Vilka för- och nackdelar innebär ett kejsarsnitt som önskats av kvinnan, men som saknar medicinsk indikation? SBU har jämfört riskerna för kvinna och barn med de vid en vaginal förlossning. Intervjustudier visar att kvinnor som önskar ett kejsarsnitt utan medicinsk indikation anser att ingreppet är förknippat med mindre risk än vaginal förlossning, medan vårdpersonalen som möter kvinnorna anser det motsatta. Vad säger då den sammanställda forskningen?

SBU:s utvärdering visar på risker för komplikationer hos kvinnan efter såväl vaginal förlossning som efter kejsarsnitt, både på kort och lång sikt. Men om man även räknar in risker vid efterkommande förlossningar, till exempel för att moderkakan ska växa in i livmoderväggen, är komplikationerna efter kejsarsnitt något fler och potentiellt allvarligare. Kejsarsnitt innebär dock minskad risk för vissa andra förlossningskomplikationer hos kvinnan, till exempel analsfinkterskador, framfall och stressinkontinens.
Även för barnet finns viss risk för komplikationer vid båda förlossningssätten.
   Psykologiska risker med de två förlossningssätten ingick inte i SBU:s sammanställning.
   SBU:s hälsoekonomiska analyser tyder på att kostnaden för operation och vård vid ett planerat kejsarsnitt utan medicinsk indikation i Sverige är cirka 26 000 till 36 000 kronor högre under året efter förlossningen än efter en planerad vaginal förlossning.
 
Bakgrund:
Sedan år 2006 har andelen kejsarsnitt i Sverige legat stabilt på cirka 18 procent. Ungefär hälften är planerade kejsarsnitt, de flesta med olika medicinska indikationer, andra hälften akuta kejsarsnitt.
Uppskattningsvis förlöses 1–2 procent av förstföderskor och 3–7 procent av omföderskor med planerat kejsarsnitt på kvinnans önskan. Praxis varierar mellan förlossningskliniker och regioner.