Sent with rule.io
Kort introtext som visas i previewfönstret.
Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben
Nyhetsbrev 1, 2022
Regional mötesplats för social hållbarhet

Tema: Civilsamhällets roll för social hållbarhet
Civilsamhällets roll för social hållbarhet
Hej Stefan Holmgren chef för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors (MUCF) avdelning för kunskapsstöd! Du är ansvarig för MUCF:s arbete utifrån civilsamhällespolitiken, skulle du lite kort kunna beskriva vad det innebär?
- Vi arbetar med att ta fram, samla och sprida kunskap om civila samhället förutsättningar och villkor så att beslutsfattare och strateger har bättre kunskap när de ska prioritera insatser för civilsamhället. Vi arbetar nationellt och samverkar med myndigheter, regioner, kommuner och det civila samhällets organisationer. 

Hur skulle du vilja beskriva kopplingen mellan socialt hållbar utveckling och det arbete som du och dina medarbetare bedriver? För visst finns det en sådan koppling?
- En av våra uppgifter som myndighet handlar om att främja samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor. Samverkan är viktigt för att vi ska lyckas med en social hållbar utveckling och i det arbetet behöver man se till helheten och involvera alla de aktörer som kan göra skillnad. Om man ska ta ett helhetsgrepp om social hållbar utveckling så behöver man involvera det lokala och regionala civilsamhället. 

Vilken betydelse, eller vilken roll, ser du att civila samhället har för att åstadkomma en socialt hållbar utveckling i Sverige och i landets regioner och kommuner?
- Civilsamhället är viktiga och har en naturlig roll när vi talar om hållbar utveckling. Det finns ett stort mervärde i att de inkluderas i arbetet med en social hållbar utveckling. Många organisationer har ett högt förtroende hos medborgarna och har en förankring som inte offentlig sektor har. Det finns också en innovationskraft hos civilsamhället som bör uppmärksammas mer av offentlig sektor. Den aktivitet som sker i föreningar och organisationer runt om i landet binder samman människor och den tillit som då skapas är en del av den grund som behövs i lokalsamhällets utveckling och faktiskt också i landets demokratiska utveckling. 

Vad tror du behöver göras för att vi ska komma dit? 
- Oj, stor fråga. Ska försöka svara kort. Något som jag tror blir viktigt är att bjuda in civilsamhällets representanter i processer som är viktiga för dem och för lokalsamhällets utveckling. Och att samverkan sker på ett juste sätt. En annan sak som det offentliga kan göra är att stödja utvecklingen av ett mångfacetterat civilsamhälle och att underlätta för mångfalden i föreningslivet att utvecklas. Ett tredje är att inte ta civila samhällets engagemang för givet. Civilsamhället har en fantastisk förmåga att mobilisera och engagera sig i det mellanmänskliga. Det är en förmåga och styrka som också behöver ett erkännande.
Webbinarium 7 april: Ungas psykiska hälsa och hur samverkan kan stärka arbetet med hälso- och sjukvårdsfrågor
Politiker och tjänstepersoner som arbetar med ungdoms- och civilsamhälles-frågor bjuds av Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) in till en förmiddag med fokus på ungas hälsa och hur samverkan kan stärka arbetet med hälso- och sjukvårdsfrågor.

Under dagen presenteras fakta om ungas hälsa från både MUCF och Folkhälsomyndigheten. Dessutom presenteras ett inspirerande exempel på hur civilsamhället och offentliga aktörer samverkar kring hälso- och sjukvårdsfrågor i Region Örebro län.

Dag och tid: 7 april kl 09.00-12.00.
Plats: Digitalt.
​
Mer information finns på denna länk.
Konferens 3 juni:
Civila samhällets betydelse för social hållbarhet
Regional mötesplats för social hållbarhet​ bjuder in till en förmiddag med fokus på det civila samhällets betydelse för social hållbarhet!

Syftet med konferensen är att öka kunskap det civila samhällets betydelse för social hållbarhet, och att bidra till att ökad samverkan mellan offentliga och civila samhällets aktörer för stärkt social hållbarhet i Gävleborg. 

Förmiddagen vänder sig till dig från civila samhället som driver eller vill driva frågor inom social hållbarhet. Förmiddagen vänder sig också till dig som är förtroendevald eller tjänsteperson inom region/kommun/myndighet och akademi som vill utveckla sin samverkan med civila samhället.

Praktiskt: Dagen är kostnadsfri. Du väljer om du vill delta digitalt eller på plats i Gävle. Ange ditt val vid anmälan. Vi har begränsat antal fysiska platser, och vid behov förbehåller vi oss rätten att besluta hur dessa ska fördelas.

Läs mer om konferensen och anmäl dig här!
Vi vill ha din anmälan senast den 25 maj.

