Sent with rule.io
 
logo

Litteraturtips för en speciell vår
© Nobel Media. Foto: A. Mahmoud
Fördjupa dig i Nobelpristagarlitteratur
Våra litteraturexperter Lotta Jeppson och Ebba Holmberg ger sina bästa tips för läsning i vår
Finns det något mer rogivande än att försvinna in i en bra bok? Där läsupplevelsen är helt unik med dina inre bilder som fond för handlingen. Att det blev ett Nobelpris i litteratur berodde förmodligen på att litteraturen var viktig för Alfred Nobel, dels för att han närde författardrömmar men också för att han var en ivrig läsare. Alfreds bibliotek innehöll allt ifrån filosofi till vetenskap, skönlitteratur och poesi. Kanske är litteratur den priskategori som flest kan relatera till eftersom det ligger oss alla nära att vilja utforska och förstå andra människor och deras tankevärldar. 
I det här brevet tipsar våra ämnesansvariga i litteratur på Nobel Prize Museum, Lotta Jeppson och Ebba Holmberg, om några av sina favoriter bland pristagarna. Trevlig läsning!

Tomas Tranströmer

Poesi: Den halvfärdiga himlen av Tomas Tranströmer 
“I februari stod levandet still. /.../ Under en presenning tynade språket.”
(ur ”Ansikte mot ansikte”)
 
Är du en av dem som Coronakrisen har fått att stanna upp, se dig omkring och låta nuet skölja över dig? Eller känner du stress, oro, och låter olika, möjliga och omöjliga, framtidsscenarier byta av varandra i fantasin? Oavsett hur Covid-19 påverkar dig, kan du i Tomas Tranströmers novellsamling Den halvfärdiga himlen från 1962 finna igenkänning men också hoppfullhet och ett fördjupat, och för många välbehövligt, tillstånd av här-och-nu. Det finns få saker som får mig att lugna ner tankarnas tempo som Tranströmers dikter. Flera dikter i den halvfärdiga himlen läser jag idag som en sorts allegorier över den makabra Coronasituationen. För mig som jobbat hemma i snart fyra veckor blir känslan av isolering t.ex. extra påtaglig när jag läser ”Lamento”, där ”Det går veckor./ Det blir långsamt natt./ Malarna sätter sig på rutan./ små bleka telegram från världen.” Igenkänningen är trösterik. Och i Den halvfärdiga himlen förstärks längtan efter våren, öppenhet och människokontakt: ”Vi går i solen hundratals/ Var människa en halvöppen dörr/ som leder till ett rum för alla”. Som alltid hos Tranströmer är naturen allestädes närvarande. Kanske är detta en tid då vi ska låta litteratur och natur få större plats i våra medvetanden. I en period av en växande social isolering och därmed tystnad, är denna diktsamling ett slags bot som gör allt annat än att låta språket tyna under en presenning. 
Läs om Tomas Tranströmer, som tilldelades Nobelpriset i litteratur 2011.

Alice Munro

Novell: ”Fria radikaler” ur För mycket lycka av Alice Munro 
”Den samtida novellkonstens mästare”.
2013 belönades Alice Munro med Nobelpriset i litteratur, och tilldelades därtill tidernas kortaste Nobelprismotivering: ”Den samtida novellkonstens mästare”. Det är svårt att motsäga Svenska Akademien i det här fallet. Alice Munro är en av få författare som konsekvent hållit sig till novellformatet sedan sin debut med novellsamlingen Dance of the Happy Shades 1968, och hon har utmanat genren på ett mästerligt sätt. I novellsamlingen För mycket lycka från 2010 (originalet Too Much Happiness kom 2009) finns många exempel på det. 2018 gavs den dessutom ut i storboksformat med vackert poträttomslag av Kristin Lidström.  
   Jag fastnar särskilt för ”Fria radikaler”, om livets vändningar för 62-åringen Nita som är mitt i ett ensamt sorgearbete efter sin man. Med sin cancer hade hon trott att hon skulle gå bort före maken, ”hur kunde jag veta att han skulle stjäla föreställningen för mig?”. Sjukdomens vardag, sängbäddning, tandborstning, hudens gula ton, vännerna som försöker men inte kan förstå, varvas med lager av sorg, minnen och föreställningar om makens liv med hans ex. Dessa tankar avbryts av en oväntad och obehaglig gäst som visar sig just ha begått ett fruktansvärt brott, och så hamnar livet i ännu en ny dager.  
   Hur är det möjligt att på 25 sidor rymma så många essentiellt mänskliga frågor och åtminstone 1,5 livshistorier samt – i det här fallet även ett inslag av thriller – utan att det blir ytligt, sentimentalt eller grovhugget? I detta ligger, för mig, Munros mästerskap. 

