Vilken forskning ska prioriteras för att förhindra och behandla förlossningsskador? Vad säger de kvinnor som själva drabbats och vad tycker kliniker som arbetar inom området?
SBU har samlat personer med erfarenheter från området vilka gemensamt har enats om de viktigaste forskningsfrågorna.
SBU har samlat personer med erfarenheter från området vilka gemensamt har enats om de viktigaste forskningsfrågorna.
SBU har tidigare kartlagt kunskapsluckor och publicerat rapporter om förlossningsskador. Rapporterna visar att det finns många kunskapsluckor inom prevention, diagnostik och behandling av skador efter vaginala förlossningar.
Deltagarna i det aktuella projektet prioriterade mer kunskap om diagnostik av förlossningsskador allra högst, därefter kom preventiva åtgärder under förlossningen. Det ansågs också viktigt att få mer kunskap om behandling av större bristningar (grad 2-4) samt skador på levatormuskeln. Behandling av fistlar hör också till de områden som prioriterades, liksom samlagssmärta, analinkontinens och behandling av skada orsakad av klipp. Könsstympade kvinnor lyftes särskilt som en viktig patientgrupp att inkludera i forskningen.
Diskussioner och resonemang handlade bland annat om att prioritera ökad kunskap om att förebygga, hitta och behandla skador innan de ger följdskador som exempelvis fistlar och inkontinensbesvär. Man påtalade också vikten av att öka kunskapen om hur man hittar skador även lång tid efter förlossningen.
Prioriteringslistan är avsedd att – utifrån patienter och klinikers perspektiv – informera forskare och forskningsfinansiärer om vilka forskningsområden det är viktigt att göra mer välgjord och relevant forskning inom. Målet är i förlängningen ökad kunskap, och en minskad andel kvinnor som får skador och långvariga komplikationer.
Bakgrund
Den metod för att prioritera kunskapsluckor som SBU använde i det här projektet kommer ursprungligen från James Lind Alliance, en brittisk organisation som arbetar med att identifiera och prioritera kunskapsluckor. Arbetsgruppen som prioriterade kunskapsluckorna bestod av 18 personer, dels kvinnor som drabbats av förlossningsskador, dels yrkesverksamma inom området (till exempel barnmorska, förlossningsläkare, fysioterapeut, gynekologisk kirurg, urolog och uroterapeut).
Deltagarna i det aktuella projektet prioriterade mer kunskap om diagnostik av förlossningsskador allra högst, därefter kom preventiva åtgärder under förlossningen. Det ansågs också viktigt att få mer kunskap om behandling av större bristningar (grad 2-4) samt skador på levatormuskeln. Behandling av fistlar hör också till de områden som prioriterades, liksom samlagssmärta, analinkontinens och behandling av skada orsakad av klipp. Könsstympade kvinnor lyftes särskilt som en viktig patientgrupp att inkludera i forskningen.
Diskussioner och resonemang handlade bland annat om att prioritera ökad kunskap om att förebygga, hitta och behandla skador innan de ger följdskador som exempelvis fistlar och inkontinensbesvär. Man påtalade också vikten av att öka kunskapen om hur man hittar skador även lång tid efter förlossningen.
Prioriteringslistan är avsedd att – utifrån patienter och klinikers perspektiv – informera forskare och forskningsfinansiärer om vilka forskningsområden det är viktigt att göra mer välgjord och relevant forskning inom. Målet är i förlängningen ökad kunskap, och en minskad andel kvinnor som får skador och långvariga komplikationer.
Bakgrund
Den metod för att prioritera kunskapsluckor som SBU använde i det här projektet kommer ursprungligen från James Lind Alliance, en brittisk organisation som arbetar med att identifiera och prioritera kunskapsluckor. Arbetsgruppen som prioriterade kunskapsluckorna bestod av 18 personer, dels kvinnor som drabbats av förlossningsskador, dels yrkesverksamma inom området (till exempel barnmorska, förlossningsläkare, fysioterapeut, gynekologisk kirurg, urolog och uroterapeut).