Läkemedel mot vanliga och långvariga smärttillstånd hos äldre har en mycket liten effekt på gruppnivå, och är förknippade med olika risker för biverkningar.
Det visar SBU:s systematiska forskningsöversikt om läkemedelsbehandling vid vissa långvariga smärttillstånd hos äldre personer.
– Det finns vissa individer som har god effekt av smärtstillande läkemedel, men det är svårt att på förhand säga vilka. Därför är det viktigt med individuell uppföljning, för att bedöma om behandlingen ska kvarstå, ändras eller avslutas, konstaterar projektledare Jonatan Alvan.
På gruppnivå är läkemedlens smärtlindrande effekt mycket liten jämfört med placebo.
– En minskning med cirka 3–7 skalsteg på en smärtskala där 100 motsvarar värsta tänkbara smärta, säger Christer Norman, allmänläkare och sakkunnig i projektet.
I översikten har SBU tittat på såväl effekter som biverkningar av bland annat opioider, NSAID och paracetamol. Opioider, såsom morfin, medför en ökad risk för till exempel fall och frakturer. NSAID kan i vissa fall ge allvarliga magproblem eller njurpåverkan.
I SBU:s genomgång av kvalitativa studier, med intervjuer, framkom att äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården på grund av att de är gamla. De känner att de blir förringade och inte tagna på allvar. Här behövs ökad kunskap hos vårdens personal – både om smärtläkemedlens effekter, och om kommunikation. Ökad kunskap är också något som efterfrågas av vårdpersonalen, visar genomgången.
SBU efterlyser välgjorda studier av smärtlindrande läkemedel hos äldre personer som är multisjuka, en grupp som oftast utesluts ur forskningsstudier.
Läkemedelsbehandling av vanliga smärttillstånd hos äldre personer – Effekter, biverkningar samt upplevelser av vård
– Det finns vissa individer som har god effekt av smärtstillande läkemedel, men det är svårt att på förhand säga vilka. Därför är det viktigt med individuell uppföljning, för att bedöma om behandlingen ska kvarstå, ändras eller avslutas, konstaterar projektledare Jonatan Alvan.
På gruppnivå är läkemedlens smärtlindrande effekt mycket liten jämfört med placebo.
– En minskning med cirka 3–7 skalsteg på en smärtskala där 100 motsvarar värsta tänkbara smärta, säger Christer Norman, allmänläkare och sakkunnig i projektet.
I översikten har SBU tittat på såväl effekter som biverkningar av bland annat opioider, NSAID och paracetamol. Opioider, såsom morfin, medför en ökad risk för till exempel fall och frakturer. NSAID kan i vissa fall ge allvarliga magproblem eller njurpåverkan.
I SBU:s genomgång av kvalitativa studier, med intervjuer, framkom att äldre personer med smärta upplever att de blir förbisedda i mötet med vården på grund av att de är gamla. De känner att de blir förringade och inte tagna på allvar. Här behövs ökad kunskap hos vårdens personal – både om smärtläkemedlens effekter, och om kommunikation. Ökad kunskap är också något som efterfrågas av vårdpersonalen, visar genomgången.
SBU efterlyser välgjorda studier av smärtlindrande läkemedel hos äldre personer som är multisjuka, en grupp som oftast utesluts ur forskningsstudier.
Läkemedelsbehandling av vanliga smärttillstånd hos äldre personer – Effekter, biverkningar samt upplevelser av vård
