Sent with rule.io
Logo Logo
Projekt om kvinnors förlossningsskador styr resurserna mot prioriterad forskning
SBU har en databas för så kallade vetenskapliga kunskapsluckor inom en rad områden. För några områden, exempelvis kvinnors förlossningsskador, finns även en prioriteringslista för forskningsfrågor. Ett effektivt sätt att visa forskningsfinansiärer på behovet av en studie, och motivera anslag till egna projekt, är att referera till den här typen av underlag.

SBU har presenterat prioriteringar av den mest efterfrågade forskningen inom kvinnors förlossningsskador – skadorna ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare. De som bidragit till sammanställningen har varit både kvinnor med egna erfarenheter av förlossningsskador samt vårdens personal och experter, till exempel barnmorskor, läkare och fysioterapeuter.

Maria Jonsson är docent och överläkare vid förlossningsenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som även medverkat i SBU:s prioriteringsprojekt.

– Den metod som användes för sammanställningen av prioriteringar skapade en bra dynamik och gav bredare perspektiv.

Hon menar att det är angeläget att forskningsresurser nu går till de projekt som gör mest nytta för kvinnorna.

– Listor på prioriteringar och kunskapsluckor som SBU identifierat kan vara användbara då man vill starta en studie, de visar var det största behovet av forskning om kvinnors förlossningsskador finns. Vid ansökan om anslag är det bra att kunna hänvisa till rapporten från SBU.

En viktig forskningsfinansiär är Vetenskapsrådet. I sin utlysning till klinisk behandlingsforskning anger rådet specifikt att en öronmärkt del av forskningspengarna ska gå till projekt som syftar till att täppa till en definierad kunskapslucka.

Jan-Ingvar Jönsson är huvudsekreterare för klinisk behandlingsforskning på Vetenskapsrådet:

– Vi värderar forskningsprojekt som ansökt om medel tillsammans med SBU och av de två senare årens beviljade ansökningar har 13 av 31 uppfyllt SBU:s definition av en vetenskaplig kunskapslucka. Det är alltid ett plus i kanten och ger i regel ett högre betyg från våra sakkunniga.

Det gäller oavsett om kunskapsluckan finns registrerad i SBU:s databas eller kan visas på annat sätt, tillägger han.

– Och att frågan är högt rankad i en genomförd forskningsprioritering, såsom den om kvinnors förlossningsskador, kan definitivt vara av fördel för en ansökan. Vi vill se forskning som är av god kvalitet och som fyller ett behov, där studieresultaten kommer till användning.

Om SBU:s prioriteringsprojekt och databas för kunskapsluckor
Pressmeddelandet om projektet med kvinnors förlossningsskador enligt metod från James Lind Alliance finns här: Kvinnors förlossningsskador: Forskningen som vårdens personal och drabbade kvinnor vill prioritera

Under 2019 kommer SBU att fortsätta arbetet med forskning kring förlossningsskador genom att närmare undersöka ”core outcomes”, de viktigaste utfallsmåtten för att få ett bra resultat av en viss insats.

SBU samlar vetenskapliga kunskapsluckor i en särskild, sökbar databas: Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder
 

SBU:s kunskapsluckor motiverade anslag för hjärtforskning


Niklas Nielsen, forskare vid Centrum för hjärtstopp, Lunds universitet, leder världens största kliniska hjärtstoppsstudie, TTM2. I sin forskningsansökan hänvisade han bland annat till SBU:s kunskapsluckor. Forskningen har tilldelats över 20 miljoner i anslag, i första hand från Vetenskapsrådet.

När Niklas Nielsen ännu var doktorand, år 2006, kom SBU:s Alert-rapport om nedkylning efter hävt hjärtstillestånd. Behandlingen var redan då införd på många svenska sjukhus. Att nedkylning kan minska negativ påverkan på hjärta och hjärna tycks rimligt bland annat eftersom metoden har visat positiva resultat i djurstudier och är bevisat effektiv vid syrebrist hos för tidigt födda barn. Men den vetenskapliga grunden för vuxna personer var klen, fann SBU; två relativt små studier publicerade i New England Journal of Medicine 2002.

Det här väckte Niklas Nielsens intresse:
– Jag hänvisade till SBU:s rapport och sökte 2009 anslag till vår första studie. I den jämförde vi om nedkylning till 33 grader var bättre än till 36 grader. Vi såg inga fördelar för den lägre temperaturen.

Att ändra klinisk praxis görs dock inte i en handvändning. Eftersom patienten ändå måste kylas ned används 33 grader fortfarande på många sjukhus i världen. Så även på en del sjukhus i Sverige, trots att internationella rekommendationerna anger att nedkylning till 36 grader kan anses fungera lika bra som till 33 grader.

– I den nya studien, TTM2, följer vi upp de studier som publicerades 2002 och som idag i det närmaste kan räknas som pilotstudier och jämför 33 grader mot normaltemperatur, men där vi behandlar feber om det uppstår. Är nedkylningen överflödig kan man spara resurser och undvika eventuella biverkningar. Men om den är effektiv så får vi starka bevis för dess nytta, säger Niklas Nielsen, som numera också är överläkare på Helsingborgs lasarett.

TTM2-studien ska genomföras på 60–70 sjukhus i 15 länder, med 1 900 patienter under tre års tid. Idag har man kommit halvvägs. Projektet tilldelades över 20 miljoner kronor i anslag redan vid start, främst från Vetenskapsrådet. Andra viktiga finansiärer är Hjärt-Lungfonden, regionala medel, privata fonder och via ALF-avtalet. I sina ansökningar har Niklas Nielsen hänvisat till att SBU efterlyser bättre kunskap på området, bland annat genom en definierad kunskapslucka.
Studieresultaten kommer tidigast till årsskiftet 2020–2021. Niklas Nielsen har själv ingen teori om vad de kommer att visa:

– Antingen får vi bevis för att nedkylning har effekt, eller inte. Hur som helst, detta är något vi behöver veta säkert. Vilken behandling skulle jag själv vilja ha ifall jag drabbades av hjärtstopp? Jag skulle nog inte vilja välja – vore helt nöjd med att bli randomiserad till endera behandlingen.

Marie Österberg är projektledare vid SBU och arbetar bland annat med databasen för kunskapsluckor:

– Vi hoppas att våra sammanställningar ska användas just så som Niklas Nielsen gjort, så att forskarna får resurser för att fylla de kunskapsluckor som anses viktigast. SBU har även arbetat med topp 10-prioriteringar av forskningsbehov inom några specifika områden; adhd, socialtjänsten och nu senast kvinnors förlossningsskador. Även de här rapporterna kan utgöra bra motiv för anslag. Besök gärna SBU:s databas  för Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder

SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
  Webbplats: www.sbu.seTelefon: 08-412 32 00E-post: registrator@sbu.se
Om du inte kan läsa nyhetsbrevet i ditt e-postprogram, läs det på webben
Nyhetsbrevet är skickat till [Subscriber:email]
Klicka här för att avregistrera dig