Nu blir det lättare att få en överblick av framtidens forskningsbehov på området arbetsmiljö. SBU har sammanställt kunskapen från en rad rapporter och organiserat denna dels efter sjukdomstillstånd, dels efter typ av exponering i arbetsmiljön. Informationen riktar sig både till dig som forskar om hälsa i arbetsmiljön och till dig som arbetar med finansiering av forskning.
Thomas Jacobsson är programansvarig för ett nationellt forskningsprogram för arbetslivsforskning vid forskningsrådet Forte. Han ser SBU:s material som ett bra komplement till den strategiska agenda Forte arbetar med, vilken bland annat definierar ”utmaningar i arbetslivet” där arbetsmiljöfrågor ingår.
– Jag tänker mig att informationen i SBU:s sammanställning kan användas som underlag för forskare när de skriver forskningsansökningar till oss. Anslagen ska gå till innovativ forskning inom viktiga områden, men de ska också vara metodologiskt skarpa – det är så vi får verkligt användbara forskningsresultat.
Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för hälsa och sjukdomar. Med hjälp av sakkunniga inom området har SBU hittills tagit fram rapporter om hur olika typer av exponering i arbetsmiljön kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom, artrosbesvär, ryggproblem, depression/utmattningssyndrom och sömnstörningar. På SBU:s webbplats går det nu att söka forskningsbehov som tas upp i rapporterna för dessa sjukdomstillstånd. Du kan också göra en sådan sökning utifrån olika exponeringar såsom exempelvis krav-kontroll, arbetstid, tunga lyft eller vibrationer. SBU har alltså sorterat informationen på två olika ledder, berättar Charlotte Hall, avdelningschef på SBU:
– Tanken är att det ska bli enklare att identifiera områden där det behövs mer forskning om arbetsmiljö. Vi hoppas att forskare kommer att kunna ha stor nytta av detta, och förhoppningsvis gäller det även forskningsfinansiärer.
SBU har dessutom sammanställt några metodologiska frågor som återkommit i flera rapporter, och som särskilt behöver belysas i framtida forskning. Hit hör exempelvis tillräckligt långa uppföljningstider och studiepopulationer som inkluderar både kvinnor och män. Man efterlyser också exponeringsmätningar som är så exakta att de kan utmynna i kunskap som kan användas av olika aktörer i samhället, till exempel för att sätta gränsvärden eller för att ge ett bra underlag vid beslut i arbetsskadeärenden.
– Jag tänker mig att informationen i SBU:s sammanställning kan användas som underlag för forskare när de skriver forskningsansökningar till oss. Anslagen ska gå till innovativ forskning inom viktiga områden, men de ska också vara metodologiskt skarpa – det är så vi får verkligt användbara forskningsresultat.
Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för hälsa och sjukdomar. Med hjälp av sakkunniga inom området har SBU hittills tagit fram rapporter om hur olika typer av exponering i arbetsmiljön kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom, artrosbesvär, ryggproblem, depression/utmattningssyndrom och sömnstörningar. På SBU:s webbplats går det nu att söka forskningsbehov som tas upp i rapporterna för dessa sjukdomstillstånd. Du kan också göra en sådan sökning utifrån olika exponeringar såsom exempelvis krav-kontroll, arbetstid, tunga lyft eller vibrationer. SBU har alltså sorterat informationen på två olika ledder, berättar Charlotte Hall, avdelningschef på SBU:
– Tanken är att det ska bli enklare att identifiera områden där det behövs mer forskning om arbetsmiljö. Vi hoppas att forskare kommer att kunna ha stor nytta av detta, och förhoppningsvis gäller det även forskningsfinansiärer.
SBU har dessutom sammanställt några metodologiska frågor som återkommit i flera rapporter, och som särskilt behöver belysas i framtida forskning. Hit hör exempelvis tillräckligt långa uppföljningstider och studiepopulationer som inkluderar både kvinnor och män. Man efterlyser också exponeringsmätningar som är så exakta att de kan utmynna i kunskap som kan användas av olika aktörer i samhället, till exempel för att sätta gränsvärden eller för att ge ett bra underlag vid beslut i arbetsskadeärenden.