Så ska forskningspengarna ge svar på de kliniskt viktigaste frågorna
 

Från och med i år ska SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, bistå Vetenskapsrådet med att styra forskningspengarna till de viktigaste områdena.
De båda myndigheterna ska i samråd arbeta fram en process för prioriteringar som
ska ligga till grund för fördelning av de 30 miljoner kronor som öronmärkts till klinisk behandlingsforskning.

I denna process vill regeringen att personer som är direkt berörda av forskningens resultat, såsom patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, får ett ökat inflytande i urvalet av ”identifierade och prioriterade kunskapsbehov”.
Det framgår av 2018 års regleringsbrev till myndigheterna.

SBU har en särskild databas för så kallade vetenskapliga kunskapsluckor som kan vara till hjälp i det nya arbetssättet.

– Regeringens uppdrag till Vetenskapsrådet ligger i linje med det SBU tar upp i rapporten om behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering. Att prioritera de forskningsfrågor som patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal ser som viktiga gör att forskningen kommer till ännu mer nytta, säger Marie Österberg, samordnare och projektledare för vetenskapliga kunskapsluckor hos SBU.

Sjukvårdens experter är självskrivna i SBU:s arbete med utvärderingar och prioriteringar. Sedan några år tillbaka har myndigheten även involverat brukare och patienter i flera projekt, till exempel för att prioritera de tio viktigaste kunskapsluckorna inom ett visst område.

Ökad brukarmedverkan är dessutom ett uttalat mål för alla de nio myndigheter som ingår i Rådet för styrning med kunskap. Nyligen presenterade rådets arbetsgrupp en rad konkreta rekommendationer som syftar till att ge patienter, brukare och anhöriga större inflytande på framtida forskning och anslag.