Sent with rule.io
Logo Logo
Ätstörningar – upplevelser av vården i vetenskaplig sammanställning
Personer med ätstörningar upplevde det som att vården lade alltför stort fokus på det medicinska, på normalisering av ätande och vikt. Det framkom i SBU:s översikt av kvalitativ forskning kring ätstörningar, framför allt anorexia nervosa. SBU har sammanställt kunskap om hur sjukdomen och vården upplevs av patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Sanna Aila Gustafsson är socionom och psykoterapeut som forskat kring ätstörningar. Hon har varit sakkunnig i SBU:s projekt:

– Patienterna, liksom deras anhöriga, uttryckte önskemål om att vården i högre utsträckning skulle se till hela individens livssituation och relationer, och fokusera mindre på ätande och vikt. Samtidigt visade forskningsgenomgången att vårdens personal ofta upplevde att den mer medicinska synen på ätstörningar kunde vara till hjälp.

I SBU:s sammanställning betonade både patienter och anhöriga vikten av en allians med vården. En god allians mellan patienter och vårdens personal upplevdes dock som svår att uppnå.

Flertalet studier som ingick i SBU:s genomgång var dock utländska, så alla upplevelser behöver inte vara typiska för svenska patienter med ätstörningar.

SBU:s sammanställning är ett regeringsuppdrag och utgör ett kunskapsunderlag för Socialstyrelsens fortsatta arbete.

Föräldrastödsprogram kan hjälpa familjer med utagerande barn

 
Föräldrastödsprogram som baseras på social inlärningsteori kan minska barns utagerande beteenden. Program som vänder sig till en universell målgrupp, det vill säga där barnen inte är utagerande från början, verkar inte ha samma effekt. Det konstaterar SBU som granskat en systematisk översikt i ämnet.
Av de programkomponenter som framstår som särskilt verksamma är positiv förstärkning den viktigaste.


Det 50-tal olika föräldrastödsprogram som har ingått i SBU:s underlag handlar alla om utagerande beteenden hos barn i åldern två till nio år. Genomgången visar att vissa komponenter i föräldrastödsprogrammen hade samband med minskat utagerande:
  • positiv förstärkning, beröm
  • naturlig eller logisk konsekvens, till exempel att föräldern tar bort en leksak som barnet slår med

När barn är utagerande framstår dessutom en rad andra komponenter som verksamma:
  • byggande av relationer
  • gemensam lek
  • aktivt lyssnande
  • färdigheter för föräldrarna själva
  • time-out, det vill säga att föräldrar och barn skiljs åt för att kyla ner en konflikt

Resultatet att time-out är en verksam komponent kan tänkas bero på att den minskar föräldrarnas benägenhet att ta till våld.

Det finns ett 20-tal manualbaserade föräldrastödsprogram i Sverige. Få av dem har utvärderats. Det skulle vara till hjälp för både föräldrar och kommuner om förespråkare för varje program kunde redovisa vilka komponenter som ingår, skriver SBU.
Exempel på utagerande beteende är trots som inte är övergående, aggressivitet, att slåss, ljuga eller stjäla. För yngre barn leder utagerande beteende till konflikter, på längre sikt finns ökad risk för olika typer av negativa konsekvenser.
 


Forskar eller arbetar du inom förlossningsvården?


SBU bjuder in till frukostseminarium 17/10, ämnet är efterfrågad forskning inom förlossningsvården.

Presentation & intressant panel med bland andra representanter från finansiärer, SFOG & barnmorskeförbundet.


Senaste svaren från SBU:s upplysningstjänst


SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Webbplats: www.sbu.seTelefon: 08-412 32 00E-post: registrator@sbu.se
Om du inte kan läsa nyhetsbrevet i ditt e-postprogram, läs det på webben
Nyhetsbrevet är skickat till [Subscriber:email]
Klicka här för att avregistrera dig