Vid frågor kontakta: emma.martensson@regiongavleborg.se
Idéburet offentligt partnerskap: ett verktyg för samverkan
Hej Jennie! Du arbetar som strateg på Region Gävleborgs avdelning Folkhälsa och hållbarhet och ansvarar för samordningen av idéburet offentligt parterskap. Vad innebär det? 
- Idéburet offentligt partnerskap, eller IOP, är en samverkansform mellan en ideell aktör och en offentlig aktör. Det kan beskrivas som ett mellanting mellan en upphandling och ett föreningsbidrag där vi skriver ett gemensamt avtal som är en win/win för båda parter. Idén till IOP ska komma från civilsamhället, men handa om något som vi som offentlig aktör ansvarar för. För vår del, inom Region Gävleborg, kan vi ha IOP:er till exempel inom folkhälsa, samhällsplanering eller regional utveckling.

Hur ser arbetet mer IOP ut hos er just nu?
- Hittills har vi ingått i tre avtal, vi har alltså tre aktiva IOP, och vi hoppas att fler är på ingång. Vi har hittills fokuserat på förebyggande av psykisk ohälsa genom riktade insatser till särskilda riskgrupper: äldre män, unga hbtqi-personer, samt nyanlända. Vi vet att dessa grupper söker vård för psykiska problem mer sällan, har högre grad av psykisk ohälsa och har högre förekomst av utanförskap och ensamhet. 

Vilka är erfarenheterna hittills?
- Just nu har vi bara precis kommit igång med arbetet, men jag ser att samverkan med civilsamhället är väldigt positiv. Jag tror att Region Gävleborg upplevs som enkla att samverka med på detta sätt och det allra viktigaste är ju att vi ser att vi är flera som arbetar mot samma mål. Vi vill ju att människor mår bra och trivs i Gävleborg!

För dig som vill veta mer om vad IOP är har FORUM - Idéburna organisationer med social inriktning bra information samlad på sin webbplats
För dig som vill veta mer om IOP och Region Gävleborg: läs mer här.
Språk är nyckel till delaktighet när Kompis Sverige och Region Gävleborg startar partnerskap
Sociala kontakter är avgörande för att nya svenskar ska kunna etablera sig i samhället, säger Johan Bäckström VD och grundare av Kompis Sverige. Oavsett om det gäller chanserna att få arbete, att ta till sig viktig samhällsinformation eller att kunna föra ett samtal i vardagen så är språket en nyckel för att den som är ny i Sverige ska bli delaktig i samhället.
 
Kompis Sverige är en ideell förening som skapar möten mellan nya och etablerade svenskar. Organisationen har funnits sedan 2013 och har under de senaste åren haft samarbete med Gävle kommun och Bollnäs kommun. Genom ett idéburet offentligt parterskap (IOP) med Region Gävleborg ges nu alla invånare i länet möjlighet att få en ny kompis!
 
- Att få möjlighet att öva svenska i vardagen är något många nyanlända efterfrågar. En kompis ger möjlighet till funktionell språkträning i vardagen som ett komplement till mer formella insatser som t ex SFI, säger Johan Bäckström.
 
I Kompis Sveriges utvärderingar av tidigare insatser uppger många deltagare att de fått ett ökat självförtroende i att våga prata svenska med personer de inte känner sedan tidigare. Eftersom  insatsen når såväl nya som etablerade svenskar ökar också förutsättningarna för ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenhet, vilket stärker den sociala integrationen och allas delaktighet. 
 
- I Region Gävleborg kopplar vi arbetet med IOP:n med Kompis Sverige till att förebygga psykisk ohälsa då vi vet att nyanlända är en riskgrupp för sämre psykisk hälsa, säger Jennie Palmberg strateg på Region Gävleborg.
Mötesplatsen utvecklas: samverkan breddas och stärks
Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som syftar till att bidra till att Gävleborgs län utvecklas på ett socialt hållbart sätt.

Mötesplatsen skapades 2017 och sedan dess har ett antal konferenser, workshops och webbinarium, med olika teman och målgrupper, genomförts. Syftet med dessa aktiviteter är att öka kunskaper om sociala hållbarhets-frågor och att bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks. Nu tar Regional mötesplats för social hållbarhet ännu ett steg för ökad samverkan i länet. Arbetet med mötesplatsen samordnas från Region Gävleborg, men vi är nu fler organisationer som står bakom och medskapar mötesplatsen, bland andra Länsstyrelsen Gävleborg, Högskolan i Gävle, RF-SISU Gävleborg och Rädda barnen.
 
- Det är bra att fler regionala aktörer samlas för att utveckla mötesplatsen för en social hållbar utveckling i länet. Tillsammans kan vi bidra med olika perspektiv, samordna samt inspirera till att prova nytt och göra i samverkan. Jag hoppas att den forskning, utbildning och samverkan som finns vid Högskolan i Gävle som berör mötesplatsen lyfts och bidrar till givande samverkansprojekt, ny kunskap, nya idéer och kompetensförsörjning. Mötesplatsen kompletterar våra övriga forum för samverkan, säger Anna Jansson Åkerson, Samverkansansvarig vid Högskolan i Gävle.

Läs mer om Regional mötesplats för social hållbarhet på denna länk.
Demokratilunch
Högskolan i Gävle bjuder in till lunchwebinarier på olika teman som berör demokrati och likvärdighet.

