|
|
|
Nyhetsbrev från SKRUVAS
|
Välkommen att läsa om projektet SKRUVAS som står för Samverkan i Kronobergs län kringa unga som varken arbetar eller studer. Projektet, som ägs av Växjö kommun, genomförs i alla länets kommuner. Innehåll: Tema KAA
- Politiker på kick-off i Kosta
- Astrit tänker utanför boxen
- Projektledaren - KAA viktig för att nå UVAS
- System för att spåra upp UVAS saknas enligt KAA
- Statistik KAA
|
|
|
Tema KAA - Kommunens aktivitetsansvar
|
|
|
|
|
Politiker och beslutsfattare besökte kick-off
|
|
När SKRUVAS bjöd in till Kickoff i Kosta valde flera politiker och beslutsfattare att delta. Att intresset och engagemanget för ungas utanförskap är stort framgick tydligt. En av politikerna på plats var Ingemar Swalander (M).
Varför valde du att närvara denna dag?
- Jag sitter i Strukturfondspartnerskapet för Småland och öarna och bedömer projekt inom Eruf och ESF. Viktigt för mig som politiker som fattar beslut om projekt som SKRUVAS att följa processen. Hur jobbar man konkret i projektets olika faser mm.
Vad tog du med dig från dagen?
Jag var imponerad av den totala uppslutningen och engagemanget från alla som deltar i projektet.
Hur ser du på behovet av ett projekt som SKRUVAS?
Jag ser det som oerhört viktigt att i tid identifiera ungdomar som varken deltar i utbildning eller i arbetslivet. Ju förr man kan nå dem desto snabbare kan de komma tillbaka till skolan eller in i arbete.
Bilden: Alla projektmedarbetarna i SKRUVAS på Kickoffen - KAA, koordinatorer, SYV med flera.
|
|
|
|
|
Hallå där, Astrit
|
|
Astrit Sabani har tills nyligen arbetat i Markaryds kommunala aktivitetsansvar (KAA). Som projektmedarbetare tänkte han ofta i nya banor och vi passade på att ställa några frågor till honom innan han gick vidare till ny tjänst.
.
|
|
|
|
|
Vad såg du som den största utmaningen i projektet?
Att möta målgruppen KAA och UVAS eftersom gruppen är väldigt heterogen vilket bidrar till att nästan varje nytt möte behöva skifta förhållningsätt. Att få andra roller att förstå att betyg och skola inte alltid betyder framgång utan det sociala och kulturella kapitalet hos människor är superviktigt!
Vilka förväntningar har du på projektet?
Jag hoppas att projektet lyfter upp KAA-arbetet i kommunerna och förstår hur komplex roll det är. KAA behöver utrymme för att skapa nya metoder och idéer vilket gör att tjänsten behöver prioriteras.
Om du fick lyfta en framgångsfaktor i KAA arbetet, vilken skulle det vara:
Ut och träffa ungdomarna tidigt, marknadsför och prioritera det förebyggande arbetet för att skapa en uppfattning om vad som är trendigt bland ungdomar, hur snacket går, vilka platser de hänger på, vilka sociala grupper de tillhör. Detta tror jag gör att man är tillgänglig och förstår ungdomarnas beteende och tankar.
|
|
|
|
|
KAA viktig för att nå UVAS
|
|
SKRUVAS, som nu har varit igång i tre månader, har redan 113 ungdomar från hela länet inskrivna. Vi vet att det finns många fler och en utmaning är att hitta dem. Här spelar KAA en viktig roll!
|
|
|
|
Målet med KAA är att få ungdomarna tillbaka till skolan, men det finns utmaningar i att identifiera ungdomar och utbudet av individuella insatser är begränsat. Utanförskap är en av Sveriges största utmaningar och varje ungdom som hamnar utanför kostar samhället 10-15 miljoner kronor.
Vi har insett att KAA många gånger är en anonym insats som behöver lyftas fram. KAA är hela kommunens ansvar och vi måste samarbeta för att ge ungdomar bästa möjligheter att lyckas.
Jag vill ställa några frågor till dig som läser detta nyhetsbrev:
- Vet Du hur KAA är organiserat i din kommun?
- Vet Du om att det är dina kommunpolitiker som ansvarar för kommunens aktivitetsansvar?
- Vet Du vad som händer när en KAA-ungdom fyller 20 år?
Dessa och många fler frågor ska vi ägna oss åt kommande projektåren. Jag hoppas Du vill följa oss på denna viktiga resa. Hjälp oss sprida information om projektet så att fler ungdomar som varken arbetar eller studerar hittar till oss.
God Jul och Gott nytt år
Majda Aljicevic |
|
|
|
|
System för att hitta UVAS saknas enligt KAA
|
|
Enligt KAA står vi inför stora utmaningar när det gäller att stötta ungdomar att slutföra gymnasiet. Det framkom när vi genomförde en workshop för projektmedarbetarna om hur väl vi känner målgruppen.
Samarbetet mellan skolor, kommuner, socialtjänst och andra aktörer är ofta bristfälligt, särskilt för ungdomar över 20 år.
En av de största bristerna är avsaknaden av effektiva system för att spåra och följa upp dessa unga människor samt otillräcklig statistik. Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att inte få tillräckligt stöd när de lämnar skolan. Här fyller SKRUVAS en viktig funktion. Dessutom behöver vi mer kunskap om hur kulturella och sociala skillnader påverkar studieval.
Olof Engqvist
Processledare SKRUVAS
|
|
|
|
|
KAA-statistik för Kronobergs län
|
|
|
|
|
|
Ovanstående tabell visar antalet ungdomar mellan 16 till 20 år som är inskrivna i länets KAA. Källa: skolverket. SKRs kartläggning av KAA på nationell nivå visar att:
- det är vanligare att ungdomarna har föräldrar med lägre utbildningsnivå
- män är överrepresenterade i aktivitetsansvaret
- utrikes födda ungdomar är överrepresenterade
- mer än 75 procent har varit antagna på ett program i gymnasieskolan men antingen avbrutit sina studier eller avslutat gymnasieskolan utan examen idag.
|
|
|
|
|
|
|
Bilden: SKRUVAS team i Uppvidinge kommun ställer upp på årets julbild. Fr v: Ronja Sköld, Emma Lindahl, Emmeli Bergström, Susanne Karlsson, Henrik Le-Cleach och Maida Aljicevic.
|
|
|
|
|
|
|
SKRUVAS är ett projekt som finansieras av Europeiska socialfonden och ägs av Växjö kommun. Projektet drivs genom Projektenhet Kronoberg och genomförs i Alvesta, Lessebo, Ljungby, Uppvidinge, Tingsryd, Växjö, Markaryd och Älmhults kommun.
|
|
|
|
|
|
