Det saknas forskning om vilka effekter olika typer av stödjande insatser har för ensamkommande barn och unga. Det finns däremot en hel del intervjustudier, det vill säga studier som gjorts med en kvalitativ design kring deras erfarenheter och upplevelser. Utifrån en genomgång av dessa har SBU ringat in vad som främjar och hämmar utveckling och välmående hos ensamkommande barn och unga.

Beslut som gäller barn och unga, som både är på flykt och kommer ensamma, behöver vara särskilt ansvarsfulla. Valet av stödjande insatser medför etiska avvägningar och en hantering som är både medveten och konsekvent. Ändå har SBU inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt effekter av olika typer av stöd för ensamkommande barn och unga. Myndigheten efterlyser nu välgjord kvantitativ forskning som kan förbättra kunskaperna om insatsers effekter för denna specifika grupp.

Den systematiska översikten av den kvalitativa forskningen gav bättre utdelning: 29 svenska och utländska artiklar, publicerade under åren 2004–2017. SBU lyfter fram tre övergripande nivåer av teman, det vill säga viktiga resultat, som handlar om

• grundläggande livsvillkor, säkerhet och överlevnad
• svårigheter och möjligheter i vardagen
• vikten av att få ihop tillvaron på ett övergripande plan.