SBU har en databas för så kallade vetenskapliga kunskapsluckor inom en rad områden. För några områden, exempelvis kvinnors förlossningsskador, finns även en prioriteringslista för forskningsfrågor. Ett effektivt sätt att visa forskningsfinansiärer på behovet av en studie, och motivera anslag till egna projekt, är att referera till den här typen av underlag.
SBU har presenterat prioriteringar av den mest efterfrågade forskningen inom kvinnors förlossningsskador – skadorna ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare. De som bidragit till sammanställningen har varit både kvinnor med egna erfarenheter av förlossningsskador samt vårdens personal och experter, till exempel barnmorskor, läkare och fysioterapeuter.
Maria Jonsson är docent och överläkare vid förlossningsenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som även medverkat i SBU:s prioriteringsprojekt.
– Den metod som användes för sammanställningen av prioriteringar skapade en bra dynamik och gav bredare perspektiv.
Hon menar att det är angeläget att forskningsresurser nu går till de projekt som gör mest nytta för kvinnorna.
– Listor på prioriteringar och kunskapsluckor som SBU identifierat kan vara användbara då man vill starta en studie, de visar var det största behovet av forskning om kvinnors förlossningsskador finns. Vid ansökan om anslag är det bra att kunna hänvisa till rapporten från SBU.
En viktig forskningsfinansiär är Vetenskapsrådet. I sin utlysning till klinisk behandlingsforskning anger rådet specifikt att en öronmärkt del av forskningspengarna ska gå till projekt som syftar till att täppa till en definierad kunskapslucka.
Jan-Ingvar Jönsson är huvudsekreterare för klinisk behandlingsforskning på Vetenskapsrådet:
– Vi värderar forskningsprojekt som ansökt om medel tillsammans med SBU och av de två senare årens beviljade ansökningar har 13 av 31 uppfyllt SBU:s definition av en vetenskaplig kunskapslucka. Det är alltid ett plus i kanten och ger i regel ett högre betyg från våra sakkunniga.
Det gäller oavsett om kunskapsluckan finns registrerad i SBU:s databas eller kan visas på annat sätt, tillägger han.
– Och att frågan är högt rankad i en genomförd forskningsprioritering, såsom den om kvinnors förlossningsskador, kan definitivt vara av fördel för en ansökan. Vi vill se forskning som är av god kvalitet och som fyller ett behov, där studieresultaten kommer till användning.
Om SBU:s prioriteringsprojekt och databas för kunskapsluckor
Pressmeddelandet om projektet med kvinnors förlossningsskador enligt metod från James Lind Alliance finns här: Kvinnors förlossningsskador: Forskningen som vårdens personal och drabbade kvinnor vill prioritera
Under 2019 kommer SBU att fortsätta arbetet med forskning kring förlossningsskador genom att närmare undersöka ”core outcomes”, de viktigaste utfallsmåtten för att få ett bra resultat av en viss insats.
SBU samlar vetenskapliga kunskapsluckor i en särskild, sökbar databas: Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder
Maria Jonsson är docent och överläkare vid förlossningsenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som även medverkat i SBU:s prioriteringsprojekt.
– Den metod som användes för sammanställningen av prioriteringar skapade en bra dynamik och gav bredare perspektiv.
Hon menar att det är angeläget att forskningsresurser nu går till de projekt som gör mest nytta för kvinnorna.
– Listor på prioriteringar och kunskapsluckor som SBU identifierat kan vara användbara då man vill starta en studie, de visar var det största behovet av forskning om kvinnors förlossningsskador finns. Vid ansökan om anslag är det bra att kunna hänvisa till rapporten från SBU.
En viktig forskningsfinansiär är Vetenskapsrådet. I sin utlysning till klinisk behandlingsforskning anger rådet specifikt att en öronmärkt del av forskningspengarna ska gå till projekt som syftar till att täppa till en definierad kunskapslucka.
Jan-Ingvar Jönsson är huvudsekreterare för klinisk behandlingsforskning på Vetenskapsrådet:
– Vi värderar forskningsprojekt som ansökt om medel tillsammans med SBU och av de två senare årens beviljade ansökningar har 13 av 31 uppfyllt SBU:s definition av en vetenskaplig kunskapslucka. Det är alltid ett plus i kanten och ger i regel ett högre betyg från våra sakkunniga.
Det gäller oavsett om kunskapsluckan finns registrerad i SBU:s databas eller kan visas på annat sätt, tillägger han.
– Och att frågan är högt rankad i en genomförd forskningsprioritering, såsom den om kvinnors förlossningsskador, kan definitivt vara av fördel för en ansökan. Vi vill se forskning som är av god kvalitet och som fyller ett behov, där studieresultaten kommer till användning.
Om SBU:s prioriteringsprojekt och databas för kunskapsluckor
Pressmeddelandet om projektet med kvinnors förlossningsskador enligt metod från James Lind Alliance finns här: Kvinnors förlossningsskador: Forskningen som vårdens personal och drabbade kvinnor vill prioritera
Under 2019 kommer SBU att fortsätta arbetet med forskning kring förlossningsskador genom att närmare undersöka ”core outcomes”, de viktigaste utfallsmåtten för att få ett bra resultat av en viss insats.
SBU samlar vetenskapliga kunskapsluckor i en särskild, sökbar databas: Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder
