{{ event.message }}
Anpassningar
Dra här för att ändra bredden

Skickat med RuleMailer.se
Nyhetsbrev från SwedNanoTech | December
Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben
Gott slut!

Sista veckan innan jul. Några detaljer ska fixas innan föreningen SwedNanoTech tar plats i en större gemenskap. Från och med årsskiftet jobbar vi nämligen ännu närmare branschföreningen Innovations- och Kemiindustrierna. 

Smaka på det… Den etablerade industrin blir med ens våra närmaste anförvanter. Tolkning av regelverk kan göras tillsammans med experter och gemensamma inspel kring forsknings- och innovationspolitik får en starkare röst och större tyngd. Det som engagerar dig och övriga medlemmar i SwedNanoTech kommer också att engagera flera personer, både på kontoret i Stockholm och på företagen ute i landet. Bättre julklapp är svårt att få, om du frågar mig.

Det var en sak till. Nu blir det personligt, så du kan hoppa över det här och gå direkt till nyheterna om du vill. Om några veckor tar min egen resa med SwedNanoTech slut. Jag vill tacka för att jag har fått hänga i nästan nio år med SwedNanoTech och fått träffa och jobba på olika sätt med alla engagerade och inspirerande människor som brinner för innovation, nanovetenskap/nanoteknik och dess potential att bidra till ett bättre samhälle. Ni är bäst, allihop!

Ett slut är alltid början på något nytt. Vi ses alldeles säkert i något annat materialsammanhang framöver. Till dess önskar jag dig en alldeles, alldeles underbar julhelg och ett gott nytt år. 

Åsalie Hartmanis,
VD, SwedNanoTech
NYHETER
Nytt, hållbart material för koldioxidinfångning

I en gemensam forskningsstudie har Chalmers tekniska högskola och Stockholms universitet utvecklat ett nytt material för infångning av koldioxid. Hög infångningsförmåga, hållbar sammansättning, till lägre användningskostnad – är bara några exempel på materialets många fördelar. Forskningen publicerades nyligen i ACS Applied Materials & Interfaces/ACS Publications.


"I det nya materialet har vi kombinerat zeoliters goda förmåga att fånga in koldioxid med cellulosans starka mekaniska egenskaper vilket ger ett hållbart, lättviktigt och stabilt material med hög återanvändningsgrad. Vi upptäckte att cellulosan inte blockerade zeoliternas porer och därmed kunde zeoliternas kapacitet att adsorbera koldioxid tas till vara fullt ut. Cellulosan och zeoliterna gör det miljövänligt och produktionskostnaderna kan hållas nere", säger Walter Rosas Arbelaez, doktorand på Chalmers och en av forskarna bakom studien.

Illustration: Yen Strandqvist, Chalmers

Stor potential i kombinationen grafen och batterier

Den 28 november samlades 60 deltagare i Uppsala för att diskutera möjligheterna med grafen i batterier. Samarrangemanget av Uppsala Universitet, Battery2030+ och SIO Grafen inleddes med presentationer av Vittorio Pellegrini, IIT & Graphene Flagship, Kristina Edström, Uppsala Universitet och Battery 2030+ samt Carmen Cavallo, Chalmers.

Grafen och batterier är en kombination som både deltagare och presentatörer såg potential i, samtidigt var många överens om vikten av att mäta egenskaperna på systemnivå efter en lång rad laddningscykler och inte enbart på komponentnivå. Efter lunch följde presentationer av Mamoun Taher, Graphmatech, Peter Olofsson, Northvolt och Sven Forsberg, 2Dfab. Dagen avslutades med gruppdiskussioner om vad som krävs att skala upp användningen av grafen i batterier. 

Bättre betongfärg med grafen

Slitstark, motståndskraftig och med ökad vidhäftning. Det är resultatet av den grafenfärg som Lanark tagit fram tillsammans med Chalmers, SHT Smart High Tech och RISE.

Projektet som pågått sedan slutet av 2017 har lett fram till fyra demonstratorer i form av färggranna betongväggar på Chalmersområdet.

"Grafenets roll i det hela är att skydda puts- och betongunderlag mot karbonatisering och kloridinträngning", berättar Lars Nilsson, vd för Lanark.

Den cementbaserade stenmjölsfärgen kan infärgas med oorganiska pigment, exempelvis järnoxider.
"När den målas på den obehandlade betongytan blir det som att lägga en andra hud på betongen. Förutom att skydda mot kloridinträngning minskar färgen också risken för armeringskorrosion", berättar Lars Nilsson.

Snart kan nanosolceller vända sig mot ljuset

Istället för att ändra vinkel med motorer kan framtidens solceller täckas med ett nytt nanomaterial. Tekniken bygger på små spröt som sträcker sig mot ljuset av sig själva, precis som solrosor.Tekniken kallas SunBOT. Ett spröt av hydrogel bara en millimeter i diameter kläs med nanopartiklar av guld som omvandlar ljus till värme. Där hydrogelen värmts upp kröks den tills sprötet ”tittar” rakt in i ljuset varifrån det än kommer.

