter av hormonbehandling för barn och unga med könsdysfori, konstaterar SBU.

Rehab: Kombinerade insatser kan vara bättre vid långvarig smärta

Jämfört med andra insatser vid långvarig smärta, blir resultatet på sikt likvärdigt och eventuellt bättre när samordnade vårdteam med två eller fler kliniska professioner inriktar sig på både fysiska och psykosociala aspekter. Det gäller såväl själva smärtan som livskvalitet och fysisk, psykisk och social funktion. Det visar SBU:s nya utvärdering av befintlig forskning om så kallade komplexa interventioner.

Fibromyalgi: Brist på bra studier av metoders varaktiga effekt

Vilka enskilda behandlingar som kan ge varaktig förbättring vid fibromyalgi är i de flesta fall oklart. För två läkemedel finns det ett visst vetenskapligt stöd avseende en del utfall efter tre månader. Men när det gäller andra metoder är den vetenskapliga osäkerheten för stor för att dra tillförlitliga slutsatser om effekter på sikt, enligt SBU:s utvärdering.

Hjälpmedel: El-rullstol upplevs bidra till delaktighet och frihet

Rullstolsanvändare upplever att el-rullstol bidrar till delaktighet och oberoende, och att det behövs praktisk träning, kunskap och service för att en rullstol ska fungera väl. Det visar SBU:s sammanvägning av kvalitativa studier inom området. Utvärderingen visar också att det saknas studier som kvantifierar olika rullstolars effekt på användarnas aktivitet, delaktighet, handlingsfrihet, livskvalitet och hälsa.

Diabetes: Samlad forskning visar kopplingar mellan mat och hälsa

Viss kost och livsstil är gynnsamt vid diabetes, visar en ny SBU-rapport. Hälsan är bättre hos dem som väljer att äta medelhavs­kost eller mer fibrer, baljväxter, kaffe, nötter och omättat fett. Samtidigt finns det personer som antagligen har sämre intellektuella, språkliga och ekonomiska förutsättningar att följa kostråd vid diabetes.

Linskirurgi möjlig fördel vid ovanligt glaukom

Glaukom är ett samlingsnamn för flera olika ögonsjukdomar. Vid så kallat trångvinkelglaukom, som är ett ganska sällsynt tillstånd i Sverige och betydligt vanligare i Asien, ökar trycket i ögat till följd av att regnbågshinnan hindrar avflödet av kammarvätska. Om flödet blockeras helt uppstår akut glaukom.

Flera insatser kan hjälpa vid måttlig depression hos personer med demens

När det gäller att minska lätta till måttliga depressiva symtom hos personer med demens kan en rad icke-farmakologiska behandlingar vara lika effektiva som läkemedel, eller mer effektiva. Det är resultatet av en systematisk översikt publicerad i British Medical Journal som SBU har granskat och kommenterat. Författarna har bland annat använt nätverksmetaanalys av 213 studier för att indirekt jämföra effekten av många behandlingar – en statistisk metod som är relativt ny, komplicerad och svår att granska. Resultaten, som enligt SBU bör tolkas försiktigt, har inte heller evidensgraderats.

Trippelbehandling minskar svåra skov vid måttlig till svår astma

Vuxna som har måttlig eller svår astma, och som redan använder inflammationshämmande läkemedel plus långverkande luftrörs­vidgare av typen LABA, får färre perioder av allvarlig försämring om de samtidigt tar långverkande antikolinerga medel, LAMA. Däremot ses ingen betydelsefull skillnad i allmän symtomkontroll.