|
|
|
|
|
|
|
Forskningen om tre olika graviditetskomplikationer i SBU:s nya kartläggning
|
|
SBU har kartlagt systematiska översikter om diagnostik eller behandling av tre graviditetskomplikationer: Hotande spontan förtidsbörd, graviditetsrelaterad bäckensmärta och intrahepatisk cholestas (hepatos som ger klåda).
Forskningen har gjorts överskådlig i en evidenskarta.
Rapporten ska underlätta för forskare och forskningsfinansiärer att identifiera vetenskapliga kunskapsluckor, men kan även ge verksamma praktiker en uppdatering av kunskapsläget.
I regeringens regleringsbrev till SBU, för budgetår 2021, finns ett uppdrag om att prioritera vetenskapliga kunskapsluckor inom området graviditetskomplikationer (sida 21). Projektet kommer att påbörjas under våren 2021.
|
|
|
|
|
Kartlagd forskning 1: Hotande spontan förtidsbörd – för tidig födsel
|
|
En förlossning som sker före vecka 37 kallas för förtidsbörd. Spontan förtidsbörd startar med antingen värkar eller förtidig vattenavgång. I Sverige är knappt 6 procent av alla nyfödda barn prematura, det vill säga födda i förtid, och de flesta av dessa förlossningar har en spontan start.
Ju tidigare barnet föds, desto högre är risken för sjuklighet eller död.
SBU har kartlagt översikter om hur risken för förtidsbörd kan bedömas, och metoder för att hindra förtidsbörden. Exempelvis finns viss evidens för att värkhämmande läkemedel kan förlänga graviditeten något.
Behandling med antibiotika har visat sig ha fördelar om det finns en infektion med i bilden.
|
|
|
|
|
Kartlagd forskning 2: Graviditetsrelaterad bäckensmärta – foglossning
|
|
Graviditetsrelaterad bäckensmärta (så kallad foglossning) drabbar cirka 30 procent av alla gravida kvinnor. Endast en systematisk översikt har studerat diagnostik och sammanfattar att det saknas vetenskaplig kunskap om klassifikationssystemen för diagnostik av graviditetsrelaterad bäckensmärta.
Flera systematiska översikter om behandling identifierades och dessa rör framför allt olika typer av träning som bålstabiliserande träning, samt akupunktur och manipulering eller stabilisering av bäckenet.
SBU:s kartläggning visar att det både finns viss evidens och vetenskapliga kunskapsluckor för behandlingsmetodernas effekt på smärta, funktion, livskvalitet, sjukskrivning samt bieffekter av interventionerna.
|
|
|
|
|
Kartlagd forskning 3: Intrahepatisk cholestas – hepatos
|
|
Intrahepatisk cholestas under graviditet, även kallad hepatos, drabbar cirka 1,5 procent av alla gravida i Sverige och innebär klåda med eller utan leverpåverkan.
Den enda systematiska översikt som SBU funnit som studerat diagnostik kom fram till att det saknas vetenskaplig kunskap för gallsyra som diagnostisk markör för intrahepatisk cholestas.
De två översikter som fokuserat på behandling av klåda med hjälp av ursodeoxicholsyra kom fram till olika resultat vad gäller om det finns positiv effekt eller ej.
|
|
|
|
|
