Nytt år, nya möjligheter 

Det nya året har rivstartat, trots pandemins påverkan. På CDT arbetar vi vidare med våra projekt och genomför en hel del externa aktiviteter i digitalt format. Sedan årsskiftet har vi gått med i projektet TRE-m där vi tillsammans med biltestindustrin bl.a. arbetar med utveckling av nya autonoma vägunderhållskoncept, återbruk av batterier från uttjänta testfordon och skrotade bilar, samt test och demonstration av flytande och gasformiga drivmedel och biodrivmedel från regionen. Vi har också fått grönt ljus från VINNOVA, Region Norrbotten och Region Västerbotten för fortsatt arbete i en tredje fas i projekt Rural ICT Testbed - #fulltäckning där vi kommer att arbeta med att utveckla teknik och regelverk för att förstärka mobiltäckningen i glesbygder tillsammans med våra samarbetspartners. 
 
I slutet av januari tackade vi av Paula Wennberg som nu gått i pension. Vi tackar för alla goda insatser genom åren och önskar Paula en fin tillvaro som pensionär. Avslutningsvis har vi också sammanfattat vårt arbete under förra året i en ny årsredovisning.

Hör gärna av er till oss om ni vill vara delaktiga i utvecklingen.
Glad Påsk!
 
Hälsningar
Karl Andersson
Professor, Verksamhetsledare CDT
www.ltu.se/cdt

Välkommen till webinar:
AI in infrastructure inspection and applications

 

Nytt projekt: TRE-m

Projektet TRE-m kommer bland annat att utveckla nya autonoma vägunderhållskoncept, återbruk av batterier från uttjänta testfordon och skrotade bilar, samt test och demonstration av flytande och gasformiga drivmedel och biodrivmedel från regionen.

TRE-m är ett ERUF finansierat projekt med Swedish Proving Ground Associsation (SPGA) som stödmottagare, där CDT är projektledare för ett av arbetspaketen.

Projektet skall skapa tillväxt i branschen, ökat förädlingsvärde och hållbar omställning genom ett djupare regionalt utbud av såväl forskningsnära som marknadsnära resurser inom test och demo.

Målet är att projektet ska mynna ut i en struktur för utveckling av testklustret som bevisats fungera genom att lyfta fram minst 10 nya regionala testerbjudanden kopplat till minst tre regionala testresurser.

Läs mer 
 

Full täckning även på landsbygd

Det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att nå full mobiltäckning över hela Sverige, även på landsbygden. Med hjälp av tekniska och normbrytande lösningar hoppas forskare vid Luleå tekniska universitet kunna minska den digitala klyftan mellan stad och landsbygd.
 
– Det handlar ytterst om demokrati och inkludering. Alla människor, både i storstad och på glesbygd, ska ha samma möjligheter till uppkoppling och tillgång till digitala tjänster, säger Karl Andersson, professor i distribuerade datorsystem.

– Regeringens ambition är att Sverige ska vara bäst i världen på digitaliseringens möjligheter. Ändå förnekas slutanvändare på landsbygden ständigt framstegen inom radiokommunikation, den digitala klyftan mellan landsbygd och urban miljö har blivit djupare för varje ny generation mobilnätverk. Det vill vi ändra på, säger Karl Andersson.

Nytt paradigm
Den lösning som forskarna vid Luleå tekniska universitet vill använda bygger på ett omvänt synsätt. Istället för paradigmet att börja i stad och sedan överföra till landsbygd, vänder de på perspektiven. Det handlar om att hitta landsbygdsspecifika lösningar på allt från teknik och produkter till affärsmodeller och infrastruktur och ett slutgiltigt raderande av den urbana normen.

Projektet Full täckning adresserar främst tre utmaningar: innanförskap, säkerhet och värdeökning. Glesbygder ska ha 100 Mbit/s, vilket forskarna tror går att åstadkomma till låg kostnad om rätt teknik används. Både bofasta och besökare ska ha mobiltäckning överallt, inte minst med avseende på tryggad hälso- och sjukvård, turism, jord- och skogsbruk, transport, och gruvor. Inga näringar ska hämmas på grund av bristande kommunikation.
Inom ramen för projektet kommer det installeras nya högmastlösningar, solcellsdrivna autonoma basstationer på avlägsna platser och så kallade rural hotspots på platser av kommersiell och samhällelig betydelse.

– Våra lösningar bygger tekniskt sett på paraplyceller som täcker stora ytor och realiseras som högmastlösningar med hög uteffekt, och digitala hotspots där vi förstärker täckningen mer lokalt, ibland med autonoma basstationer utan fast elförsörjning, säger Karl Andersson.

Läs hela artikeln 

Datorseende ska identifiera materialtyper på transportband

Konkret handlar arbetet om att identifiera egenskaper på material i processindustrin.

Användningsexempel finns i gruv-, massa- och pappers- och stålindustrin och fokus är att förbättra avkänningssystemet. Med lösningen hoppas man kunna säkerställa att korrekt material finns på exempelvis ett transportband och kunna identifiera om det kommer in avvikelser såsom stenblock eller bergsbultar på bandet.

Lars Lindqvist, VD på MBV Systems, säger:
- Med hjälp av Applied AI DIH North-projektet hoppas vi kunna förbättra våra produkter både på lång och kort sikt. Vi ser det dessutom som en chans att fördjupa vår egen kompetens inom området. Samtidigt hoppas vi kunna bidraga med en bra koppling till industrins behov, med dess utmaningar inom datainsamling.