Richard Thaler 

Facklitteratur: Misbehaving av Richard Thaler
Systerbok till den klassiska Thinking, Fast and Slow av Daniel Kahneman
Har du läst den numera klassiska Thinking, Fast and Slow av ekonomipristagaren Daniel Kahneman? Möt här dess systerbok, Misbehaving av Kahnemans vän och medarbetare Richard Thaler. Som de båda titlarna antyder, är ingen av författarna några konventionella ekonomer. Tvärtom har de velat berika traditionell ekonomisk teori genom att tillföra insikter från andra samhällsvetenskaper, framför allt psykologin, och lagt grunden till forskningsområdet beteendeekonomi. I sitt bankettal under 2017 års Nobelfest förklarade Richard Thaler varför han tilldelats ekonomipriset till Alfred Nobels minne: för att han upptäckte mänskligt liv någonstans där hans ekonom-kollegor menade att den inte existerade: i ekonomin. Om vi vänder på det innebär detta också en möjlighet för mig – oftast lika irrationell i mina ekonomiska beslut som många av Thalers experimentdeltagare (alltså vanliga människor) – att finna lite ekonomi i mig själv, att kanske till och med bli mer av en ”Econ” (de där rationella varelserna som är 100% genomtänkta när de agerar ekonomiskt). Richard Thaler har genom att kartlägga hur vi människor tänker när vi tar ekonomiska beslut hjälpt regeringar att designa pensionssystem som underlättar för människor att spara mer. Han har visat att människor ofta föredrar rättvisa framför ekonomisk vinst, vilket kan låta bra men kan leda till problem i ekonomin under kristider. Och i Misbehaving beskriver han hur allt detta går till. För att summera överlåter jag till ekonomiprofessorn Micael Dahlen att fånga denna bok i en mening: ”Mästerligt! Detta är ett standardverk för att förklara hur ekonomi och mänskligt beteende dansar med varandra.”   
 
Läs om Richard Thaler på nobelprize.org 
Du kan även lyssna på Richard Thaler i Nobel Medias nya podcast Nobel Prize Conversations, som görs i samarbete med Riksbanken.

Gabriel García Márquez

Roman: Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez
Tiden känns nu mer böjlig och plastisk precis som i Garcías magiska mästerverk
Tiden i karantän kan kännas som tiden i Hundra år av ensamhet – böjlig och plastisk. Så är det väl kanske alltid förresten, men i karantän, när vi plötsligt sitter där med all tid i världen, beter den sig än mer bångstyrigt än i det vardagliga livet med sina rutiner. Gabriel García Márquez mest kända bok från 1967 är en släktkrönika som utspelar sig i den lilla colombianska byn Macondo. Vi får följa släkten Buendía, där männen heter antingen José Arcadio eller Aureliano
Buendía. Men det visar sig så småningom att det inte bara är namnen som upprepar sig utan även personligheter och karaktärsdrag går igen genom generationerna. Finns det någon möjlighet för individerna att bli sina egna, att gå sin egen väg? Släktens män med namnet José Arcadio är impulsiva och initiativrika medan de som heter Aureliano är fantasifulla men tysta och inbundna. Då tvillingbröderna Aureliano Segundo och José Arcadio Segundo klär ut sig och lekande lurar omvärlden vem som är vem, frågar sig till slut deras farmor om inte leken gått för långt, så att bröderna nu själva tappat greppet om vem som är vem. Kanske har deras identiteter gått förlorade för all framtid? Som om ett namn automatiskt ger en person dess öde och egenskaper, och om detta namn tappas bort finns inte längre personligheten kvar. Márquez blandar på detta lekfulla sätt det absurda med det verkliga, och det var som beskrivning av hans författarskap som termen magisk realism slog igenom. En kvinna lyfter plötsligt och flyger mot himlen då hon står och hänger tvätt och när en av bokens karaktärer dör börjar det regna gula blommor.
Detta är en perfekt bok att låta sig svepas med av och när du kommer ut på andra sidan historien, är det med fickorna fulla av magiska scener och existentiella frågeställningar. 

Olga Tokarczuk

Roman: Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk
Mångbottnad lärare löser mordgåtor
I Styr din plog över de dödas ben försöker den pensionerade läraren Janina 
Duszejko lösa gåtan kring de mord som plötsligt börjar begås i hennes lilla avlägsna by på den polska landsbygden, nära den tjeckiska gränsen. När hon inte löser mordgåtor brukar hon översätta William Blake, skriva brev till de lokala myndigheterna om att de borde förbjuda jakt och värna om djuren samt studera astrologi och ta hand om Warsawabornas sommarhus i byn. Men denna vinter går mer och mer tid åt till att bli privatdetektiv. Och med det förändras hon mer och mer från ensling till…ja vaddå? 
Denna mörka thriller med inslag av såväl saga som sitcom är en bok man har svårt att lägga ifrån sig när man väl börjat. Inte bara för att man verkligen vill veta svaret på mordgåtan, utan också för att Tokarczuk med lätt hand för in frågor om människans förhållande till naturen och om vad rättvisa, förnuft och vansinne egentligen är.  