De skapar styrbara plasmoner i plast

Forskare vid Laboratoriet för organisk elektronik, vid Linköpings universitet, har tagit fram optiska nanoantenner i en ledande polymer. Antennerna som dessutom kan stängas av och sättas på öppnar för en helt ny typ av styrbar nanooptik. Resultatet presenteras i Nature Nanotechnology.

Plasmoner uppkommer när ljus interagerar med metalliska nanopartiklar. Det infallande ljuset startar en kollektiv oscillation, gemensam rörelse fram och tillbaka, av elektronerna i partiklarna. Det är den kollektiva oscillationen som är själva plasmonen. Nanostrukturer i metall och deras förmåga att forma ljus på nanoskalan studeras av ett stort antal forskargrupper i världen för användning i exempelvis biosensorer, optiska pincetter, för energiöverföring liksom för att förstärka andra optiska fenomen. I framtiden hägrar användningsområden alltifrån miniatyriserad medicinsk apparatur till fönster som styr inflödet av ljus och värme in och ut ur byggnader.

Foto: Thor Balkhed

Nanopartiklar i byggprodukter en hälsofara?

Byggsektorn måste inta en beredskap för att kunna ifrågasätta nya material kopplat till nanoteknik och kräva kartläggning om eventuella risker. I byggbranschen kan nanoprodukter finnas inom flera områden till exempel tillsatser till cement och betong, i ytskikt, i målarfärg och underhållsfritt glas. Problemet är att det inte finns någon kartläggning gjord var det kan finnas nanoprodukter på svenska arbetsplatser eller hur stora riskerna är med dessa material.

De säljer energi på metervara

På avknoppningsföretaget Epishine står tryckpressarna och rullar ut solceller i tryckt elektronik, avsedda för inomhusbruk. Olle Inganäs, professor emeritus och grundare, har än högre mål: organiska solceller ska bidra till att lösa världens energiproblem.

Meter efter meter av en tunn plastfilm rullar fram ur bestrykningsmaskinen hos Epishine i företagsbyn Ebbe-park i Linköping. I maskinen bestryks plasten med ett 100 nanometer tunt ljuskänsligt skikt. Det är i det lagret som fotonerna i ljuset omvandlas till laddningsbärare. I nästa steg sker lamineringen och ut kommer små, böjliga, transparenta, men ändå hållbara och tåliga solmoduler.

Solmodulens ljuskänsliga skikt är exakt optimerat för att reagera på det ljus som finns i inomhusbelysning. Den skördar energi från lampljuset som omvandlas till el. Det är inga stora spänningar det handlar om, någon volt. Men det räcker fint för att driva många av de små prylar vi har uppkopplade i våra hem - och som vi i allt större utsträckning förväntas vilja ha uppkopplade.
Om ett år ska solmodulerna finnas ute på marknaden.

REACH: Uppdaterad vägledning för registrering av ämnen i nanoform

Två vägledande dokument från ECHA har uppdaterats med råd för företag som förbereder registreringsunderlag som täcker nanoformer. Dokumenten hjälper registranter att uppfylla nya lagkrav i REACH för nanomaterial som gäller från 1 januari 2020

Wood is the surprising ingredient in electrodes for wearables

Wood fibres are being used by researchers at KTH to create a new class of stronger and lower-cost electrodes for even lighter and long-lasting flexible electronics and wearables.

A team at KTH reports that it created the new composite material by combining wood cellulose nano fibrils (CNF) – or extremely small filaments known as nanorods – with MXene, a two-dimensional nanoscale conductive material. The wood fibrils provide mechanical strength otherwise lacking in MXenes, and they allow the electrodes to become flexible.

"Our results will eventually help with realizing the development of flexible multifunctional energy storage devices, that is, supercapacitors and batteries, at a lower cost and with higher device-base performance,” says Max Hamedi, a researcher in wood cellulose at KTH who in recent years also developed a soft battery made of aerogel foam from wood pulp.
 
EVENT
Conference / 28-30 April / Graz/Austria
4th International Conference nanoFIS 2020 - Functional Integrated nanoSystems

The nanoFIS 2020 conference is focusing on essential capabilities required for the development of future Smart Systems that are core enablers for the digital transformation worldwide.

The topics of nanoFIS 2020 comprise novel technologies, components and devices enabled by nanotechnology, micro- and nanoelectronics, advanced materials as well as photonics and a variety of other principles. These technologies, components and devices are key for integrating more functionalities into a multifunctional Smart Systems.

Type of event: Conference 
Date: 20-30 April, 2020
Location: Austria
SOCIALA MEDIER
BILD
BILD
BILD
BILD
BILD
BILD
SwedNanoTech
Nätverket för svensk nanoteknologi
Storgatan 19, Box 55915,
102 16 Stockholm

Webbsida: www.swednanotech.com
E-post: asalie.hartmanis@swednanotech.com

Detta är ett utskick från föreningen SwedNanoTech. Om du
har fått mailet av misstag eller önskar avregistera dig från
framtida utskick, klicka här