Varje webinarium inleds med en forskningspresentation följt av panelsamtal mellan forskare och personer som arbetar inom det praktiska fältet. Den forskning som presenteras har ofta anknytning till samhällsproblem och utsatthet.

Nästa webbinarium: 
15 april: The emergence of the anti-gender agenda in Swedish higher education, Guadalupe Francia, Professor i pedagogik.

Mer information finns på denna länk.
Diskrimineringsbyrån Gävleborg satsar särskilt på miniorteter
Diskrimineringsbyrån Gävleborg är en av Sveriges 18 regionala byråer som arbetar på statligt uppdrag med att förebygga och motverka diskriminering. De erbjuder medborgare kostnadsfri rådgivning och stöd till den som upplever sig diskriminerad. Diskrimineringsbyrån utbildar också om diskriminering och likabehandling med fokus på lagen, hbtqi-frågor, förebyggande arbete och främjande insatser.

Under 2022 arbetar Diskrimineringsbyrån Gävleborg med temat Minoriteter och kommer genomföra kunskapshöjande insatser runt om i länet med fokus på Sveriges nationella minoriteter judar, romer, urfolket samer, sverigefinnar och tornedalingar.

Mer information finns på Diskrimineringsbyråns webbsida.
Efter våldet - Rättigheter för barn i skyddat boende
Enligt Socialstyrelsen levde cirka 6200 barn på skyddat boende mellan 2018 och 2019 och det finns brister i hur dessa barns rättigheter tillgodoses. Vintern 2021 startades därför EU-projektet Efter våldet - Rättigheter för barn i skyddat boende.

Projektets övergripande mål är att bidra till stärkt skydd och stöd för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med sin förälder som en direkt konsekvens av våld i hemmet samt att bidra till ett ökat välmående och delaktighet hos dessa barn. Gävleborg är en av fyra deltagande län. Deltagande aktörer från länet är kvinnojouren Blåklockan som finns i Gävle och kvinnojouren Stöttan som finns i Söderhamn.

Inom projektet ska en arbetsmodell för kvinnojourer, och andra relevanta verksamheter, utvecklas och utvärderas. Arbetsmodellen innehåller bland annat utbildning i traumamedveten omsorg till boendepersonal; lekgrupper för barn; samtal med barn som gör att de får kännedom om sina rättigheter, om vilka stöd som finns och för att skapa en trygg plats där barnet kan göra sin röst hörd; samt en modell för samverkan mellan boende, socialtjänst och BUP.

Arbetsmodellen kommer att utvärderats av Barnafrid, och efter slutkonferens i slutet av 2022 kommer arbetsmodellen att göras tillgänglig för kvinnojourer och andra relevanta aktörer
- håll utkik!

Kontaktpersoner:
Johanna Larsson, Rädda Barnen johanna.larsson@rb.se 
Klara Westerlund, Länsstyrelsen Gävleborg 
klara.westerlund@lansstyrelsen.se
Medel för innovativa lösningar för klimatomställning finns att söka för civila samhällets organisationer
Historiskt har civilsamhällets kapacitet att mobilisera och bryta ny mark varit helt avgörande för att stärka samhällets förmåga till omställning vid kritiska tidpunkter. En sådan kritisk tidpunkt är nu: Sveriges mål är att senast år 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser.
- För att lyckas krävs kollektiva åtgärder utan motstycke och här har civilsamhället en viktig roll, menar Vinnova som utlyser medel för innovativa lösningar för klimatomställning ledda av civilsamhället.

Civilsamhällesorganisationer, inklusive sociala företag, kan söka upp till 1,5 miljoner för att i tvärsektoriell samverkan med minst ytterligare en projektpart från offentlig sektor, näringsliv och/eller akademin testa och vidareutveckla innovativa lösningar för klimatomställning. Fokus ska ligga på något av områdena industri, mobilitet, samhällsbyggnad eller mat.

Mer information finns hos Vinnova.
Om mötesplatsen
Regional mötesplats för social hållbarhet är ett regionalt forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som ska bidra till att utveckla Gävleborg på ett socialt hållbart sätt. Ungefär två gånger per år arrangeras konferenser, workshops eller webbinarium som syftar till att: öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor och hur de hänger ihop; bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom länet; identifiera behov, utmaningar och möjligheter inom social hållbarhet. Regional mötesplats för social hållbarhet finns också på regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet och genom detta nyhetsbrev. Har ni något ni vill dela med er av? Hör av er via kontaktuppgifter på länken ovan!
 
GDPR
Här kan du läsa hur Region Gävleborg hanterar personuppgifter. Region Gävleborg sparar dina kontaktuppgifter (e-postadress) för att vi ska kunna skicka dig detta nyhetsbrev samt inbjudningar till mötesplatsens konferenser och seminarier. Du kan när som helst avanmäla dig från din prenumeration genom att skicka ett mail till kontaktuppgifterna på denna länk: http://www.regiongavleborg.se/motesplatssocialhallbarhet. Vi tar då bort din e-postadress ur vår e-postlista.

Du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev genom att klicka på länken nedan.
 
Region Gävleborg | Regional utveckling | Gävle | rg@regiongavleborg.se