Olga Tokarczuk tilldelades 2018 års Nobelpris i litteratur i samband med att 2019 års pris delades ut.

Peter Doherty

Faktabok: Pandemics What 
Everyone Needs to Know av Peter Doherty
Skaffa dig mer kunskap om pandemier med en expert i ämnet
Peter Doherty tilldelades 1996 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tillsammans med Rolf M Zinkernagel "för deras upptäckter av det cellstyrda immunförsvarets 
specificitet". Doherty har arbetat med immunsystemets förmåga att känna igen virus och celler som blivit infekterade med virus. I sin bok från 2013 Pandemics –What Everyone Needs to Know guidar han läsaren med hjälp av fråga-och-svar-upplägg genom pandemiers natur. Doherty framhåller att extremt dödliga virus oftast identifieras och begränsas snabbt medan definitionen på en pandemi inte har att göra med ett virus dödlighet, utan dess förmåga att snabbt sprida sig över världen, vilket vi nu ser exempel på. Han går igenom pandemiers orsaker – bland annat den globala uppvärmningen, ett ökat resande och den växande antibiotikaresistensen – och kommer med många strategier på hur de kan bekämpas samt hur vi kan förbereda oss bättre i framtiden för kommande pandemier. Vi behöver använda oss av enkla och effektiva metoder inom vården för att stoppa virusspridning samtidigt som forskning på animala patogener kan verka förebyggande.  

Sigrid Undset

Romantrilogi: Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset
"Världens bästa kärleksroman"
Sigrid Undsets romantrilogi Kristin Lavransdotter, skriven 1920–1922, har kallats världens bästa kärleksroman. Det är en otrolig skildring både av passion och förälskelse men också av svårigheterna med att dela ett helt liv med en annan människa. Utöver kärlekstemat är det en utvecklingsroman som följer en kvinna från barndom till ålderdom och skildrar hennes livsval och hur hon kämpar med sin tro, sina tvivel och med hur hon ska förhålla sig till rådande normer samt familjens och samhällets förväntningar på henne. Berättelsen utspelar sig i 1300-talets Norge – ett samhälle omgärdat av stränga regler. Huvudpersonen Kristin växer upp i Gudbransdalen, och är dotter till den karismatiske och väl respekterade storbonden Lavrans. Hon blir bortlovad med Simon Darre, men faller istället pladask för den fascinerande Erlend med dåligt rykte som räddar henne från att bli överfallen av rövare. Hon slits mellan sina egna starka känslor, familjens förväntningar och samhällets normer. 
Undset berättar med en underbar förmåga som får 1300-talets alla sedvänjor, bruksföremål och omgivningar att bli levande. Skildringarna av kloster, gästgiverier och driften av en stor gård får läsaren att resa i tid och rum. Det kanske kan verka svårt att relatera till en kvinnas dilemman på 1300-talet, men faktum är att frågorna som Kristin brottas med är eviga, och lika aktuella idag.   

Sigrid Undset mottog 1928 års Nobelpris i Litteratur.

Wislawa Szymborska 

Dikter 1945-2002 av Wislawa 
Szymborska 
Det enkla i kontrast mot det komplexa
I prismotiveringen för 1996 års Nobelpris i litteratur till den polska poeten Wislawa Szymborska nämns den ironiska precisionen tillsammans med fragment av mänsklig verklighet. Och det stämmer att det finns både en varm, men skarp, humor och många glimtar av vardagen och verkligheten hos Szymborska. Hon använder sig av humorn för att koppla de vardagliga bilderna till ett större sammanhang – ibland ett politiskt sådant och ibland ett mer filosofiskt. Hennes humor och empati kan göra att hennes poesi vid en första anblick tas för enkel, men i själva verket avväpnar den läsaren med humor för att sedan plötsligt ställa stora och svåra frågor kring moraliska dilemman och historiska skeenden. Just detta att det enkla kontrasteras med det komplexa, gör hennes poesi perfekt att läsa och läsa om, då nya dimensioner träder fram vid varje läsning.    


Följ oss på

Facebook
Facebook

Twitter
Twitter

Instagram
Instagram

Youtube
YouTube
 
Det här mejlet skickades till dig som prenumererar på det månatliga nyhetsbrevet.

Vi värnar om din integritet. När du anmäler dig till detta nyhetsbrev kan du vara säker på att din e-postadress inte kommer att säljas eller ges bort till tredjepart.

NOBEL PRIZE MUSEUM
All content © Stiftelsen Nobel Center