Av de barn och unga som upplevt traumatiska händelser utvecklar cirka 16 procent PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. För riktigt svåra, upprepade trauman är siffran troligtvis högre. Förebyggande insatser kan sättas in i samband med händelsen, eller därefter, men effekten är tveksam. Det konstaterar SBU i en ny rapport som sammanfattar och kommenterar resultaten från en brittisk forskningsöversikt.

Hos majoriteten av barn och unga som exponerats för trauma sker en naturlig återhämtning, och det finns farhågor om att insatser utan positiva effekter skulle kunna förhindra en sådan. Om ett barn uppvisar hanterbara reaktioner på händelsen kan man istället fokusera på att aktivt kartlägga och följa upp risker och skyddsfaktorer som kan hämma respektive främja återhämtningsprocessen. En sådan "active monitoring" kan göra att den som uppvisar begynnande symtom får särskild hjälp, menar SBU.

I studierna kunde man inte påvisa några positiva effekter av preventiva insatser som gavs kort efter en traumatisk händelse, vare sig minskade symtom på PTSD eller andra beteendeproblem.

Forskningen tyder dock på att grupp-KBT som är traumafokuserad möjligen kan minska risken för PTSD under ett pågående trauma, hos barn som lever i krigszoner. Det är oklart hur överförbara dessa resultat är till svenska förhållanden.

Även om det finns viktiga etiska aspekter att ta ställning till när man gör studier om barn med trauma är det angeläget att få fram bättre kunskap, betonar SBU.

Efter sommaren kommer SBU att publicera två rapporter om behandling och prevention av PTSD hos vuxna personer. Även dessa är kommentarer till översikter från NICE, The National Institute for Health and Care Excellence, som utfärdar riktlinjer för behandlingar i Storbritannien.