Michael Nilsson, projektledare, säger:
- Luleå tekniska universitet kommer att utföra tillämpad forskning inom datorseende för att hitta en ny metod för att lösa materialtypsklassificering. Kompetensen vid universitetets maskininlärningsgrupp kommer på ett bra sätt att komplettera MBV Systems domänkunskaper för att arbeta med denna fråga och därmed påskynda innovationsprocessen. Vår förhoppning är ta fram en anpassningsbar lösning som går att träna på i utbildningssyfte.

Arbetet sker inom ramen för projektet Applied AI DIH North.

Om Applied AI DIH North
Projektet har som syfte att skapa ett starkt innovationssystem för tillväxt inom AI-branschen, det pågår under tre år och finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond (Tillväxtverket), Luleå tekniska universitet, Luleå kommun, Skellefteå kommun och Region Norrbotten. Läs mer på: http://www.aidih.se

Om MBV Systems
MBV Systems är en leverantör av avancerad visionbaserad mätteknik. Huvudmarknaden är processindustrin där kraven på hållbarhet och mätkonsistens är mycket höga. En av MBV Systems produkter är ett 3D partikelstorleksmätningssystem som ger en kontinuerlig mätning av materialegenskaper som partikelstorleksfördelning och volymflöde. 

Welcome to Cloudberry Day 2021

May 4, 2021, 9am-4pm CET, Zoom

Welcome to the third Cloudberry Day seminar within the Cloudberry Datacenters Research center. 

Our PhD students will present their results so far and future work. A short Q&A session will follow after each presentation. The seminar will be fully digitised. The agenda will be decided mid-April.
 
Register here:
https://simpleeventsignup.com/event/177359-cloudberry-day-2021
The Zoom link to the meeting is sent to all registered the day before.

For more information about the Research center Cloudberry Datacenters, visit:
https://www.cloudberry-datacenters.com/
 

En tillbakablick:
Avståndet blev en framgångssaga

När Mikael Börjesson avslutade värnplikten i Stockholm 1974 besökte han alla lärosäten i Sverige innan han valde utbildningsort. Det nyskapande klimatet som han möttes av på Högskolan i Luleå skulle forma både hans yrkesliv och de innovationer han senare kom att arbeta med.

– Då kunde värnpliktiga åka tåg för tio kronor till alla orter i Sverige, så jag åkte upp och travade oaviserad in på Högskolan i Luleå. Den första lärare jag mötte, Per Stensson i kemi, gav ett så dynamiskt och positivt intryck att jag bestämde mig för att flytta, säger Mikael Börjesson som fem år senare tog examen som bergsingenjör med inriktning mot prospekteringsteknik.
Efter flera yrkesår inom mineral- och IT-industri, på LKAB, M-Data och Ericsson, återvände han till högskolan 1997. Då i rollen som chef för Centrum för distansöverbryggande teknik, CDT, en av universitetets första centrumbildningar som än i dag är högaktuell. Han säger att den prestigelösa och välkomnande attityden har varit avgörande för att skapa det innovationsklimat som fanns och fortfarande finns på universitetet.

– Universitetet var nystartat, ungdomligt och nytänkande. Här samlades lärare och professorer från olika delar av Sverige som brann av förnyelseiver. Det som lockade med att flytta till Luleå var möjligheten att få skapa något nytt och därför fanns det en mängd nyskapande personer som drev universitetets utveckling. Det gav jordmånen för CDT, säger han.

Utvecklingsdriven start
När centrumbildningen grundades var det för att skapa en dynamisk miljö med starkt fokus på just utveckling. Dick Schefström och Johnny Widén, då anställda på Telia Research, var två av de som deltog i formandet. Till ordförande vid starten 1994 valdes Östen Mäkitalo, en av nyckelpersonerna bakom NMT-nätet, vars systemuppbyggnad möjliggjorde en bred introduktion av mobiltelefonin, och sedan även framtagandet av andra generationens mobiltelefonisystem, GSM. Ett exempel på tidiga innovationer med global effekt var de algoritmer för internetrouting som började tas fram av forskare inom datakommunikation under 90-talet. Protokollet som effektiviserar dataöverföringen finns i dag i botten på alla mobila system och används miljarder gånger varje sekund världen över. CDT var också tidiga med forskning där riktiga användare involverades och koordinerade grundandet av European Network of Living Labs som i dag har runt mer än 150 medlemmar globalt. Mikael Börjesson som var chef för CDT under åren 1997 till 2014 menar att framgångsfaktorn för centrumbildningen har varit det balanserade partnerskapet mellan företag och universitet. Även arbete med jämställdhet och mångfald i mer än 20 år har varit viktigt, inte minst när det gäller innovationsprocesser och användarinvolvering.

– Forskare söker nya problem och har inbyggt i sitt DNA att inte repetera, vilket är ett katastrofalt arbetssätt för ett bolag. Det som är unikt med CDT är respekten för och klarsynthet kring näringslivets bästa egenskaper kontra universitetets, säger han.

Från forskning på ett hörn till hela pusslet
I dag utvecklar och testar forskarna knutna till CDT nya distansöverbryggande tekniker i nära samarbete med industrin, inom projekt som rör datacenter, 5G och Internet of Things. Mikael Börjesson säger att de i början arbetade med ganska avgränsade kärnproblem, som exempelvis routingprotokollet, men nu på systemnivå undersöker hur totaloptimering av näten ska skötas. När alltifrån mobiltelefoner och hushållsapparater till fordon och byggnader blir uppkopplade förändras rollen för både tillverkare och forskare.

Läs hela artikeln