Vår utvärdering visar att fyra föräldraskapsprogram, De otroliga åren, Parent Child Interaction Therapy, Triple P och Family Check Up kan förebygga utagerande beteenden i åtminstone sex månader. Även programmet PATHS som riktar sig till barn i förskolan eller lågstadiet kan förebygga utagerande beteenden. Programmen Coping with Stress och Penn Resilience Program som förmedlas via skolan kan förebygga depression hos barn som har depressiva symtom. FRIENDS, som ges till alla barn på en skola, kan förebygga ångest.

Två universella program, Youth Aware of Mental Health och Good Behavior Game, har stöd för att de förebygger suicidförsök. Det visar en ny rapport som är en uppdatering och utvidgning av en utvärdering från 2015.

Genom en inventering av två databaser ger vi en överblick över områden där kunskapen om effekten av olika insatser inom psykisk ohälsa är otillräcklig. Kunskapsluckorna består av insatser för att utreda, diagnostisera, förebygga och behandla psykisk ohälsa, inklusive olika stödjande insatser och organisatoriska åtgärder, inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
 
Inventeringen av databaserna omfattar all typ av psykisk ohälsa. Insatserna är riktade till personer med psykiska sjukdomar, psykiska syndrom, psykiska symtom, neuropsykiatriska tillstånd eller missbruk. Även insatser vid barnets utveckling, åldrande, annan sjukdom eller i livets slutskede ingår, liksom insatser riktade till riskgrupper, anhöriga samt personal inom psykiatri och socialtjänst.
 
Rapporten belyser områden där det behövs kunskapssammanställningar eller ny forskning. Sammanställningen har tagits fram genom inventering av SBU:s kunskapsluckedatabas samt den brittiska databasen The UK Database of Uncertainties about the Effects of Treatments (DUETs). De flesta kunskapsluckorna är hämtade från SBU, Socialstyrelsen, Cochrane, James Lind Alliance och NICE.

Screening för livmoderhalscancer med självprovtagning för HPV

SBU har sammanställt ett vetenskapligt underlag om träffsäkerheten och acceptansen för självprovtagning av HPV, jämfört med vårdgivartaget prov, vid screening för livmoderhalscancer (cervixcancer).

Prov för HPV kan tas antingen på egen hand eller hos vårdgivare, och det finns en relativt god överensstämmelse i att upptäcka en HPV-infektion mellan provtagningssätten. Däremot saknas underlag för att bedöma om självprovtagning påverkar deltagandet i primär livmoderhalscancerscreening, det vill säga hur benägna kvinnor är att själva ta ett första prov om de får ett testkit hemskickat.

SBU:s granskning visar också att det finns sparsamt med forskningsresultat för primär HPV-screening vid upptäckt av CIN2+ i åldersgruppen 23–30 år.